Grounded theory beskrivs ofta som ett arbete i flera steg (Hutchinson, 1991; Hallberg 1994; Stern 1980). Samtidigt menar flertalet forskare, som använt metoden, att detta inte stämmer med verkligheten. Det arbete som görs vid kodning av indikatorer, leder oundvikligen in i begreppsfasen, vilket i sin tur leder forskaren in i en mönstersökande fas, där idéer om samband mellan de framväxande begreppen skapas. Därigenom kommer även de begrepp som används att revideras. Som forskare rör man sig hela tiden mellan rådata, indikatorer, begrepp, mönstersökning. Min uppfattning är att i samma stund som kodningen genererat idéer som leder arbetet vidare, så förlorar själva koden sin betydelse, då empirin utifrån dessa nya idéer får en förnyad innebörd som kräver en förnyad kodning. Därigenom
genomgår empirin en ständig omkodning. Det som aldrig förlorar sin betydelse är de ursprungliga utsagorna och de fenomen som kodats fram.
De olika kodningsprocesserna går således inte att urskilja som efter varandra följande faser. Istället förlöper de som en cirkulär process, där den ena fasen successivt övergår i nästa, på allt högre nivåer. I varje etapp förenas en induktiv, sökande ansats (kodning) med ett abduktivt teo- retiserande och deduktivt prövande (komparation). Tankar och idéer som genereras under arbetets gång dokumenteras i teoretiska utkast sk memos, där forskaren utan stilistiska eller grammatiska krav kan skissera möjliga sammanfogningar. Dessa teoretiska PM utgör ett viktigt komplement till kodning och komparativ analys, eftersom de ger möjlighet att spara de tankar och idéer som skapas under forskningsprocessen och som kodningen inte förmår täcka in. Samtidigt som de minskar risken att forskaren går händelserna i förväg, garanteras för tidigt födda idéer bevaras för den selektiva kodning som skall utgöra grunden för en kvalitativ teoretisk analys.
Varje steg i analysarbetet påbörjas utifrån en problemformulering, som preciseras allteftersom undersökningen fortskrider. Från början är fråge- ställningen öppen för att slutligen bli alltmer specificerad i form av antag- anden som görs utifrån de idéer som genereras. Genom dessa ”vässade” frågor leds arbetet vidare.
Utifrån problemformuleringen görs teoretiska urval av data som anses ge information om det som skall studeras. Med detta menas att empiriska data genereras utifrån en sk teoretisk urvalsmetod, som till skillnad från ett statistiskt urval inte bygger på slumpmässiga metoder utifrån vilket resultaten skall kunna generaliseras till en större population. Istället sker ett medvetet urval av data. Som i all kvalitativ forskning begränsas resultatet till att säga något om det som har studerats. Syftet är inte att få fram en ”sann” bild av verkligheten utan forskningen avser att ge en bild utifrån ett av många möjliga perspektiv. I mitt fall har jag exempelvis valt att utgå från skolpsykologens perspektiv på sitt rolltagande. Jag kunde även ha valt lärares syn på skolpsykologiskt arbete, men det hade i så fall varit en annan undersökning med ett annat aktörsperspektiv. Från början är urvalet öppet för att bli alltmer strategiskt och slutligen selektivt.
Genom kodning och jämförande analys bearbetas empiriska data på de olika nivåer som beskrivits och varje etapp avslutas med en ny frågeställning, som utgör början till en ny omgång.
Grounded theory som teoribygge
I beskrivningar av grounded theory ges bilden av en forskningsprocess som likt ett husbygge växer fram genom att forskaren lägger grunden med hjälp av indikatorer på fenomen, som grupperade på olika sätt, bildar de begreppsmässiga fundament, som så småningom sammanfogas med olika teoretiska koder. I praktiken liknar grounded theory mer ett teoribygge, där en konstruktionsritning, som kan ligga till grund för kommande husbyggen, utarbetas. Genom bearbetning av data genereras idéer och därför blir de memos som görs kontinuerligt under hela processen av största betydelse för slutprodukten. Under den mönstersökande fasen utgör det teoretiska reflekterandet en stor del av forskningsprocessen. Där närmar sig sannolikt grounded theoryforskningen en mer traditionell ansats, då forskaren utifrån de idéer som genererats under den öppna kodningen går tillbaka till empirin genom att göra nya teoretiska urval av data utifrån redan insamlat material och/eller nya data.
Teoretiska urval av data
I traditionell positivistisk forskning samlar forskaren in data enligt särskilda urvalsmetoder. Forskaren utgår från att data är något som finns och likt svamp går att plocka, samt tillreda enligt kokboken (Alvesson & Sköldberg, 1994). Karl Popper skiljer på samma sätt mellan en ”hinkmodell”, där forskaren bär med sig en hink i vilken data samlas in och en sökarljusmetod, som innebär att ”forskningsprocessen medvetet söker efter teori som är adekvat för problemet och den bakomliggande teorin” (Bärmark, 1998, s 5). Frågan är vad som menas med data i kvalitativ forskning och om och hur dessa data kan ”samlas in”. I grounded theory görs teoretiska urval av data, enligt vissa urvalsprinciper. Urval av data handlar inte om val av intervjupersoner utifrån en population eftersom grounded theory inte utforskar individer utan sociala skeenden eller mänskliga fenomen (Guvå & Hylander, 1998). Data är således inte individrelaterade utan relaterade till de fenomen som studeras. Denna distinktion är av avgörande betydelse för föreliggande avhandling, där de individer som deltar utgör en datakälla från vilken forskaren kan erhålla kunskap genom exempelvis intervjuer. Själv har jag valt att låta data utgöras av utsagor från psykologer som arbetar i skolan, vilka jag samlat in genom kvalitativa intervjuer (Kvale, 1997; King, 1994).
Mängden data går inte heller att bestämma på förhand utan avgörs i varje etapp. När forskaren anser att nya data inte längre tillför något nytt, anses tiden vara mogen för att gå vidare och utifrån nya teoretiska urval fortsätta utforskandet. I grounded theory används begreppet mättnad för att beskriva detta. Själv har jag som forskare upplevt att man under bearbetning av data gör vissa upptäcker som väcker nya frågor och därmed behov av nya teoretiska urval.
Forskaren som subjekt
Alvesson och Sköldberg (1994) efterlyser vidareutveckling och om- formulering av grundad teori för att inte riskera att komma för nära aktörsnivån och därmed endast bidra med omformulerad kunskap. För att kunna lyfta empiriska data till teoretisk nivå är det abduktiva momentet i grounded theory av största betydelse. Det handlar inte om att sortera data i kategorier utan att utifrån den kodning som görs upptäcka komplexa mönster, som får de olika bitarna att falla på plats. På samma sätt som i ett kalejdoskop, ger samma bitar upphov till helt olika mönster beroende på hur man vrider och vänder på det hela. Förutom kodning och jämförande analys blir därför de teoretiska antaganden som görs, av största betydelse för resultatet. Precis som för deckaren uppenbaras ofta dessa teoretiska ledtrådar genom till synes ovidkommande information eller observationer. Ungefär som i följande exempel. Privatspanaren grubblar över ett fall som gäller förfalskningar av målningar. När han träffar sin mamma och hör henne beklaga sig över att en tröja som hon köpt, visade sig vara av acryl och inte av bomull faller allt på plats. Ett uttalande, eller en bild kan ge plötsliga aha-upplevelser, oftast när man minst anar det.
Som jag ser det, ger grounded theory som abduktiv metod forskaren möjlighet att utifrån ett aktörsperspektiv, göra antaganden, som i sin tur skapar förutsättningar att formulera teoretiska modeller som ger såväl förståelse som förklaringar till den sociala verklighet aktören befinner sig i. Som forskare gör man därmed ständiga val. Samtidigt som man väljer att följa vissa spår, avstår man från att utforska andra. Även om grounded theory som kvalitativ metod syftar till att fånga den komplexa verkligheten genom att urskilja mönster och skapa teorier som ger den mening, kan forskaren bara komma åt en liten del av denna verklighet.
Grounded theory ställer stora krav på forskarens förmåga att teoretisera utifrån ett empiriskt material. Metoden förutsätter en ständig växling mellan idéskapande och verklighetsprövning och i denna process vet man inte
alltid var man är och risken att tappa riktningen är stor. Av den anledningen är medvetenheten om var i processen man befinner sig och vart man är på väg av största betydelse. När man går tillbaka till empirin är risken annars stor att fastna i det material som samlats in under den öppna kodningen, då allt betraktades som relevant. Under såväl den mönstersökande som selektiva kodningen blir det därför viktigt att urskilja vad som är i fokus för den frågeställning som preciserats och av relevans för den fortsatta processen för kunna bortse från data, som i och för sig är av intresse, men kanske inte just här och nu i denna studie. Genom att forskaren gör nya teoretiska urval av data ges samtidigt möjlighet att använda befintligt material om och om igen, eftersom utsagor hela tiden ses i nya ljus och med olika innebörd under processens gång.
Presentation av resultat
Hur resultat från grounded theory forskning presenteras är ingen självklarhet, eftersom forskningsprocessen inte följer den lineära ordning som är bruklig inom traditionell forskning, Som forskare är det svårt att hitta en skrivmall som gör denna kvalitativa forskningsprocess rättvisa. Starrin & Larsson (1991) skriver att många säkert upplevt att de skulle vilja skriva om allt på en och samma gång då de olika avsnitten samtidigt som de bygger på varandra förutsätter varandra i denna dialektiska forsknings- process. De olika delarna i avhandlingen skrivs exempelvis inte i den ordning de presenteras utan varje del bearbetas som en del i helheten och omarbetats allteftersom arbetet med avhandlingen fortskrider. Glaser (1978) menar att skrivandet i sig innebär att forskaren ”fryser” en pågående process. Men egentligen kan begrepp och teorier aldrig presenteras som något slutgiltigt, vilket forskaren enligt honom måste understryka i sin framställning. Enligt Glaser kommer även syftet med studien vara avgörande för skrivandets logik, där grounded theory med fokus på teori- generering, till skillnad från beskrivande och verifierande forskning, klar- gör hur begrepp som teoretiska konstruktioner kan sammanfogas till en teoretisk modell i syfte att belysa de fenomen som utforskas. Glaser (1978) exemplifierar detta med en studie av ”milkmen” (Simmons, 1993) som inte handlar om ”milkmen” och deras arbete utan om ”cultivating” som social process. I mitt fall innebär det att jag inte beskriver skolpsykologiskt arbete utan begrepp som gör det möjligt att förstå och förklara psykologers rolltagande som social process i skolan som social organisation.
Enligt Stern (1980) kommer presentation av studier baserade på grounded theory att skilja sig från kvantitativa studier i tre avseenden, (a) användning av litteratur, (b) frånvaro av numeriska data och (c) användning av fältanteckningar. Litteraturen används för att förklara teorin och istället för siffror redovisas begrepp med hjälp av exempel hämtade från empirin.