I detta kapitel redogörs för val av metodologiskt tillvägagångssätt, datainsamlingsmetod, urval och forskningsetik. Avslutningsvis reflekterar vi över om det finns nackdelar med metoden och tillvägagångssättet.
4.1 Metodval
Studien som genomfördes var en kvalitativ fallstudie. Fallstudie är en passande metod när det är ett avgränsat system, en specifik företeelse som ska undersökas och frågor som “varför” och
“på vilket sätt” ska besvaras (Merriam, 1994). Denna metod är passande eftersom att studien ska undersöka hanteringen av dailies och hur man kan främja co-creation. Genom att utföra en kvalitativ studie läggs fokus på att undersöka respondenternas åsikter, känslor och erfarenheter samt detaljerade beskrivningar av situationer och händelser (Merriam, 1994).
Detta är intressant för denna studie. En nackdel med metoden är att delar av den stora mängden insamlad data kan visa sig vara irrelevant för studien. Fördelarna övervägde nackdelarna och därför ansågs en kvalitativ fallstudie vara rätt metod för denna studie.
4.2 Fallstudien
Studien har utförts i samarbete med ett IT-konsultbolag med kontor i Umeå. Företaget har ca 50 personer anställda och jobbar med många stora internationella företag, främst inom media och broadcast. IT-bolaget är ett konsultbolag där uppdragen skiljer sig, egen produktutveckling, direkta uppdrag från kund, uthyrning av konsulter eller samarbeten med andra företag. Företaget har sedan starten 2007 arbetat mer eller mindre tillsammans med sina kunder i projekten. Hur mycket co-creation som förekommer i projekten skiljer sig åt beroende på uppdrag. Företaget vill i så stor utsträckning som möjligt arbeta enligt en agil modell, vilket är en flexibel metod för att arbeta i projekt. Agil projektledning handlar om att driva projekt på ett flexibelt och smidigt sätt med en strävan att hela tiden förbättra sitt arbete (Gustavsson, 2016). Studien har utförts i ett team som arbetar med utveckling av en av företagets produkter som idag används för hantering av media i postproduktions-fasen. IT-bolaget önskade undersöka fler användningsområden för systemet och vill utforska hur dailies hanteras.
4.3 Datainsamlingsmetod
Datainsamlingsmetoden som användes för denna studie var semistrukturerade intervjuer.
Valet av datainsamlingsmetod bör grundas på vilken typ av information som är nödvändig.
Intervjuer som metod för informationsinsamling är att föredra när det ger mer och bättre information än andra metoder men till mindre kostnad. Tankar, känslor och avsikter är sådant som vi inte kan observera, utan måste fråga personer om. Intervjuer ger möjligheten att se saker ur en annan människas perspektiv (Merriam, 1994). Vid val av datainsamlingsmetod har vi även haft faktorer som tid och resurser i åtanke. Att observera människor i en specifik situation är ofta tidskrävande och det kan ta lång tid innan personen i fråga känner sig tillräckligt bekväm med observatören för att ens kunna agera som den normalt skulle gjort.
Med dessa saker i åtanke så valde vi intervjuer som strategi för informationsinsamling då intervjuer fångar de saker som vi vill ta reda på och de är relativt effektiva i form av tid och
11
resurser. När man utför intervjuer får man förståelse och empati för personen som ingår i studien. Man kan tolka underliggande betydelser av respondentens svar, förstå känslor och mycket bättre sätta sig in i den situation som individen befinner sig i (Yin, 2011).
I denna studie användes semistrukturerad intervjumetod, som är en blandning av strukturerade- och ostrukturerade intervjuer (Merriam, 1994). Det innebär att alla intervjuer utgick ifrån samma, fördefinierade frågor, men att följdfrågor ställdes där det var lämpligt. Två olika intervjuguider användes i studien, en för intervjuerna på TV- och film-produktionsbolagen och en för IT-bolaget. Båda bestod av öppna frågor från olika förutbestämda teman (se bilaga 2 och 3). Respondenter gavs också möjlighet att lägga till egna saker som de tyckte var viktigt för studien. Under intervjuerna var en person ansvarig för intervjun och en person antecknade samt flikade in med följdfrågor när det passade. Samtliga intervjuer genomfördes i avskilda grupp- eller arbetsrum på respektive respondents arbetsplats där respondenterna kände sig bekväma och kunde tala ostört. Genom att intervjua respondenterna i en tyst och lugn miljö håller inspelningarna en hög kvalité och respondenterna kan känna sig trygga med att ingen annan hör det som sägs (Bryman, 2012).
Längden på intervjuerna i studien varierade mycket på grund av att vissa respondenter pratade mycket runt ämnet och andra svarade mest bara på de frågor som ställdes. Intervjuerna i studien varierade från 25 minuter till 80 minuter, men de flesta var runt 40 minuter långa.
4.4 Urval
Urvalsprincipen som användes under studien var ett bekvämlighetsurval (Yin, 2011).
Företagen som intervjuades bestod mestadels av företag som kunde kopplas till företaget där examensarbetet utfördes eller med ett snöbollsurval där respondenten i en intervju föreslog ytterligare en person som de ansåg lämplig att intervjua för att de kunde ha mer information inom området. Respondenterna i studien hade olika arbetsroller och kom från företag som dagligen arbetade inom TV- eller filmproduktion. De respondenter som efterfrågades var personer som på ett eller annat sätt arbetade med dailies. De två sista respondenterna i studien arbetade på ett IT-bolag som inriktar sig på att utveckla system för filmbranschen.
Respondentens kodnamn, roll, typ av företag och platsen för intervjun återfinns i tabellen nedan (se tabell 2). Respondenter med A i kodnamnet är respondenter som arbetar med TV- och filmproduktion medan respondenter med B i kodnamnet är respondenter som arbetar med IT-utveckling. Kodnamnen kommer att användas vid refererande inom resultatet i senare del av rapporten.
A3 Regissör & klippare Ett mindre produktionsbolag Umeå
12
A4 Chef över postproduktion Ett av Sveriges största oberoende produktionsbolag
Stockholm
B1 Projektledare IT-bolag som utvecklar system för media och broadcast
Umeå
B2 Beslutsfattare IT-bolag som utvecklar system för media och broadcast
Umeå
Tabell 2. Tabell över samtliga respondenter, med kodnamn, roll, vilken typ av företag de arbetar på samt platsen för intervjun.
4.5 Metod för analys
Samtliga intervjuer i studien spelades in och transkriberades ordagrant. Genom att spela in och transkribera materialet gav det oss förutsättningar för en djupare förståelse och mer noggrant undersöka vad respondenterna sa (Bryman, 2012). Den metod som användes för att analysera datan i studien var att identifiera, analysera och redogöra för mönster eller teman i datat. Efter noggrann läsning av datamaterialet började datat systematiskt att kodas. I analysarbetet kodades sex olika transkriberade intervjuer, dessa grupperades efter innehåll och utmynnade i tio olika kategorier. Dessa kategorier slogs sedan ihop till sex övergripande teman. Kodning beskrivs som den första analytiska fasen av forskning. I den första fasen i analysarbetet var processen induktiv och öppen då koder, kategorier och teman framträdde fritt ur texterna (Charmaz, 2014).
Det analytiska arbetet resulterade i identifieringen av ett ramverk då vi ansåg att DART-modellen (Prahalad & Ramaswamy, 2004a, 2004b) stämde väl överens med den förståelse för materialet vi fått efter kodningen och tematiseringen av materialet. Byggstenarna i DART-modellen: dialog, tillgång, riskanalys och transparens (Prahalad & Ramaswamy, 2004a, 2004b) var en bra struktur att utgå ifrån för att presentera resultatet. Fallstudiens tema, som var hanteringen av dailies, blev ett eget tema. Utöver dessa fem faktorer identifierades ytterligare ett relevant begrepp: tydlighet, då det framgick ur intervjuerna att tydlighet är en viktig faktor för att uppnå en lyckat co-creation. Dailies, dialog, tillgång, riskanalys och transparens i kombination med tydlighet blev således sex slutgiltiga teman. Ett objektivt förhållningssätt till datan användes vid analysen. Datan från intervjuerna granskades från två olika håll, vilket medförde att tolkningarna från de transkriberade intervjuerna kan skilja sig åt (Patton, 1987). Risken för tolkningsfel minimeras genom de olika tolkningarna och det blev enklare att validera datan som urskildes. Därefter relaterades resultatet till tidigare forskning och problemformulering.
4.6 Forskningsetik
Av forskningsetiska skäl är respondenterna i denna studie anonyma. Företagens och respondenternas namn eller personuppgifter nämns inte i uppsatsen. Respondenterna fick skriva under att de tagit del av information om studien och godkände till att medverka i den (se bilaga 1). Därmed var alla respondenter medvetna om vad de skulle bidra med, att
13
deltagandet var frivilligt och att de kunde välja att avbryta sin medverkan när som helst.
Studien har därmed tagit hänsyn till informationskravet och samtyckeskravet (Vetenskapsrådet, 2002). Förutom att betona att respondenterna var anonyma så påpekade vi också att alla dokument där vi samlat kontaktinformation och namn på respondenter endast var tillgängliga för oss. Genom att anonymisera respondenterna i skrift för publicering så att de inte kan identifieras av utomstående så har studien även följt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer för konfidentialitet (2002).
4.7 Kritik av metod
På grund av att studien består av semistrukturerade intervjuer, fick varje intervju en egen karaktär beroende på vad respondenterna pratade om. Detta gjorde tolkningen och analysen av datan mer komplicerad. Materialet behövdes gå igenom flertalet gånger för att urskilja den faktiska betydelsen samt sålla bland information som inte var väsentlig för studiens syfte och frågeställning. Detta innebär att ett urval oundvikligen gjordes bland datan. En kritik mot intervjuer generellt är svårigheterna att fånga det viktiga. Det uttalade “vad de säger och vad de gör-dilemmat” eller på engelska “What they say and what they do” (Preece et al, 2015) är ett problem vid intervjuer. Detta innebär att respondenterna i en intervju kan svara att de bedriver arbetet på ett specifikt sätt men att detta inte stämmer överens med verkligheten. Dessutom blir det svårt att generalisera resultatet till andra situationer eftersom att studien endast har sex respondenter. Fokus har därför inte varit att hitta ett statistiskt generaliserbart resultat, utan ett analytiskt resultat som utgör ett undersökningsområde som jämförs med tidigare utvecklade teorier.
Vilka respondenter som intervjuades i studien bör också ifrågasättas då dessa valdes av företagen själva. Då snöbollsurval tillämpades i studien kan respondenternas relevans kritiseras eftersom att respondenterna utsågs av personer på företaget och inte valdes slumpmässigt. Andra roller på TV- och filmproduktionsbolaget hade möjligtvis kunna ge en mer rättfärdig bild av området. Denna kritik hölls i åtanke under planeringen av studien men respondenterna ansågs kunna ge en tillräckligt bra bild i den utsträckning som var nödvändig för studiens syfte och frågeställning.