CSR i marknadsföring

4.2.1.1 Intressenter

Ett tankesätt som många företag har tagit efter är att se på CSR som en metod där dubbel vinning är utgången av den. Företagen använder sig av CSR för att få bli uppskattade av sina intressenter, vilket gör att de uppskattar att handla av och investera i företaget samtidigt som företaget får en förbättrad varumärkesstatus. På grund av denna positiva korrelation marknadsför företag ofta saker samhället anser vara viktigt. Marknadsföring som sprider sig mellan konsumenter genererar större effekt än sådant som kommer från företaget i fråga (Mihalache, 2011). VCE nyttjar detta tankesätt på många plan. De underlättar och uppmuntrar sina medarbetare till att lägga ut inlägg på medier kring deras jobb genom plattformar och tävlingar. Just nu jobbar VCE med building tomorrow vilket ska samla alla de projekt som VCE gör rörande CSR. Detta är skapat för att bland annat motivera medarbetare. VCE skapar även historier i sina medier kring medarbetare. VCE som företaget jobbar för att deras anställda ska dela CSR-aktiviteter från sina egna personliga medier. Ett exempel är att VCE nu hjälpt till att tillverka masker och andra nödvändigheter för sjukvården under Covid-19 tiden. Detta spreds genom att de anställda delar vad de gör själva (intervjuobjekt 2). Enginkaya, Ozansoy och Ozarslan (2009).påstår att företag bör välja ut sina viktigaste intressenter och kommunicera sin CSR marknadsföring utefter vad dessa tycker är viktigast. Intervjuobjekt 1 beskriver hur viktigt de är för VCE att identifiera de viktigaste intressenterna för att förstå vilken kundbas de har, hen menar att företaget måste kommunicera olika till olika kundgrupper om marknadsföringen ska få

optimal effekt. Respondenten säger att miljöfrågan är central för många av deras nyckelkunder, detta är tydligt att VCE nyttjar då hållbarheten ligger väldigt centralt i företaget. En av sakerna VCE gör är att lägga mycket fokus på att kommunicera sitt arbete kring elektriska arbetsplatser och sina helelektriska maskiner (intervjuobjekt 1), (intervjuobjekt 2). VCE har en ständig

kommunikation med sina intressenter (intervjuobjekt 1), de utför även kundundersökningar för att kunna identifiera vad de bör kommunicera (intervjuobjekt 3). CCC projektet är ett sätt för VCE att kunna kommunicera, förstå och marknadsföra till sina viktigaste intressenter (intervjuobjekt 1). Enginkaya, Ozansoy och Ozarsla (2009).Beskriver även hur företag bör föra samman andra aktörer för att möjliggöra samarbeten och kommunikation vilket VCE gör genom CCC

VCE tillfredsställer även intressenter än vad lagen kräver. Detta kan jämföras med det filantropiska steget som är det högsta steget i Carrolls pyramid. Det är önskvärt för ett företag att göra mer än vad som krävs (Carrol, 1991). VCE sätter och jobbar efter högre mål än vad som krävs.

4.2.1.2 Hållbarhet

CSR är något som företag arbetar med frivilligt för att bidra till en bättre omgivning (Mihalanche, 2011). Enligt (respondent 2) vill VCE positionera sig som top of mind på flera sätt. Som beskrivet under 4.5 (top of mind) tycks de arbeta för detta i sin marknadsföring. Enligt Mihalache (2011) kan företag komma före sina konkurrenter genom att använda sig av CSR i marknadsföringen.

Hållbarheten tycks ligga centralt i VCE kommunikation, respondent 1 berättar att många av deras kunder bryr sig om utsläppen då de själva tjänar pengar på detta genom minskade bränslekostnader. VCE investerar i Miljö, genom elektrifiering, miljöprojekt och att följa högre standarder än vad lagen kräver. Då VCE’s nyckelkunder är högst medvetna om miljö verkar detta spegla VCE’s

marknadsföring då till exempel marknadsföring kring den regelrätta affärer knappt marknadsförs alls medans de kommunicerar mycket kring t.ex. Bränsleförbrukning.

4.2.1.3 Samhälle

VCE’s verkar inte marknadsföra vad de gör för samhället i någon större utsträckning, Samtliga respondenter uttrycker sin rädsla för att VCE ska uppfattas som ett företag som sysslar med

greenwashing eller socialwashing. Intervjuobjekt 1 påstår att VCE inte marknadsför samhällsansvar och regelrätta affärer, i vilket fall inte till någon högre grad. Enligt intervjuobjekt 1 har VCE instanser i företaget som säkerställer regelrätta affärer.. VCE gör däremot nytta i samhället genom likt det osynliga förhållningssättet som Enginkaya, Ozansoy och Ozarsla (2009) beskriver; de får nytta av sin CSR utan att marknadsföra CSR:en. Detta genom att till exempel utbilda förare som kan jobba för dem i framtiden. Ett annat exempel är att VCE enligt intervjuobjekt 2 engagerar sig i idrott för utsatta barn, bygger skydd åt hemlösa m.m. Detta har enligt hen ej marknadsförts hittills men kommer att göra det. Att VCE gör på det här sättet kan även förklaras att Blenkhorn och MacKenzie (2017) påstår att företags CSR marknadsföring bör vara i kongruens med det företaget i fråga faktiskt sysslar med.

4.2.1.4 Legitimitet

Av många anses CSR vara ett effektivt marknadsföringsverktyg medans det av många andra bara anses vara ett pr trick där företag vill företaget att verka bättre än vad de faktiskt är. Oavsett vilken syn företag kan ha på CSR så kan bara ett framgångsrik företagande fungera om det bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Ett exempel är att om ett företag använder resurser på ett oansvarigt sätt kommer det inte bara påverka miljön på ett dåligt sätt utan även öka företagets kostnader i längden (Mihalache, 2011). Intervjuobjekt 1 och 2 ser en stor fara med CSR på grund av dess potens att uppfattas som greenwashing. Intervjuobjekt 1 menar att företag inte kan se CSR som en

marknadsföringskampanj utan att det måste vara något som företag alltid arbetar med. Respondenten nämner även hur ett krav för CSR är att både företaget i fråga och de som företaget hjälper får nytta av insatsen fungerar blir det inte arbetet oärligt i längden. Författarna av denna uppsats tycker sig se hur VCE jobbar mot ett synsätt där VCEs hållbarhet är något som genomsyrar hela organisationen. Möjligheten finns att respondenterna var ”mediatränade” och på grunda av detta besvarade frågorna på ett sådant sätt som skulle får det att låta bättre än vad det faktiskt är. Med andra ord att möjligheten finns att de försökte få det att låta som att VCE "greenwashar” så lite som möjligt. Ett exempel på detta var att intervjuobjekt 2 insisterade på att de faktiskt ej använde sig av CSR marknadsföring överhuvudtaget utan endast kommunikation kring deras hållbarhetsfrågor. Intervjuobjekt 1 beskriver på flera sätt hur de arbetar genom sina partners, tredjeparter och i medier för att verka mer legitima. Hen beskriver även vikten med att både de som företaget hjälper och det företaget som gör insatsen ska dra nytta av CSR:en. Likt Mihalache (2011) som skrev att förtag endast kan vara framgångsrika och kostnadseffektiva om företag tar ett hållbarhetsansvar anser författarna att VCE till och med tjänar pengar på vara hållbara och som respondent 1 säger, samtidigt gör nytta åt sig själva. Detta genom att till exempel utbilda förare i utsatta länder så de i framtiden kan köra VCE’s maskiner och att driva CCC.

Enginkaya, Ozansoy och Ozarsla (2009) föreslår att det finns tre olika huvudsakliga sätt för ett företag att integrera CSR i sin marknadsföring. Det integrerade, selektiva och det osynliga. Jobbar företag genom det integrerade visar och kommunicerar de allt de gör kring CSR. Jobbar de selektivt väljer de ut de viktigaste delarna och jobbar de osynligt tar de den nytta CSR kan bidra med utan att kommunicera det. Fortsättningsvis säger de vilket sätt som är optimalt att presentera CSR på beror på hur företaget jobbar i övrigt. Företag som redan har CSR som ett sätt att jobba efter använder sig av det integrerade synsättet, också företag som har insett att detta förhållningssätt är önskvärt att jobba efter. Författarna av denna studie ser likheter mellan detta synsätt och VCE. Deras CSR har en stark koppling till de jobbar med och de ser inte CSR som en kampanj utan något som ständigt ska pågå (intervjuobjekt 1). Författarna ser även likheter med de andra två synsätten då de likt de selektiva

synsättet belyser de viktigaste och mest eftersökta delarna och likt det osynliga inte marknadsför många saker på grund av rädslan att det ska uppfattas som social/greenwashing (intervjuobjekt 1).

4.2.2 CSR för B2B