Strategiskt socialt ansvar

Burke och Logsdons (1996) teori om Strategiskt socialt ansvar bygger på att ett företags sociala ansvar är strategiskt när det ger betydande affärsrelaterade fördelar. Teorin ska ses som en grund för att kunna identifiera företagets förhållande mellan dess CSR-och strategiska intressen. Författarna av denna teori identifierade fem dimensioner av företagsstrategier som både är avgörande för företagets framgång men också är användbar för att relatera CSR-policys, program och processer till

värdeskapande för företaget. Arbetar företaget med strategisk CSR och uppfyller dessa fem dimensioner så kommer det mynna ut i att företaget kan förvänta sig att få ekonomiskt mätbara fördelar

Intervjuobjekt 1 och 2 är båda tvekande på frågan om det arbetar med “Strategisk-CSR” och svarar att det gör det till viss del. De säger dock även att de inte heller ser att VCE tar beslut som strider mot de CSR-policys som är uppsatta inom företaget. Intervjuobjekt 2 har även känslan att det är i görningen och att det tidigare inte har gjort det tillräckligt. Men samtidigt så ger intervjuobjekten svar som författarna tycker tyder på att det i en relativt hög grad arbetar med strategisk CSR. Intervjuobjekt 1 ger exempel på att VCE har slutat producera dieselmotorer för vissa mindre kompakt modeller och gått över till mer eldrivna. Vilket är ett affärsbeslut på så sätt att industrin samt samhället i stort rör sig mot att bli mer eldrivet, men även ur ett CSR-perspektiv då det är att ta “ansvar för miljön”. På VCE pratar de om sin CSR-policy som “Sustainability approach” och företagets “Core values” som är “Quality, Safety & Environmental Care”. Detta är vad författarna för denna uppsats skulle kalla för CSR-policys, och eftersom intervjuobjekten är bekanta med dessa begrepp och inte “CSR-policys” så uppfattar författarna att den första reaktionen från intervjuobjekten är något missvisande mot det vad de faktiskt gör.

4.2.4.1 Centralitet

Centralitet beskrivs i Burk och logsdons (1996) som hur pass nära företagets CSR-aktiviteter är förenat med företagsverksamheten, alltså företagets uppdrag och syfte. Burk och Logsdon ger som förslag i sin teori att det bland annat kan handla om forskarstipendium, att arbeta med att ta fram miljövänliga produkter, att arbeta för mindre utsläpp samt att genom politiska aktiviteter skapa gynnsamma förändringar av ekonomiska och/eller sociala regler.

Utifrån det svar som författarna fick från intervjuobjekten så tyder på att det CSR-arbete som VCE gör är väl förankrat med företagets verksamhet, vilket är vad som så bör vara för att uppfylla den här delen av teorin. Intervjuobjekten pratar om att VCE har ett forskarstipendium som går till den person

med årets bästa innovation vad gäller miljötänk. De arbetar kontinuerligt med scenarioanalyser för att förutse förändringar. Deras maskiner (företagets produkt) optimeras för att bli mer miljövänliga och så gör även företaget med sina fabriker som tillverkar maskinerna. Där VCE är först i världen med att ha en CO2- neutral fabrik. Vilket enligt författarna är en stor kredibilitet faktor när de sedan genom sitt projekt och initiativ “Construction Climate Challenge” försöker få med sig både hela industrin men också länder och regeringar i att bli mer medvetna om hur byggnadsprojekt kan optimeras för att bli mer miljövänliga. Där hela utgångspunkten ligger i att om de kan reducera utsläpp så leder det till reducerade kostnader vid byggnationer. Inom dessa områden tycker författarna att VCE verkar ha haft en stort försprång gentemot industrin och att de genom “CCC” inte bara gör något bra ur ett

perspektiv på socialt ansvarstagande utan att de även gynnar VCEs framtida affärer.

4.2.4.2 Specificitet

Burk och Logsdon (1996) beskriver specificitet som att de CSR-aktiviteter som ett företag gör bör vara direkt anpassade till verksamheten. Det för att minska risken av att ett annat företag kopierar ens strategier och för att anpassade aktiviteter genererar mest värde tillbaka till företaget. De exempel som ges i teorin är att ett företag bör vänja nya användare till företagets produkter, patent eller innovations fördelar inom produkt- eller processutveckling, patent och innovations-fördelar samt att vara först på en marknad.

Våra intervjuobjekt tyckte att VCE överlag var dåliga på att kolla på vad deras konkurrenter gör samt att de CSR-aktiviteter som de gör skulle kunna kopieras av konkurrenterna. Detta håller inte

författarna med om, då intervjuobjekten även ger svar som tyder på att det har aktiviteter som är direkt anpassade till verksamheten samt som är svåra, om inte omöjliga för konkurrenter att kopiera.

Intervjuobjekten pratar bland annat om fördelen i att vara först med bland annat projektet “CCC” och den viktiga roll som VCE tagit i industrin i och med det projektet. Något som författarna anser skulle vara i princip omöjligt för någon annan konkurrent att ta över eller göra samma sak och få samma utslag på. Intervjuobjekten pratar även om fördelen av att bedriva sin globala verksamhet från ett land och en världsdel som har väldigt höga målsättningar, ramar och regelverk för socialt ansvarstagande. Intervjuobjekten pratar även om de grundvärderingar inom företaget och dess anställda som en grundpelare i att lyckas med olika CSR-projekt. Även att VCE är först i världen med att ha CO2 neutrala fabriker inom industrin är något som författarna anser väldigt specificerat för bara VCE och något ingen annan konkurrent kan ta ifrån dom.

4.2.4.3 Proaktivitet

Proaktivitet eller förebyggande åtgärder syftar till att företaget kontinuerligt behöver göra

kan vara verksamheter i konfliktområden eller lagförändringar. Om företaget kan förutse kritiska förändringar är chansen större att verksamheten kan motverka potentiella hot och risker. Att lyckas med förebyggande åtgärder kan företaget exempelvis se till att ha en stark lojalitet bland anställda, ha en snabb process för upplärning inom företaget, ha en ha en för-positionering vid ändring av

föreskrifter samt vara duktiga på att avläsa sin omgivning för att kunna skapa konkurrensfördelar inom design eller produkt (Burk & Logsdon, 1996).

Intervjuobjekten tar upp de kontinuerliga scenarioanalyser som görs båda inom VCE men även av Volvo Group vilket stämmer bra överens med Burke och Logsdons exempel med att företaget för avläsa sin omgivning. Intervjuobjekten pratar även om den kontakt med kunder och kunders kunder som ger inom prjektet “CCC” som något som visat sig väldigt effektivt. Genom den här typen av arbete så har VCE kommit i kontakt med intressenter och genom dom fått veta vart är branschen påväg, vilka projekt kommer genomföras och hur kommer regler och villkor se ut i framtiden. Vilket i sin tur gör att VCE kan anpassa sina maskiner för att i framtiden passa i dessa byggprojekt och där ha en direkt konkurrensfördel gentemot sina konkurrenter som då hela tiden är steget efter. Detta

stämmer även överens med Burk och Logsdons exempel om att ha fördelar kring snabb inlärning, vilket detta blir en direkt effekt av genom projektet. VCE utbildar industrin och industrin utbildar VCE.

4.2.4.4 Frivillighet

Burk och Logsdon (1996) beskriver frivillighet eller frivilliga åtaganden som beslut hos företaget som inte har påverkats av en extern kravbild. Åtagandena bör alltså inte var a resultatet av regleringar eller lagkrav. Företaget måste frivilligt agera vad gäller förebyggande åtaganden. På så sätt tycker

författarna av denna teori att företaget kommer vara i framkant vad gäller verksamhetens utveckling att garantera en stark konkurrensfördel. De hävdar även att filantropiska initiativ måste vidtas helt frivilligt av företaget för att generera konkurrensfördelar. Burk och Logsdons exempel på att uppnå denna dimension är att företaget ägnar sig åt frivilliga bidrag för ett bättre samhälle, har lojalitet och hög moral bland sina anställda samt att företaget har fördelaktiga relationer med beslutsfattare.

Intervjuobjekten anser att de arbetar med frivilliga aktiviteter helt utan regleringar och lagkrav. Men att dessa aktiviteter är väldigt decentraliserade och sker lokalt ute i världen. Vilket författarna anser är positivt då aktiviteterna görs utifrån vad som behövs i det specifika samhället de befinner sig i. Intervjuobjekten berättar att de jobbar med barnhem i Brasilien och Ryssland samt med utbildning i utsatta områden för att på så sätt bidra till ett bättre samhälle.

4.2.4.5 Synlighet

Dimensionen synlighet i teorin beskriver Burk och Logsdon (1996) som hur företaget kommunicerar sina CSR-Aktiviteter. Vikten av detta ligget i att interna och externa intressenter ska vara medvetna om vad företaget gör för samhällsnytta. Att företaget förmedlar dess aktiviteter är högst nödvändigt för att generera konkurrensfördelar. Exempel på hur man uppnår synlighet är enlig Burk och Logsdon (1996) genom att internt ha anställda med hög moral och lojalitet, offentliga relationer och

marknadsförings fördelar samt att vara först på marknader eller genom ledarskap fördelar. hur detta kan göras är genom.

Intervjuobjekt 1 och 2 tycker att VCE bara jobbar med detta till viss del men har svårt att ge några konkreta exempel mer än att de vet att det arbetas med målgruppsanalyser för att kunna sända ut rätt budskap till rätt personer bland annat. Detta korta svar tror författarna beror på att dessa inte är så insatta i just dom här bitarna av verksamheten. Medans intervjuobjekt 3 som har full koll däremot berättar att det är på gång en jättesatsning för att i sina olika sociala kanaler visa vilka CSR-projekt som VCE gör runt om i världen. Själva CSR-projekten och aktiviteterna har som tidigare nämnts gjorts länge och men marknadsförts lokalt. Nu ska det alltså göras en global kampanj för att visa det arbete som görs lokalt av de anställda inom VCE samt vilka organisationer som VCE lokalt arbetar med. Något som direkt stämmer överens med Burk och Logsdons exempel på vad som kan göras för att uppnå denna dimension i deras teori.

5. Slutsats

I detta avslutande kapitel kommer författarna presentera de slutsatser som författarna kommit fram till genom undersökningen, genom en tolkning och analys av empirin och den teoretiska

referensramen. Vidare så kommer författarna att svara på uppsatsens syfte. Avslutningsvis kommer författarna redogöra för sina egna reflektioner och för framtida studier.