Dataanalys

I analysen på samtliga delarbeten har en kvalitativ innehållsanalys använts (Graneheim & Lundman, 2004; Krippendorff, 2013). Hur dataanalyserna har genomförts beskrivs nedan i förhållande till respektive delarbete. Det in-spelade materialet från huvudstudiens fas 1, 2, 3 och 5 transkriberades orda-grant vilket resulterade i 269 sidor. Fas 4, då deltagarna lagade maten, tran-skriberades inte, då en stor del av samtalen inte rörde studiens syfte. Det som var av relevans för syftet antecknades. I delarbete I inkluderades även pilot-studierna (se tabell 1). Materialet från pilotpilot-studierna var mina anteckningar av

genomförandet och deltagarnas utsagor, både utifrån anteckningar vid själva genomförandet men även anteckningar efter att ha lyssnat på det inspelade materialet.

5.3.1 Delarbete I

I delarbete I användes innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).

Analysen i detta delarbete utgick från forskningsfrågan ”Hur stimulerar och begränsar forskarinitierat rollspel med efterföljande fokusgruppsintervju till delaktighet och reflektion samt synliggör ungdomars förhandlingar och reso-nemang?” Två typer av material har använts i detta delarbete, det inspelade och transkriberade materialet från huvudstudien, samt observationer och an-teckningar från genomförandet av pilotstudierna. Första steget var att lyssna på ljudinspelningar samt läsa mina anteckningar från genomförandet av pilot-studierna, samt anteckningar av ungdomarnas utsagor om hur de upplevde att vara med i studien, för att få en övergripande förståelse. I nästa steg analyse-rades det transkriberade materialet enligt kvalitativ innehållsanalys (Graneheim

& Lundman, 2004; Krippendorff, 2013). Transkriberingarna från huvudstu-dien lästes igenom ett flertal gånger för att få en övergripande bild. Därefter markerades meningsbärande enheter för att identifiera ungdomarnas utsagor i relation till forskningsfrågan. De meningsbärande enheterna kondenserades och kodades. Koderna jämfördes för likheter och skillnader och sorterades in i kategorier (Graneheim, Lindgren, & Lundman, 2017) se tabell 2.

Tabell 2. Exempel på dataanalys i delarbete Ӏ, från meningsbärande enhet till tema.

Meningsbärande enhet Kod Kategori Tema

Internet/kille: Ska vi köpa dricka?

Internet/kille: Mycket kolhydrater i HKK/kille: Inte nyttigt

Vän/tjej: Cola är gott

Hockeytränare/kille: Måste äta samtidigt, då ok.

Internet/kille: För mycket socker i cola inte bra

HKK/Kille: Innehåller ca 55 sockerbitar Internet/kille: 1/3 socker… kan likaväl dricka socker

Viktväktarna/tjej: Vi ska inte ha glass vi ska bara ha frukt, massa frukt och nyttigheter Tjej/Viktväktarna: Jag vill ha chokladsås, nu är jag mig själv alltså Sara (namnet på Viktväktarpersonen) hade aldrig velat ha chokladsås

Tjej/Viktväktarna ²; Alltså nu säger jag som mig själv då inte som Sara kan inte vi göra

I delarbete II startade dataanalysen med att återupprepande lyssna på det in-spelade materialet samt att läsa transkriberingarna för att skapa ett över-gripande intryck. I nästa fas lästes transkriberingarna för att identifiera me-ningsbärande enheter (Graneheim & Lundman, 2004) i relation till syftet, mer specifikt i relation till a) innehåll i budskapen b) hur ungdomarna porträtterade aktörerna och c) hur tillit var representerat i ungdomarnas förhandling och beskrivning av aktörer. De meningsbärande enheterna kondenserades utan att mista sin ursprungliga mening och kodades med en kod som belyste inne-hållet. De olika koderna jämfördes i förhållande till likheter och skillnader och sorterades in i kategorier (se tabell 3). Slutligen formulerades teman som speg-lade det underliggande budskapet i kategorierna (Graneheim & Lundman, 2004), och dessa var 1) tillit är beroende av om budskapen är grundade i kun-skap, omsorg eller kommersiellt intresse 2) relation och situation är av bety-delse för tillit.

2Tjej står före rollpersonen då det är den egna personen som uttrycker sin åsikt och inte rollpersonen

Tabell 3. Exempel på dataanalys i delarbete ӀӀ, från meningsbärande enhet till tema.

Meningsbärande enhet Kod Kategori Tema

Hemkunskapsläraren kanske har mest kunskaper… eller ja det kanske är lika med fystränaren, de är båda utbildade … det är

jag, för media handlar ju om att dra in så mycket pengar som möjligt alltså. Det kan vara tränare, det kan vara förälder, det kan vara olika vid olika tillfällen

I analysen av delarbete II blev det synligt att ungdomarna pratade om risk i förhållande till mat och därför blev ungdomarnas resonemang kring risk i för-hållande till mat och ätande fokus för delarbete III. Giddens (1991) begrepp riskprofilering användes som en utgångspunkt vid starten av analysen. Tran-skriberingarna lästes och meningsbärande enheter som berörde begreppet riskprofilering markerades, det vill säga enheter där ungdomarna resonerade kring risk i förhållande till mat och ätande. I nästa steg kodades de menings-bärande enheterna med en kod som belyste innehållet. Dessa koder jämfördes i förhållande till likheter och skillnader och sorterades in i subkategorier och kategorier utifrån hur riskprofilering kom till uttryck hos ungdomarna på en manifestnivå, det vill säga empirinära (Graneheim et al., 2017). Det sista steget i analysen var att formulera tema. Tabell 4 visar analysprocessen från koder till tema.

Tabell 4. Exempel på dataanalys i delarbete III, från meningsbärande enhet till tema.

Meningsbärande enhet Kod Subkategori Kategori Tema Alltså jag har fått höra att typ

nu…vad heter det köttfärsen finns det typ sån där malaria i den nu

Ja har du inte läst nyheterna eller?

Men då äter vi något vegetariskt.

Risk att bli mycket som helst även om man är jättehungrig. Man tar lite liksom för annars kollar folk så himla konstigt på en

Tjej: Alltså det känns lite såhär:

många killar tror jag kan ta typ mer mat

Vid planering och genomförande av forskning är det viktigt att ta hänsyn till en rad etiska aspekter och dessa blir synnerligen viktiga när forskningen dess-utom involverar barn och unga. Ofta får forskaren tillgång till barn och ung-domar genom att andra vuxna fungerar som ”dörröppnare”. Det här är ett sätt som underlättar att få kontakt med informanter men det är då viktigt att ha i åtanke att dessa ”dörröppnare” kan ha en egen agenda för forskningens rikt-ning (Hillén, 2013). I denna avhandling fungerade skolans hem- och kon-sumentkunskapslärare i de flesta fall som ”dörröppnare” och var den som jag hade kontakt med innan jag träffade ungdomarna. I samtalet med läraren var det därför viktigt att poängtera att jag ville träffa hela klasser eller halvklasser så att alla elever skulle tillfrågas. Det förhindrade att läraren själv först valde ut ett antal elever som jag sedan skulle tillfråga.

Vid planering och genomförande av studierna har även vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) beaktats. Studien har prövats av regionala etikprövningsnämnden i Göteborg (Dnr: 062-12). De ansåg att studien inte