6.3 Hur resonerar lärare kring deras val och användande av lexikon och digitala översättningsverktyg i klassrummet?
Analysen av studiens empiri visade att lärarnas val av verktyg och hur de användes i klassrummet påverkades av två faktorer: tillgänglighet och kunskap. Härunder följer en redogörelse för informanternas svar på denna fråga.
6.3.1 Tillgänglighet
En stor variabel i lärarnas valprocess har att göra med verktygets tillgänglighet, både till läraren och eleverna.
Tillgänglig för läraren
Ibland har inte lärarna något val i de betaltjänster som de har tillgång till det är ofta skolan eller kommunen som bestämmer. Kostnad är annars inte en variabel som spelar jättestor roll i lärarnas val då många av verktygen som nämns i studien är gratis eller har gratisversioner.
Tillgänglig för eleverna
Ett av de största problemen samtliga lärare med elever på nybörjarnivå nämnde var att det sällan eller aldrig finns lexikon eller översättningsverktyg till alla språk i klassen. Många elever tvingas slå upp ord på ett språk de knappt kan eller på ett språk som är likt deras eget. Detta leder till att några elever inte har tillgång till något lexikon eller översättningsverktyg utan får lära sig svenska på svenska och med hjälp av det kroppsspråk och de pedagogiska knep deras lärare besitter.
Samtliga lärare uttryckte en önskan om att alla verktygen skulle fortsätta att utöka de språk som erbjuds så att alla elever i klassen får tillgång till lexikon. Hilma menar på att det faktum att vissa elever har tillgång till lexikon och vissa inte har
det är väldigt orättvist, samtidigt som det ”sätter krav på [henne] som pedagog” då vissa får stöttning på sitt språk och andra inte.
Ytterligare ett problem var att det saknas ordböcker och lexikon som är anpassade för de som håller på att lära sig språket. Många av ordböckerna och lexikonen kräver att orden ska vara rättstavade eller vara i en viss form för att det ska gå att slå upp. Många lärare menade också på att de ordförklaringar som fanns även kunde vara svåra för de själva att riktigt förstå. För lärarna med nybörjarelever blev mängden förklaringar problematiska då det blir svårt för eleverna att välja. Då är det viktigt att läraren är med och ledsagar, varför många lärare går igenom nya ord i helklass. Hilma underströk dock att trots att verktygen kan vara svåranvända ibland går det inte att göra så mycket åt, ”det handlar om elevens förmåga”. För elever med låg skolbakgrund och för de som är nybörjare i svenska är GT enklare att använda men samtidigt är valet av verktyg individuellt och det är upp till läraren att lära känna sina elever och förstå vad som fungerar bäst för dem, vilket är i linje med det som står i kursplanen (Lgr 11, 2019:12f), men kanske inte alltid så lätt att implementera.
6.3.2 Kunskap
Denna del är också uppdelad i hur lärarnas val av verktyg påverkas av den kunskap och de attityder som lärarna och eleverna besitter.
Lärarens kunskap och attityder
Den kunskap lärarna besitter spelar stor roll för hur de väljer och använder översättningsverktyg. Lärarna behöver både kunskap i teknik, verktygens funktioner och vilka strategier som kan hjälpa eleverna att utnyttja allt verktygen har att erbjuda. Några lärare fick hjälp med detta då deras skolor erbjuder en introduktion för sina elever i hur man bäst nyttjar sina datorer och de resurser som finns till hands via dem. Medan andra lärare, som Hedvig saknade detta stöd. Hon önskar att det fanns en specialist på skolan som kunde hjälpa eleverna med detta och ha fortbildning för lärarna som förväntas vara experter. Det är ibland eleverna själva som får hjälpa sina lärare med den information och kunskap de skaffat själva eller fått från tidigare skolor eller lärare. Även om många lärare ansåg sig själva ha relativt god kunskap var det många som uttryckte en avsaknad av stöd i val av hjälpmedel, speciellt för ordförståelse till sina elever.
Lärarens val och bruk av verktyg färgas också av tidigare erfarenheter av och kunskap om själva verktyget, speciellt synen på Google. De flesta lärare nämnde dess opålitlighet i översättningar som den största orsaken till att de varnar sina elever för dess användning. En annan anledning är för att det blir lätt att eleverna litar för mycket på dess snabbhet och enkelhet, något som igen överensstämmer med den forskning som gjorts av både Case (2015) och Stapleton och Leung (2019).
Elevens kunskap och attityder
En stor svårighet ligger i att eleverna saknar kunskap om och strategier för att använda sig av resurserna som finns till hands, något som Fredholm nämnde som
ett av de största problemen i undervisningen (Fredholm, 2021:162). Innan resurserna som nämnts ens blir tillgängliga för en sva-elev behöver denna elev först kunna läsa och skriva på svenska, och på L1 för att kunna använda lexikon. Några nämnde att det går att komma runt detta problem ifall verktyget erbjuder uppläsning och diktering. Däremot finns det inte många verktyg som erbjuder denna tjänst, och inte alltid på de språk som behövs.
Ett flertal lärare nämnde att en anledning till att de inte använder sig så mycket av Lexin eller svensk-svenska ordböcker är för att eleverna inte har tillräcklig kunskap i svenska för att förstå definitionerna. Då brukar de se till att använda ordböcker i helklass så att läraren själv kan ledsaga eleverna i nyttjandet av verktyget och hur de ska navigera mellan de olika definitionerna. Greta förklarade att hon blir ofta själv den bästa resursen då uppslagsverket inte alltid har informationen om kollokationer. Hon meddelade också att ibland är det ”lika avancerade ord i beskrivningen som själva ordet som jag vill slå upp.
För de lärare som undervisar elever som kommit längre i sin svenska språkutveckling blir den kunskap och de strategier eleverna lärt sig kring verktygens användning viktiga. Hur långt eleven har kommit i sin svenskinlärning och vilken typ av språkinlärare de är spelar också roll. Greta uttryckte det så här:
Lexin känns det som att de som har kommit en bit längre hittar igen. […] Medan de som kanske inte har kommit lika långt i sin språkresa hellre går på Translate, för att det är det man har hört talas om och den känns enkel och snabb och det är första som kommer upp. [...] Jag tror valet beror på språknivån. Jag tror inte att de har blivit bättre för att de använt det, men de har möjlighet att komma längre och kanske vilja undersöka mer, såklart ger ju det en bättre språknivå, men jag tror att vissa bara generellt bearbetar sina språk betydligt mer än andra.
Ibland använder elever maskinöversättning i stället för att själva använda sina färdigheter i målspråket på grund av lathet. Hilma förklarar att denna tendens oftare förekommer bland hennes svenskspråkiga elever i tyska än hos sva-elever där vissa elever ibland frågar sig varför de ens ska lära sig språket. Här har då läraren en stor roll i att försöka få eleverna att förstå varför det ändå är värt att lära sig språket och att försöka ingjuta eleverna med motivation och strategier för att fortsätta i sin språkutveckling, precis som Fredholm (2021) säger.
7 Sammanfattande slutsatser och diskussion
För det mesta var användningen av verktygen som nämnts i studien i överrensstämmelse med direktiven som anges i läroplanen, det vill säga i syftet för stavning och ordförståelse (Lgr 11, 2019:273). Däremot var sätten på vilka dessa verktyg användes olika. Till exempel var flerspråkiga lexikon i huvudsak använda för kommunikation, ordförståelse och utveckling av ordförråd i de klassrum där eleverna befann sig på grundläggandenivå i svenska språket. För de elever som kommit längre i sin språkutveckling propagerade lärarna oftare verktyg som fokuserade på att utöka elevernas språkvariation och som hjälper dem förstå och utveckla sin svenska på svenska. Få lärare använde verktygen som hjälpmedel i syftet att ge eleverna en förståelse för ”Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar” (Lgr 11, 2019:273). Ett antal lärare nämnde det då de gick igenom gloslistor, men det var många som berättade att de inte aktivt gick igenom grammatik då det var för svårt för många elever.
Lärarna var eniga om orättvisan i att inte alla elever har tillgång till ett verktyg som kan hjälpa dem förstå målspråket via sitt starkaste språk. Detta gör det både svårare för elevernas språkutveckling och ställer större krav på lärarnas förmåga att anpassa sin undervisning till dessa individer. Lärarna hade relativt skilda uppfattningar över maskinöversättningens plats i klassrummet och speciellt vilken nytta den hade för elevernas språkutveckling.