Rollspel och deltagarbaserad forskning

Vid deltagarbaserad forskning har forskaren en viktig roll tillsammans med deltagarna (Seale et al., 2014), och forskaren bör fundera över vad ung-domarnas deltagande innebär. Den huvudsakliga kritiken mot deltagarbaserad forskning berör frågan kring hur delaktiga och medbestämmande deltagarna egentligen är eller om de mest faller in i de förväntningar som forskaren har och därmed uppfyller forskarens agenda (Gallacher & Gallagher, 2008). En medvetenhet krävs därför kring vad som kan begränsa deltagarnas möjlighet att kunna reflektera, uttrycka sig och agera fritt. Ungdomarna i denna studie var delaktiga så till vida att de själva bestämde vilka aktörer de ville gestalta i rollspelet, samt vilken mat de skulle välja att köpa, tillaga och äta. Ramarna var dock satta av forskaren, såsom att de skulle planera en lunch, handla mat i en butik och så vidare. Pilotstudierna hjälpte till att skapa en design som främjade delaktighet.

Förutom att metoden främjade delaktighet gav den också goda förut-sättningar att minska hierarkin mellan forskare och deltagare. Det är viktig att fundera över det hierarkiska förhållandet som finns inbyggt mellan deltagare och forskare. Detta förhållande finns då deltagarna är vuxna men blir än mer påtagligt vid forskning med barn och unga. Språkbruket som forskaren an-vänder kan bidra till att deltagarna känner sig inkompetenta och maktlösa (Hill, 2006). Vid genomförandet av datainsamlingen till denna avhandling har jag funderat mycket kring just maktobalans och hur den kan minimeras. Ett sätt att försöka minska hierarkin var just att fundera på val av språkbruk. I mötet med ungdomarna försökte jag undvika komplicerade och fackrelaterade termer och istället använda ett språkbruk som låg så nära deras eget som möj-ligt. Samtalen utformades också så att vi satt tillsammans runt ett bord vilket innebar att vi rent rumsligt befann oss på samma nivå. Det gjordes dock inga försök till att jag som forskare inte skulle ses som vuxen. Det vore inte lämp-ligt eftersom detta trots allt var en forskningsstudie där forskaren var ansvarig (jfr. Morgan et al., 2002).

Vidare valdes att förlägga studien på universitetet för att komma bort från skolan där det finns en viss maktordning inbyggt i ”rummet” i förhållandet mellan elev - lärare, ungdom - vuxen. Det har visat sig i tidigare studier som genomförts i skola att det kan finnas en inneboende förväntning om att svara

”rätt” (Yaacob & Gardner, 2012). I och med att barn och unga bär med sig denna erfarenhet är det lätt att denna föreställning blir rådande även i en forskningsstudie. Användning av rollspel kan vara ett sätt att komma undan dessa förväntningar om rätt och fel. Genom att låta deltagarna agera och an-vända sina kroppar istället för att göra uppgifter med papper och penna, eller svara på direkta frågor, kan tankarna om att det finns ett korrekt svar mini-meras (jfr. Yaacob & Gardner, 2012). Innan studien startade förklarades tyd-ligt att det inte var ungdomarnas kunskap om mat som var av intresse utan det var deras tankar och erfarenheter som jag ville få reda på mer om. Det fanns således inte något som var rätt och fel utan allas olika utsagor var lika viktiga.

Universitet är visserligen också en utbildningsinstitution men inte den där ungdomarna befinner sig dagligen och därmed var förhoppningen att detta skulle kunna minska maktrelationen. Ytterligare ett skäl till att studie förlades på universitet var att det var en mer neutral plats i den bemärkelse att lärare, föräldrar eller andra som kunde vara potentiella aktörer i rollspelet inte fanns fysiskt närvarande.

Ungdomarna i respektive deltagargrupp kände varandra då de kom från samma klass, vilket tidigare visat sig medföra en känsla av trygghet (Hill, 2006). Det finns både för- och nackdelar med att använda redan etablerade grupper i till exempel fokusgruppsintervjuer. En av de största fördelarna är att forskaren får inblick i en av de sociala kontexter där idéer formas (Wibeck, 2010). En av nackdelarna är däremot att det finns en risk att de faller in i sina sociala roller som de har i vardaglig interaktion. Begränsningarna ses dock inte som tillräckliga skäl för att inte använda sig av redan existerande grupper (Wibeck, 2010).

Det har poängterats att rollspel ska spegla en verklig situation så bra som möjligt för att det ska bli enklare för deltagarna att föreställa sig kontexten som det utspelar sig i (Bataller, 2013; Chen & Martin, 2015). Mötet med ma-ten och hanteringen av mama-ten var framförallt det som skilde denna studie från tidigare, där fiktiva affärer, restauranger och livsmedel använts (t.ex. Bataller, 2013; Dalton et al., 2005). Det unika med detta forskarinitierade rollspel var att ungdomarna hanterade verklig mat, genomförde inköp i en livsmedelsaffär samt tillagade en måltid som de sedan åt tillsammans. Budskap om mat och

ätande som ungdomar erfor fanns i deras vardag blev synliga genom deras gestaltning av olika aktörer i rollspelet. Därtill blev det även synligt att det är komplext att välja mat och att konsumenter ställs inför en mängd val. Särskilt tydlig blev detta då ungdomarna befann sig i affären, exempelvis när ung-domarna kom in i affären och tittade på sin inköpslista där det stod att de skulle köpa tomat. I affären var en tomat inte längre bara en tomat. Där fanns en mängd valmöjligheter vad det gällde tomater, såsom olika färger, storlekar, cocktailtomater, plommontomater, ekologiska eller konventionellt odlade, olika ursprungsländer, flerpack eller i lösvikt. De många valmöjligheterna i affären gällde inte bara för tomater utan för de flesta livsmedel. Utöver val-möjligheterna som butikens utbud innebar skulle även ungdomarna förhålla sig till och förhandla kring de olika rollpersonernas budskap samt sina egna preferenser och värderingar.

Rollspelet representerade en vardagsnära miljö i jämförelse med att kom-binera ihop en måltid med hjälp av bilder eller attrapper av livsmedel, vilket innebar stimuli för diskussion och reflektion bland ungdomarna. Metoden möjliggjorde således en annan typ av reflektion än vad som varit möjlig endast genom samtal med bilder på mat och fiktiva affärer. Även om maten var verk-lig och miljön var vardagsnära är rollspel i sig en fiktion. Till exempel var det svårt för ungdomarna att hela tiden hålla sig allvarliga och också att hålla sina roller (jfr. Linell & Thunqvist, 2003; Norlund, 2016). Ytterligare en risk med rollspelet var att gestaltningen av aktörerna blev överdriven. Ungdomarna gav uttryck för att de i vissa fall överdrivit aktören men att det då handlade om att vara påstridig och att hålla väldigt hårt på sitt. Detta kan ha lett till att en allt-för endimensionell bild av aktören har beskrivits, dock är det ändå troligtvis något som ungdomarna uppfattade att aktören står för. Det finns även vinster med fiktionen som ett rollspel ger. Fiktionen kan fungera som ett skydd. Det som sker är inte på riktigt. Ungdomarna behövde inte blotta sina egna känslor, personliga åsikter eller berättelser och därmed behövde inte dessa bli ifråga-satta. Ungdomarna hade också möjlighet att gå ur rollen om det skulle bli för påfrestande att till exempel lösa en konflikt (jfr. Ackroyd, 2007). Exempel på att detta skedde var när ungdomarna gick ur sin roll då de egna preferenserna stod i alltför stark konflikt med rollpersonens åsikter. Fiktionen kan också in-nebära etiska dilemman, som att ungdomarna gestaltade en person i sin närhet och därmed ”lämnade ut” den personen. I denna studie var det dock vanligt att deltagarna tillsammans förhandlade fram en bild av till exempel en förälder och därmed blev det inte någons riktiga förälder som gestaltades.

En invändning mot just deltagarbaserade forskningsmetoder handlar om att autenticiteten från data, där barn spelar en roll, ett drama eller producerar teckningar, kan ifrågasättas. Det lyfts fram i dessa diskussioner att det inte är tillräckligt att endast beakta data från denna typ av metoder utan det är av vikt att kombinera dessa med andra metoder (Gallacher & Gallagher, 2008; Pinter

& Zandian, 2014). I det här hänseendet var den efterföljande fokusgrupps-intervjun viktig, där ungdomarna fick möjlighet att kritiskt granska sin gestalt-ning, samt att den gav dem möjlighet att reflektera över det som sagts och gjorts i rollspelet, vilket ledde till en djupare reflektion.

Det är dock svårt att utifrån denna avhandling uttala sig om ungdomarnas vardagliga konsumtion av mat, det vill säga om till exempel de risker som de lyfter med mat begränsar ungdomarna i deras matval, att de undviker viss mat eller livsmedel på grund av att de innebär en risk. Det kan diskuteras om ris-kerna som lyfts av ungdomarna är en avspegling av det som har rapporterats i media och därmed visar mer på ungdomarnas medvetenhet kring riskbudskap, än på risker som faktiskt begränsar deras vardagliga handlingar kopplade till mat och ätande. Denna avhandling gör därför inte anspråk på att kunna göra uttalanden om ungdomarnas vardagliga konsumtion av mat. En indikation kring deras vardagliga handlingar kan ändå tänkas ha blivit synliggjord ef-tersom de genomför inköp, tillagning av livsmedel samt äter maten. Det kommer då vid olika tillfällen fram att vissa livsmedel kan innehålla tillsatser eller bakterier/smitta som kan vara farligt att få i sig. Ungdomarna valde då att undvika dessa livsmedel när de handlade (se delarbete III, diskussion kring malaria i köttfärs). Vidare gav ungdomarna även ett flertal exempel på hur de agerat i olika matsituationer för att följa de rådande normerna kring exempel-vis genus och mat (delarbete III), vilket således tyder på att de faktiskt väljer bort en del livsmedel eller mat på grund av uppfattade risker.