I kvantitativ forskning används validitet och reliabilitet som kvalitets- kriterier och dessa begrepp är vanligtvis förknippade med denna forskningsansats och dess mättradition (Wolming, 1997). Validitet har sitt ursprung i det senlatinska begreppet validitas, som betyder sanning, trohet, giltighet och styrka (Kruuse, 1998). Ursprungligen avsåg det själva mät- instrumentets giltighet. Frågan var om testet mätte det som var avsett att mätas. Senare har validitet kommit att gälla undersökningen i sig och frågan vidgats till att handla om forskaren undersöker det som avses att undersökas medan reliabilitet gällt mätinstrumentets eller undersökningens tillförlitlighet. Enligt Wolming (1997) har innebörden av begreppen genomgått en drastisk förändring under de senaste 60 åren. Trots detta är det fortfarande huvudsakligen inom den kvantitativa forskningstraditionen som dessa kvalitetskriterier används, där kvantifierbara eller kvalitativa begrepp kan operationaliseras och därmed göras mätbara. Högberg (1996) menar att validitet har en tydligare profil inom denna forskningstradition, vilket anses kasta en skugga över begreppet i tolkande forskningsansatser, där forskarens subjektivitet problematiseras. Frågan är om validitet är ett relevant begrepp i forskning som studerar kvalitativa fenomen, där avsikten inte är att undersöka dessa kvalitativa aspekter genom att kvantifiera eller mäta dem. Eller får begreppet en annan innebörd inom denna forsknings- tradition och
i
stället för att utgöra en bedömning av objektivitet blir en fråga om forskarens subjektivitet när det gäller sanning, trohet,(trovärdighet) giltighet och styrka. Kruuse (1998) menar att det finns ett bristande intresse bland hermeneutiker att definiera validitet och han gör ett försök att särskilja positivistisk validitet från hermeneutisk validitet utifrån bl a Cronbachs definition (1970) där validitet är något mer än en bekräftelse. Istället ses det som en process för utveckling av djupgående tolkningar och observationer. Även Wedin och Sandell (1995) gör en åtskillnad mellan validitet i hermeneutiska och kvantitativa forsknings- ansatser. De menar att det är lättare att bedöma tillförlitligheten av kvantita- tiva mätningar som psykologiska test än kvalitativa bedömningar som innefattar komplicerade tolkningar. Därmed anser de inte att kvalitativa undersökningar bör undantas från kraven på trovärdighet och tillförlitlighet. Däremot blir bedömningsgrunderna mer komplicerade och traditionella metoder för reliabilitets- och validitetsprövning svåra eller omöjliga att tillämpa. Vissa allmänna principer för bedömningen anges dock. De olika pusselbitarna måste passa ihop och bilda ett logiskt mönster. Tolkningen skall bilda en ”god gestalt” dvs den ska ha sammanhang, mening och helhet” (ibid, s 35). Förutom detta koherenskriterium förutsätts samstäm- mighet mellan olika kompetenta bedömare, bekräftelse från den person vars handling tolkningen gäller samt möjlighet att pröva tolkningen genom prediktioner.
I ovanstående resonemang likställs kvalitativ forskning med en hermeneutisk tolkande ansats. Eftersom grounded theory inte bara syftar till förståelse utan har även som mål att förklara, uppstår frågan om vilka kvalitetskriterier som är tillämpliga för grounded theory som kvalitativ teorigenererande metod.
Corbin & Strauss (1990) anser att de krav som ställs på kvantitativ forskning även bör gälla kvalitativa studier. Hur resultaten dokumenteras anses viktigt för att läsaren skall kunna bedöma dess kvalitet utifrån hur forskaren presenterar hur han bygger upp sin teori. Glaser (1978) formulerar följande kriterier för grounded theory-forskning. Det måste finnas en överensstämmelse mellan framväxande teoretiska begrepp och empiriska data. Data skall falla på plats. Resultaten måste uppvisa teoretisk relevans, framförallt för dem de berör. Teorin måste fungera, dvs ha ett förklaringsvärde och ge möjlighet till prediktioner. Den skall ge aha- upplevelser och ha praktisk relevans dvs fungera i praktiken. Teorin måste även kunna modifieras i enlighet med nya vetenskapliga rön.
För att avgöra om en metod undersöker det som avses anser Kvale att det måste finnas en teoretisk föreställning om vad som undersöks.” För att
tala i termer av grounded theory: att verifiera tolkning är till väsentlig del att skapa teori” (Kvale, 1997, s 220). Kvale menar att i grounded theory finns en inbyggd föreställning om validitet som utforskning. Validering är ingen slutlig verifiering eller produktkontroll utan den är inbyggd i forskningsprocessen som en ständig kontroll av forskningsresultatens trovärdighet, rimlighet och tillförlitlighet. Det handlar om att kritiskt granska de resultat som erhålls, dvs de tolkningar som forskaren gör under forskningsprocessen oavsett om de är grundade i kodning som i grounded theory, eller med andra tolkande ansatser. Frågan är dock inte om tolkningen är sann eller falsk utan om den är relevant. Detta har i min studie prövats genom kontinuerlig återföring av resultaten till verksamma skolpsykologer, som verifierat tolkningens relevans.
Kvale refererar till Miles och Huberman (1994) som menar att det inte finns några strikta regler för hur man fastslår validiteten i kvalitativ forskning. Själv anser Kvale (1989) att validering i kvalitativ forskning handlar om att ställa frågor. Att validera är att undersöka, säger Kvale, alltifrån ett klassiskt sanningsbegrepp till ett mer postmodernistiskt förhållningssätt där begreppet validitet i sig utgör en social konstruktion. I intervjuforskning blir då validering en kvalitetskontroll som genomförs under kunskapsproduktionens samtliga stadier genom att forskaren ifrågasätter och teoretiserar. I och med att grounded theory inte utgår från befintliga begrepp, blir inte heller begreppsvaliditet i dess ursprungliga betydelse tillämplig. Detta begrepp, som gjorde sitt intåg på den psyko- metriska arenan på 1950-talet, introducerades av Cronbach & Meel (1995). Det användes som validitetskriterium vid forskning rörande egenskaper som musikalitet, intelligens, samarbetsförmåga och ängslighet och andra hypotetiska konstruktioner som mättes på basis av faktiska beteenden som förknippades med egenskapen ifråga. Avsikten med grounded theory är dock inte att få fram mätbara begrepp som kan definieras operationellt. De sk substantiella begrepp som genereras genom kodningen är av en annan kvalitet och till skillnad från kvantitativa begrepp är de inte statiska utan dynamiska. Grounded theory syftar dock till att skapa teoretiska begrepp som kan komma att äga vetenskaplig giltighet. Frågan är om metoden kan ses som ett sätt att validera begrepp, såväl när det gäller nya som omprövning av befintliga, för att undersöka om de ”håller måttet” och fortfarande kan betraktas som giltiga. Grounded theory skulle då kunna betraktas som en metod, med vilken man kan mynta nya vetenskapliga begrepp. På samma sätt som värdet på en plåtbit fastställs genom myntning,
kan begrepp som genereras ur empirin, ges ett vetenskapligt värde genom valideringen. I föreliggande studie har de begrepp och antaganden som framträder genom kodningen kunnat prövas under hela forsknings- processen. Detta har möjliggjorts genom nya urval av informanter som intervjuats utifrån intervjuguider som reviderats utifrån de antaganden som växt fram under studiens gång
Enligt Larsson (1994) omfattar kvalitet i kvalitativ forskning betydligt mer än validitet. Som exempel anger han perspektivmedvetenhet och innebördsrikedom dvs om resultaten gestaltar något på ett sätt så att nya innebörder uppstår. Trots att det inte är helt lätt att dra en gräns mellan framställningens kvalitet och resultatens validitet föreslår Larsson (ibid) följande validitetskriterier; diskurskriteriet - hur påståenden och argument klarar en prövning mot alternativa tolkningar; heuristiskt värde - vilket kunskapstillskott som studien bidrar med; empirisk förankring - överens- stämmelsen mellan verklighet och tolkning (trovärdighet); konsistens - överensstämmelse mellan del och helhet samt det pragmatiska kriteriet - resultatens användbarhet.
Från att ha varit ett statiskt begrepp – något som är, har validering blivit något som sker fortlöpande under hela forskningsprocessen. Det handlar inte längre om att pröva slutresultatet utan frågan blir istället hur forskaren skapar validitet i forskningsprocessen och därmed säkrar forskningens kvalitet. Från att utgöra ”pricken över i” i undersökningen betonas validering som något ständigt pågående i syfte att skapa kvalitet i forskningen. Som forskare har jag valt att kontinuerligt kommunicera framväxande begrepp och teoretiska antaganden med praktiskt verksamma psykologer för att pröva om min ”bild” av verkligheten kan anses trovärdig, om de begrepp jag använder ger aha-upplevelser dvs ett kunskapstillskott som får andra att tänka på ett nytt sätt om den verklighet som studeras, samt pröva alternativa förklaringar. Genom handledning av psykologer inom olika områden som skola, förskola, habilitering, barnhälsovård har jag även haft möjlighet att pröva resultatens användbarhet (Larsson, 1994). När det gäller innebördsrikedom blir frågan om de begrepp jag valt att använda är ”täckande”. Då data samlats in successivt har även intervjuerna utgjort en möjlighet att ”testa” vissa antaganden. Därigenom har jag försökt möta de krav Larsson (1994) anser att man bör ställa på en kvalitativ studie.