Dailies - SAMSKAPANDE AV VÄRDE I DIGITAL TJÄNSTEUTVECKLING

5. Resultat

5.1 Dailies

Intervjuerna i denna studie visade att dailies används på olika sätt beroende på vilket produktionsbolag det handlar om. Större produktionsbolag har denna process mer utarbetat och bestämd än vad mindre produktionsbolag har. En respondent som arbetar med TV-produktion svarade att de inte arbetar med dailies alls då de antingen spelar in live eller live on tape. De har därför ingen nytta utav att granska dailies då de ändå inte har möjlighet att göra någon ny inspelning.

Respondenten A3 på ett mindre produktionsbolag berättade att hanteringen av dailies skiljde sig åt beroende på projekt. Ibland granskades dailies direkt i kameran på inspelningsplatsen tillsammans med kunden och ibland på kontoret. En nackdel som framkom med att granska dailies på inspelningsplatsen var att filmkameran blev upptagen och filmteamet blev tvungna avvakta innan de kunde rigga för nästa scen. Detta var inte en optimal lösning enligt respondenten. Vidare delgav respondenten att ibland vid större projekt så finns det en person som har rollen Digital Image Technician (DIT) som tar minneskortet när det är fullt, gör backup samt organiserar materialet så att det blir lättare att granska. Filerna granskades sedan på respondentens egna dator, en oerhörd långsam och tidskrävande process då det tunga filmmaterialet gav eftersläpningar i uppspelningen. Feedbacken på dagens material skickades sedan över till teamet och andra berörda personer via mail. Respondenten berättade att vid reklamfilm-inspelningar fanns det två olika aktörer att förhålla sig till, reklambyrån som anlitat respondenten samt reklambyråns kund som beställt reklamfilmen.

Båda dessa företag är inblandade i produktionen och har ett intresse av att granska dailies.

Vidare redogjorde respondenten att produktionsbolaget inte har det kapital som behövs för att utveckla något nytt system som kan lösa problemet på ett bättre sätt, men skulle vara intresserad utav det om det var möjligt.

Respondenten A2 från ett större produktionsbolag berättade att denne arbetade som exekutiv producent och hade det övergripande ansvaret för produktionen av en TV-serie.

Respondenten var beställare av en serie som ett annat produktionsbolag producerade.

Respondentens roll var att granska materialet för att se det höll den nivå och känsla denne önskade. Dailies granskades inte på detaljnivå och inte så frekvent då den exekutiva producentens roll inte var att upptäcka detaljer eller tekniska fel i materialet. Respondenten granskade materialet på en stor TV-skärm i ett tyst avskilt rum och feedbacken skickades tillsammans med tidskoder till produktionsbolaget via mail eller telefon. Så här svarade respondenten på frågan om vad syftet med dailies var:

15

- “Syftet med dailies, eller med att hela tiden bolla material fram och tillbaks [...] Om jag skulle dra iväg i två år och bara vänta på att första klippet skulle komma så kan man vara säker på att, och det säger ingenting om mig att jag är bra eller så här, men då sker en drift. Då händer någonting. Så dramaproduktion handlar om att, inte bara från mitt håll utan från deras håll också att liksom hålla allt på rälsen hela tiden. [...]

Om jag börjar undra någonting så kan jag ta upp det direkt och så är det ingen stor sak att ändra. ” – A2

Respondenten A4 arbetar på ett av Sveriges största produktionsbolag som chef över postproduktion och ansvarar för bearbetning av materialet. Respondenten granskade dailies dagligen under en produktion. Vidare sade respondenten att dailies är viktigt för att se till att produktionen blir som planerat. För att distribuera dagstagningar till teamet används en applikation där materialet streamas på Ipad, Iphone eller en webbaserad applikation. I applikationen kan respektive roll gå in och granska materialet och skicka feedback.

Respondenten berättade att feedbacken, tillsammans med en skärmdump av klippet bifogas i ett mail. Applikation har produktionsbolaget investerat i och de är även involverade utvecklingsmässigt. Detta ger dem bra möjligheter att anpassa applikationen efter deras behov.

Det finns många områden inom processen som skulle kunna effektiviseras med hjälp av en digital tjänst. Men då processen ser så olika ut för olika produktionsbolag måste tjänsten anpassas för att passa kunden. Även mindre produktionsbolag med lägre budget skulle vara intresserade av detta om det gick att göra det billigare än det gör idag. Ett nära samarbete med IT-bolaget blir viktigt för att utveckla en digital tjänst som passar kundens behov.

5.2 Dialog

Dialog är en nyckelfaktor när det kommer till att lyckas med co-creation och är den första byggstenen i ramverket DART (Prahalad & Ramaswamy, 2004a, 2004b). Detta blir särskilt viktigt vid ett samarbete mellan ett IT-företag och en extern kund där man inte har en förståelse för deras metoder och arbetsprocesser. Studien visar att film- och TV-produktionsbranschen inte är något undantag, en god kommunikation är en förutsättning för att lyckas med co-creation.

Respondenterna i denna studie samtalade mycket om kommunikation och samtliga personer ansåg att det var en av de viktigaste faktorerna för ett lyckat samarbete mellan IT-bolag och kund. Respondenterna menade att man bör ha en aktiv dialog och att det är viktigt att bygga relationer med andra. Detta stödjer Prahalad och Ramawamys (2004a, 2004b) påstående. Så här svarade två olika respondenter på frågan om hur man får ett lyckat samarbete:

- “Allt handlar om kommunikation. Allt handlar om att bygga relationer med folk. [...]

att ha en tät, tät, tät kontakt hela tiden.” – A2

16

- “ [...] det absolut viktigaste är att man har bra kommunikation med kunden. Men det faller sig ganska självklart för oss tror jag, eller det är ju vårt mindset. Men sen tycker jag att det är jätteviktigt att förstå vad dom behöver produkten till och inte bara lyssna på vad användaren säger att dom vill ha. [...] Så om man istället kan lägga tid på research och prata direkt med användare, då kan man ofta göra mycket bättre produkter.” – B2

Respondenterna påpekade också vikten av att ha en organiserad dialog där leverantören och kunden har ett inplanerat stående möte varje vecka. Detta stämmer överens med vad Prahalad

& Ramaswamy (2004a) säger om dialog i DART-modellen, det är viktigt att det finns ett forum där kommunikationen kan äga rum och att interaktionen är produktiv och ordnad. IT-bolaget har ofta ett inbokat möte med kunden varje vecka för att få kontinuitet på kommunikationen.

- Så en sak som vi tänkt göra är att försöka ha ett återkommande videomöte med dom även om vi inte har nåt att ta upp så kan vi ha ett inplanerat bara för att ha nått i deras kalender. Eh, för det är typ bara en timme per dag när det passar alla att prata.

Så om vi har det inbokat så kan vi i alla fall prata med dom då, för de är så himla mycket lättare att lösa saker i tal än att skriva, för då missförstår man varandra. Det går inte liksom att köra follow up-frågor på samma sätt. Och sen försöka vara extremt tydlig när man skriver till dem, de är en annan strategi för just det problemet.” – B1

I vilket forum som kommunikationen sker i skiljer sig från projekt till projekt. IT-bolaget har främst kunder utanför Sverige och kommunikationen sker då oftast via videomöten, mail eller via en chatt. Detta hävdar Prahalad & Ramaswamy (2004a, 2004b) vara en viktig del i dialog.

Vidare menade de att en god kommunikation ger ett bättre samarbete som i sin tur ger ett bättre resultat. Det finns många fördelar för kunden att vara delaktiga i utvecklingsarbetet.

Framförallt så får kunden mer att säga till om. De får en digital tjänst anpassad efter sina behov och önskemål och de har möjlighet påverka vilka funktioner som ska utvecklas. Enligt några av respondenterna så är det är vanligt att IT-bolagen utvecklar funktioner som de tror att användarna behöver, men som användarna egentligen inte har någon nytta av. Detta kan undvikas med bra kommunikation mellan kund och leverantör. Så här svarade två olika respondenter om fördelarna med att vara delaktiga i utvecklingsarbetet:

- “Alltså fördelarna för oss är ju naturligtvis att vi har kunnat haft, vi har ju haft oerhört mycket att säga till om. Om vad vi vill och hur vi vill att det ska fungera.

Därför dom är j*vligt duktiga utvecklare och dom ser, dom ser koden på grunden och ser hur dom tycker att man tekniskt ska bygga plattformen. Vi talar om för dom hur vi tycker att vi vill att den ska fungera i interaktionen med oss som människor.“ -A4

- “Det var därför jag sa, alltså kommunikation är jätteviktigt. Även om vi gör en perfekt kravställning, tycker vi, i början av projekt, eh om man inte pratar runt den kontinuerligt då kommer man göra fel, det kommer att bli dåligt.” – B2

17

Detta går hand i hand med det som Prahalad och Ramaswamy säger om dialog inom co-creation i sin artikel (2004a, 2004b). På frågan om hur mycket kunderna vill vara delaktiga i utvecklingsprocessen så svarade alla att de vill vara delaktiga i stor utsträckning. Delaktigheten är a och o och är ett måste menade en av respondenterna. Även respondenterna från IT-bolaget vill att kunderna ska vara med så mycket som möjligt, vilket styrker forskarnas definition av dialog i sin modell DART (Prahalad & Ramaswamy, 2004a, 2004b). Dialog i modellen handlar om att båda parter ska vara aktiva och engagerade för att dialogen ska fungera. En respondent menade att det bästa hade varit om en representant från kundens sida kunde sitta med i hela projektet:

- “Ja, ja jag tror att absolut bästa vore ju om man kunde ta någon som verkligen känner dom som ska använda det här, sätta dom i teamet hela projektet.“ – B1

Enligt Prahalad & Ramaswamy (2004a) handlar dialog även om att lära sig saker och genom kommunikationen skaffa sig erfarenheter. Detta är något som en av respondenterna på IT-bolaget betonar starkt. Respondenten menar att om de får arbeta väldigt nära kunden så lär dem sig mycket om branschen, vilket ger dem mycket värde även i andra projekt. IT-bolaget bygger upp en kunskapsbas om TV- och filmbranschen vilket ger dem ett bra utgångsläge för andra projekt och deras kunskap utvecklas löpande.

- “Om vi får jobba väldigt nära kunderna lär vi oss mycket om branschen också och i och med att vi jobbar väldigt mycket inom samma bransch, inom video broadcast så bygger vi ju upp en kunskap inom företaget och får man aldrig vara ute och träffa användarna så då har man som aldrig en chans att bygga upp riktigt kunskap om vad dom faktiskt gör. Man kan ju gissa och så skickar man iväg nånting, och dom säger “Okej det vart okej”. Och så ja… Man lär sig inte så mycket på det, men jag tror det är mer utvecklande att få jobba närmare dom man löser problemet för.” – B1

Respondenterna menade även på att det är viktigt hur kommunikationen sker. Alla respondenter var överens om att det bästa för en god kommunikation är att träffas ansikte mot ansikte. Det är svårare att förstå varandra och bygga en relation över telefon eller skrivna meddelanden. Meddelanden kan vara svåra att förstå och kan tolkas på flera olika sätt. Så här uttryckte sig en respondenterna från ett produktionsbolag:

- “Ett skrivet meddelande kan landa så j*vla fel.” – A4

Detta menade även en av respondenterna på IT-bolaget som sa:

- “Eh, och ännu värre i text då är det ju hopplöst att läsa av vad menar dom, det går ju läsa allt med tusen olika affekter.” – B1

18

Båda respondenterna på IT-bolaget påpekade att det är viktigt att träffas ansikte mot ansikte i början av projektet, då blir det lättare att sedan ha digitala möten. Detta blir extra viktigt för IT-bolaget som sitter geografiskt långt ifrån kunderna. En av respondenten menade på att genom att träffas fysiskt i början så har man känt av varandra. Att träffas utan att enbart prata jobb angav respondenten som en viktig del, detta ger en mer personlig relation. Detta gör kunden mer förstående om något går fel i projekten. Kunden förstår att man har försökt göra det så bra som möjligt. Detta stämmer överens med definitionen av dialog i DART-ramverket (Prahalad & Ramaswamy, 2004a) som pekar på vikten av interaktion mellan båda parterna.

Så här svarade en av respondenterna:

- “Jag tycker speciellt för oss som sitter väldigt långt geografiskt från kunderna, tycker jag det brukar underlätta väldigt mycket att träffa dom fysiskt. Åtminstone en gång i början av projektet, för de blir så mycket lättare att ha videomöte efter det. När man liksom har känt av varann, det är så mycket som man mister när man bara ser en bild liksom. Eh, och ännu värre i text då är det ju hopplöst att läsa av vad menar dom, det går ju läsa allt med tusen olika affekter. Så det tycker jag är viktigt.” – B1

Flera av respondenterna menade att dålig kommunikation är det största hotet mot lyckad co-creation. En respondent från IT-bolaget kommenterar att kommunikationen blir ännu mer komplicerad utav att de har kunder i hela världen där både avstånd och kulturskillnader är hinder.

- “Sen, beroende på projekt kan de ju va olika lätt eller svårt att faktiskt jobba med kunden också. Eh, och speciellt eftersom vi har kunder i hela världen kan det ju vara kulturskillnader [...] hos många kunder kan det ju vara extremt byråkratiskt eller väldigt hierarkiskt. Sådana saker kan ju också vara ett problem, att det blir liksom en kulturkrock. [...] Till exempel så har vi ju en risk att kommunikation kan vara ett problem när vi har nio tidszoner emellan oss. [...] Och dom är väldigt upptagna också.

“ – B1

Bristande kommunikation påverkar hela projektet negativt menar respondenter både från TV- och filmproduktions-bolagen och IT-bolaget. Utvecklarna vet inte vad de ska utveckla för produkt om de inte får tillräckligt mycket feedback från kunden och i slutändan får kunden en produkt som de inte är nöjda med. Så här redogjorde en respondent från IT-bolaget om vad som händer om kunderna inte är tillräckligt delaktiga eller engagerade i projektet:

- “Och sen för att komma vidare så blir det förmodligen att ja men då får man väl göra antaganden och gissningar så att det blir väl ett, på så sätt kanske ett sämre projekt om dom inte kan liksom ta reda på det man behöver veta eller svara på frågorna man har eller så.” – B1

19 5.3 Tillgång

Tillgång handlar om att kunder numera är mer intresserade av att få tillgång till upplevelser än av att äga själva produkten. Ägandeskapet kan med fördel vara företagets och kunden kan köpa till exempel en prenumeration för att få tillgång till upplevelsen så länge den är intressant för dem (Prahalad & Ramaswamy, 2004a, 2004b). Detta ger kunden större valmöjligheter, variation och ökat värde. Ett exempel på detta framkom ur en av våra intervjuer där respondenten pratade om att företaget tidigare varit uteslutande ett konsultbolag men på senaste åren gått till att ha egna utvecklade produkter. Hur avtalen och produkt-ägarskapet ser ut skiljer sig från projekt till projekt och beror oftast på hur kunden vill ha det.

- “För att det går liksom inte att ha och äta kakan, eh så det beror på, eh och det är väldigt projektspecifikt. Ibland äger kunderna allt, ibland äger vi allt och ibland är det någon sorts mitt emellan.” – B1

En respondent på IT-bolaget menade att det är en stor skillnad på att vara ett konsultbolag och ett produktföretag. Det är en stor skillnad i hur själva organisationen är uppbyggd. En respondent på IT-bolaget berättade att det har visat sig att kunden inte har ett så stort intresse av att äga produkten, inte till vilket pris som helst. Då ser IT-bolaget ett värde i att behålla ägarskapet själva. Detta styrker Prahalad och Ramaswamys (2004a) idéer om tillgång i sin modell. Vidare så berättade respondenten att nu när de har fått rutiner att kunna samarbeta flera team runt samma kod och att kunna lägga tid på att förpacka produkter, då tar dem gärna ägarskap. Ekonomiskt sett så ger ett stort projekt mot en stor internationell kund mycket pengar men dem har sett mer och mer värde av att ha kvar produkt-ägarskapet själva då de kan sälja vidare produkten till andra kunder.

- “Men nu när vi börjar bli ett produktföretag då tror vi att vi kan sälja dom ganska enkelt till mer än en kund. Om man bara säljer det till två så har man ju dubbla pengarna.” – B2

Från intervjuerna uppkom det även nackdelar med att äga produkten själv. Respondenterna från IT-bolaget menade att det finns ett underhåll på system som de äger själva, men att om man har en hög licensintäkt så täcker det underhållskostnaderna. Det är av stor vikt att produkten passar in i företagets övriga produkter och att de passar in i vad de erbjuder. Så här svarade en av respondenterna:

- “... det är klart om man bara bygger något och lämnar över det, då är det ju liksom kundens problem om saker eh behöver uppdateras med tiden eller så. Medans äger vi produkten så, det blir ju mer jobb längre fram. [...] nackdelen är att man har ju en produkt att ta hand om. [...] Man vill ju ha en produkt som makear sense i vårt produktutbud. Så att det kan ju vara saker som är väldigt kundspecifika som vi inte ens vill äga, för att det är liksom vi har inga fördelar med att äga det.” – B1

20

En annan respondent på IT-bolaget berättade att det finns en trend att betalningsmodellen för system håller på att förändras. Det stödjer det som Prahalad och Ramaswamy (2004a, 2004b) säger i DART modellen om tillgång. Så här sa respondenten:

- “Jag tror att trenden som påverkar oss också är att det går mer och mer mot … att man tar betalt för användare eller typ CPU-cykler, hur mycket man använder en produkt. Så ja, på det sättet går det mer mot det hållet och mindre mot ett program man köper en gång och installerar och betalar för. Så det är väl en trend vi kan se.”

– B2

Vid frågan om hur kundernas inköp av system såg ut så svarade respondenterna på produktionsbolagen att historiskt så har de köpt applikationer som finns färdiga ute på marknaden och det kommer de fortsätta att göra. Flera respondenter bekräftade detta och det finns olika anledningar till att de köper färdiga produkter och inte är med och utvecklar nya system tillsammans med IT-bolag. En anledning är att systemen är alldeles för stora och komplexa för att anpassa dem och bygga egna.

- “Vi skulle aldrig någonsin ge oss in och försöka bygga ett compositing-system eller ett grading-system eller ett redigeringssystem. Det är ju way to komplext och kräver way to mycket större kapacitet än vi någonsin har.” – A4

En annan orsak som en respondent berättade om är att företaget är alldeles för litet för att bygga egna system och att den ekonomiska möjligheten inte finns. I det dagliga arbetet använder respondenten billiga programvaror som är tillräckligt bra för de behov som finns. En respondent på IT-bolaget berättade att vid utvecklandet av en produkt som de själva ska äga så är det viktigt att se till att systemet kan täcka flera kunders behov. En av respondenterna på IT-bolaget arbetar som projektledare i ett team där man för tillfället arbetar med utvecklandet av en sådan produkt. Det är en mycket stor kund som är med i utvecklingsprocessen och respondenten säger att det finns det både fördelar och nackdelar med detta. De har ett bra samarbete och får mycket värdefull feedback. Risken däremot är att om kunden får påverka projektet och produkten för mycket kan produkten bli väldigt specifik för den aktuella kunden.

Det gör att det blir en produkt som inte enkelt kan säljas till någon annan kund vid senare tillfälle. Så här svarade respondenten:

- “Så att där har vi ju ganska många intressen att balansera. Eh så det kan ju vara en nackdel också. Samtidigt, hade vi inte haft med deras åsikt så är ju risken att vi bygger något som vi tror att någon skulle vilja ha och så är det ingen som vill köpa

In document SAMSKAPANDE AV VÄRDE I DIGITAL TJÄNSTEUTVECKLING (Page 18-27)