Då studien bygger på olika slags verktyg och benämningar på de olika uppslagsverken borde jag ha haft en tydlig förklaring för vad termerna betyder innan jag skapade intervjufrågorna. Det skulle också ha underlättat för respondenterna ifall de försetts med förtydliganden på vad som menas med de olika benämningarna. Då jag inte gjort detta förarbete borde jag ha bett lärarna definiera vad de menade med och tänkte på när de använde orden ordböcker och översättning till exempel. Vid ett antal tillfällen märkte jag att det jag och det informanterna menade inte var samma sak. Som i de fall då en lärare avrådde elever från att använda Lexin då det senare framkom att de menade som lexikon, då de inte var medvetna att Lexin också har en svensk-svensk ordbok. För det mesta gick det att förtydliga med följdfrågor, men ibland uppmärksammade jag inte dessa skiljaktigheter förrän vid analysen av transkriberingarna.
Denna studie erbjuder inte heller en omfattande lista över de verktyg som lärare använder för att hjälpa elever med ordförståelse. Det är säkert verktyg som lärarna glömde nämna, speciellt då de ibland används sporadiskt och lärarna själva måste prova sig fram för att hitta rätt lösning för rätt situation.
Färre intervjufrågor skulle ha fokuserat svaren bättre och underlättat sammanställningen. Men tack vara de brett ställda frågorna blev jag också varse lärarnas situation och det gav lärarna en chans att tänka efter vilka elever de undervisar och hur deras olika språknivåer och behov kunde ställa läraren i en position där de inte hade något bra verktyg att erbjuda.
7.3 Slutord
Det som blivit uppenbart i sammanställningen av denna studie är behovet av stöd till och fortbildning av lärare ifall verktygen för ordförståelse ska kunna nyttjas på bästa sätt inom undervisningen. De flesta av lärarna i studien meddelade att någon form av hjälp att sålla i havet av verktyg och att förstå hur man bäst drar nytta av dem skulle uppskattas oerhört. En kartläggning över de olika verktygen och vilka språk de erbjuder översättning från vore också att föreslå, samt kvalitén på dessa översättningar.
Något annat som framgår är att lärarna inte själva tänkt på att elevernas språknivå har någon betydelse för det verktyg som läraren eller eleverna själva väljer. Trots detta blir det ganska uppenbart att en elevs behärskning av språket har en betydande roll. Elevens skolbakgrund och tekniska kunskap har en ännu större roll i deras förmåga att ens kunna använda de verktyg som finns till hands vad gäller ordförståelse. Tips på vilka verktyg som fungerar bäst för de olika språknivåerna vore också något som säkert skulle uppskattas av flertalet lärare.
Möjliga åtgärder som skulle kunna implementeras vore att utöka stödet till lärarna i verktygsvalen då många informanter har uttryckt en önskan att bli bättre informerade eller utbildade i området kring passande val av ordböcker och översättningsverktyg för sina elever. Påbyggnadsutbildningar i tekniskt kunnande, hur man gör det bästa didaktiska valet av verktyg för sina enskilda elever, och hur man bäst utnyttjar dessa resurser och vilka strategier man ska lära eleverna är nog också att rekommendera.
8 Käll- och litteraturförteckning
Abrahamsson, N. 2009. Andraspråksinlärning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Aiken, M. 2019. An Updated Evaluation of Google Translate Accuracy. Studies in Linguistics and Literature. 3 (3): 253-260. doi: 10.22158/sll.v3n3p253 Appwriter (u.å.). https://www.wizkids.se/skola/appwriter/ (hämtad
2020-03-18)
Bab.la (u.å.). Om oss. https://sv.bab.la/om-oss/ (hämtad 2020-03-18) Benjamin, M. 2019. When & How to Use Google Translate. Teach You
Backwards. https://www.teachyoubackwards.com/how-to-use-google-translate/ (hämtad 2022-03-13)
Case, M. (2015). Machine Translation and the Disruption of Foreign Language Learning Activities. eLearning Papers, 45, 4–16.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20314
Celic, C. och Seltzer K. 2013. Translanguaging: A CUNY-NYSIEB guide for educators. New York: CUNY-NYSIEB. http://www.cuny-nysieb.org/wp-content/uploads/2016/04/Translanguaging-Guide-March-2013.pdf (hämtad 2022-03-13)
Correa, M. (2014). Leaving the “peer” out of peer-editing: Online translators as a pedagogical tool in the Spanish as a second language classroom. Latin American Journal of Content and Language Integrated Learning, 7(1), 1–
20. https://doi.org/10.5294/laclil.2014.7.1.1
Cook, G. 1998. Use of translation in language teaching. I M. Baker (Ed.),
Routledge Encyclopedia of Translation Studies. London: Routledge, 117-120.
Cummins, J. 1981. The role of primary language development in promoting educational success for language minority students. I California State Department of Education (ed.), Schooling and language minority students:
A theoretical framework. Los Angeles: California State University, 3–49.
Cummins, J. 2007. Rethinking monolingual instructional strategies in multilingual classrooms. Canadian Journal of Applied Linguistics. 10(2), 221–240.
Cummins, J. 2017. Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur.
Cummins, J., Hu, S., Markus, P. and Kristiina Montero, M. 2015. Identity Texts and Academic Achievement: Connecting the Dots in Multilingual School Contexts. TESOL Quarterly. 49(3), 555–581.
Exempelmeningar.nu (u.å.). https://exempelmeningar.nu/ (hämtad 2020-03-18) Fejes, A. and Thornberg, R. 2019. Handbok i kvalitativ analys. 5. uppl.
Stockholm: Liber.
Fredholm, K. 2021. Genvägar, omvägar och irrvägar: Gymnasieelevers användning av maskinöversättning under uppsatsskrivande på spanska.
Karlstad: Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Pedagogiskt arbete, Karlstads universitet.
Garcia, O. och Seltzer, K. 2016. The Translanguaging Current in Language Education. i Björn Kindberg (red.). Flerspråkighet som resurs: Symposium 2015. Stockholm: Liber AB, 19-30.
Garcia, O. och Li, W. 2014. Translanguaging: language, bilingualism and education. Basingstoke, UK: Palgrave Macmillan.
Google Translate (u.å). About Google Translate. Google.
https://translate.google.com/about/?hl=sv (Hämtad 2022-03-13)
Johansson, B. and Svedner, P. O. 2010. Examensarbetet i lärarutbildningen. 5.
uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Lee, S.-M. 2019. The impact of using machine translation on EFL students’
writing. Computer Assisted Language Learning: 1–19. doi:
10.1080/09588221.2018.1553186 Lexin (u.å.). Om Lexin.
http://lexin2.nada.kth.se/lexin/#main=3;searchinfo=both,swe_swe,hur;
(hämtad 2020-03-18)
Lgr11. 2019. Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011:
reviderad 2019. 6. uppl. Stockholm: Skolverket.
Nationalencyklopedin1 (u.å). Uppsalgsord: maskinöversättning. https://www-ne-se.proxy.ub.umu.se/ordb%C3%B6cker/search?s=maskin%C3%B6vers%C3%
A4ttning (hämtad 2022-03-16)
Nationalencyklopedin2 (u.å). Grundskola, digitala läromedel för grunskolan 7-9: Svenska som andraspråk.
https://www.ne.se/info/digitala-laromedel/grundskola/7-9/sva/ (hämtad 2020-03-18)
Skolverket. 2018. Greppa flerspråkigheten – en resurs i lärande och undervisning. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. 2020. Resurser för undervisning i modersmål.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/resurser-for-undervisning-i-modersmal (hämtad 2020-03-18)
Stapleton, P. and Leung, B. 2019. Assessing the accuracy and teachers' impressions of Google Translate: A study of primary L2 writers in Hong Kong. English for Specific Purposes. 56: 18–34. doi:
10.1016/j.esp.2019.07.001
Synonymer.se (u.å). Allt om oss. https://www.synonymer.se/omoss/ (hämtad 2020-03-18)
Svenska Akademiens Ordböcker (u.å.). Ordbok, Lexikon.
https://svenska.se/tre/?sok=ordbok&pz=1 (hämtad 2020-03-18) Svensson, G. 2018. Transspråkade - bakgrund, teorier och praktiknära
exempel: Begreppet translanguaging och dess ursprung. Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.75bdbbb116e7434ebf8350/1574760 755552/translanguaging-transsprakand--gudrun-svensson-20180418.pdf (Hämtad 2022-03-13)
Tsai, S.-C. 2019. Using google translate in EFL drafts: a preliminary investigation.
Computer Assisted Language Learning. 32 (5-6): 510–526. doi:
10.1080/09588221.2018.1527361
Turovsky, B. 2017. Higher quality neural translations for a bunch more languages. Translate: News about Google Translate. [Blogg] 6 mars.
https://blog.google/products/translate/higher-quality-neural-translations-bunch-more-languages/ (hämtad 2022-03-13)
Tyda.se (u.å.). About https://tyda.se/about (hämtad 2020-03-18)
Umeå Kommun (u.å.). Alternativa verktyg.
https://www.umea.se/barnochutbildning/grundskola/attgaiskolan/altern ativaverktyg.4.4b6d645e17520a0e6a59e3.html (hämtad 2020-03-18) Vetenskapsrådet. 2017. God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wedin, Åsa 2017. Arbete med identitetstexter. Flerspråkigt skrivande för identitetsförhandling och engagemang. Nordand. 1(01), pp.45–61.
9 Bilagor
Bilaga 1: FÖRFRÅGAN
Följande är den text som skickades till administratörer/ansvariga för svenska som andraspråk på grundskolor, gymnasier och vuxenutbildningar runt om i Sverige.
Hej!
Jag heter Lina och jag går just nu kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) på Umeå Universitet med svenska som andraspråk som ett av mina ämnen. Jag håller på att skriva mitt examensarbete som handlar om användningen av översättningsverktyg och ordböcker i sva-undervisningen.
Jag undrar ifall ni har några lärare i svenska som andraspråk som skulle vara intresserade av att ställa upp på en intervju? Då jag förstår att höstterminen kan vara hektisk, speciellt under den rådande pandemin, kommer intervjuerna inte vara längre än en timme. De kommer också att hållas enskilt och antingen över Zoom (eller det konferenssystem läraren föredrar) eller på valfri plats i Umeå om så önskas. Intervjuerna kommer att hållas inom de kommande 3 veckorna och på en dag och tid som passar läraren bäst, men om de kan v.44 vore det perfekt.
Intervjufrågorna kommer att handla om hur, när och om läraren använder översättningsverktyg och ordböcker i sin svenska som andraspråksundervisning.
Frågorna kommer också att handla om vilka för- och nackdelar läraren ser med användandet av översättningsverktyg (som till exempel Google Translate) och ordböcker, såväl digitala som tryckta. Alltså är det även intressant för studien ifall en lärare inte använder någon av dessa verktyg. Studien fokuserar på högstadie- och gymnasielärare i svenska som andraspråk för elever i alla stadier av
språkutveckling, men lärare för alla åldrar av elever är välkomna att delta. Även lärare i andra ämnen som undervisar elever i svenska som andraspråk får också gärna delta.
Studien kommer att följa Vetenskapsrådets forskningsetiska principer så resultat och vissa citat från intervjuerna kommer att publiceras i min uppsats, men läraren kommer att vara anonym. Lärarens deltagande i studien är frivillig och det går att avsluta deras medverkan till dess att studien lämnas in. Intervjuerna kommer att spelas in, men läraren får själv välja ifall de vill ha video eller bara ljud. Det är bara jag som kommer att ha tillgång till dessa intervjuer och de kommer att hanteras och förvaras enligt GDPR.
Ifall en lärare skulle vara intresserad av att ställa upp på en intervju eller har frågor får de gärna skicka mig ett e-mejl: linasandgren@hotmail.com.
Tack på förhand!
Bilaga 2: INTERVJUFRÅGOR
5. Hur länge har du arbetat som lärare?
6. Vilka årskurser undervisar du?
7. Hur många elever i varje klass?
8. Vilka språknivåer i svenska har du i din/dina klass(er)?
a. Är sva-klasserna uppdelade efter språknivå eller årskurs?
b. Vilken skolbakgrund har dina elever?
c. Kan alla läsa och skriva på svenska?
d. Kan alla läsa och skriva på sitt modersmål? Starkaste språk?
9. Vilka språk finns i dina klasser?
10. Vilka språk kan du?
Öppna frågor kring lärarens användning av digitala ordböcker och digitala översättningsverktyg i klassrummet:
11. Vilka ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse används i klassrummet?
12. Hur och när används digitala ordböcker och översättningsverktyg i undervisningen?
a. När ber du eleverna explicit att använda dem?
b. När ser du att de använder dem på eget initiativ?
13. Finns det analoga/digitala ordböcker för alla språk i din/dina klass(er)?
c. vilka språk saknas?
14. Hur gör du ifall en elevs språk inte finns tillgängligt i de digitala ordböcker och/eller översättningsverktyg som används/finns?
15. Använder du/eleverna Google Translate i klassrummet?
a. Ser du några fördelar med att använda Google Translate i klassrummet?
b. några nackdelar?
16. Har elevens språknivå (alltså ifall de är nybörjare eller på mer avancerad nivå) betydelse för vilken ordbok eller vilket digitalt översättningsverktyg du rekommenderar att de använder?
17. Undervisar du explicit om användandet av analoga och digitala ordböcker och/eller översättningsverktyg?
a. om ja, hur?
18. Används översättning från elevernas modersmål eller starkaste språk som grund i några av undervisningsmomenten? Till exempel: eleven skriver först en text på sitt starkaste språk och översätter sedan till svenska
19. Vad gör du ifall en elev inte förstår det du säger i klassrummet?
20. Om du fick önska något av de ordböcker och digitala översättningsverktyg som finns, vad skulle du önska då?
21. Är det något annat som du skulle vilja tillägga?