Ungdomars perspektiv på och tillit till kostbudskap (delarbete II)

Resultatet från delarbete II visar hur ungdomarna värderar tillit till olika aktö-rer och deras budskap. Dagens ungdomar möter en mängd differentierade budskap kring mat och ätande, förmedlade av ett flertal olika aktörer. Ung-domarna valde att porträttera vissa av de här aktörerna i rollspelet. I varje del-tagargrupp genomförde ungdomarna en förhandling kring vilka aktörer som skulle få en roll i rollspelet. Vilka aktörer som gestaltades i respektive grupps rollspel samt vilka aktörer som nämndes utan att gestaltas visas i tabell 6. Det förekom även en förhandling mellan ungdomarna kring aktörernas budskap.

De förhandlade till exempel kring vilka värden och aspekter i förhållande till mat som föräldrar förespråkar. Ungdomarna diskuterade och resonerade till-sammans och kom till slut fram till en gemensam bild av vilka budskap kring mat och ätande som är karaktäristiska för en förälder.

Tabell 6. Översikt av aktörer som gestaltades eller nämndes i de olika deltagargrupperna. (x) markerar när aktörerna nämndes i diskussionen men inte gestaltades i rollspelet.

Aktörer Deltagargrupp Totalt

alla grupper 1 2 3 4 5

HKK-lärare 1 2 1 1 1 6

Föräldrar 1 1 1 1 1 5

Vänner 1 1 1 1 4

Idrottstränare 1 1 1 3

Skolmåltidspersonal (x) (x) 1 1 2

Tv-kock (x) 1 1 2

Media (generellt) (x) (x) 1 (x) (x) 1

Internet 1 (x) (x) (x) 1

Mc Donald’s³. (x) (x) 1 1

Journalist 1 (x) 1

Idrottare 1 (x) 1

Skolsköterska 1 1

Faktaböcker 1 1

Bantningscoach i TV 1 1

Viktväktare 1 1

Budskapen från aktörerna, som ungdomarna framförde, var fokuserade på olika aspekter: a) mat som främjar fysiskt välbefinnande och hälsa, b) mat som främjar styrka och idrottslig prestation, c) mat som ger en upplevelse med tanke på smak, estetiska aspekter och känsla av lyx, d) mat som främjar vikt-reduktion, e) mat som främjar resurshushållning i förhållande till ekonomi och tid, samt f) mat som främjar miljön. I tabell 7 finns exempel på aspekter inom varje kategori.

3 Mc Donald’s gestaltades som chefen för Mc Donald’s och förespråkade deras varor och koncept

Tabell 7. En översikt av vilka aspekter budskapen förespråkar samt exempel på innehåll av budskap i varje aspekt.

Aspekter som budskapen förespråkar Exempel på innehåll Mat som främjar fysiskt välbefinnande

och hälsa

Grönsaker, balanserad kost, begränsa sötsaker till speciella tillfällen

Mat som främjar styrka och idrottslig prestation

Kött, protein, bra det bygger muskler, mycket mat ger energi, äta direkt efter träning

Mat som ger en upplevelse i form av smak, estetik, lyx

Ska vara vackert på tallriken, färgrikt, kännas lyxigt, vara gott

Mat som främjar viktreduktion Grönsaker och lightprodukter

Mat som främjar resurshushållning i förhållande till ekonomi och tid

Livsmedel som inte tar för lång tid att tillaga, det ska var billiga livsmedel

Mat som främjar miljön Ekologiska varor, grönsaker bättre än kött för miljön

Under rollspelets gång blev det tydligt att dessa budskap ofta stod i konflikt med varandra. I rollspelet agerade deltagarna utifrån olika roller och dessa rollpersoner förespråkade olika aspekter och värden i relation till mat och ätande. Nedan är ett exempel på hur en diskussion mellan de olika roll-personerna kunde utspela sig.

Tjej: Vad ska vi äta till middag?

Gordon Ramsay: Eftersom jag har jobbat i branschen mycket länge så före-slår jag att vi gör en fiskrullad.

Viktväktarperson: Nej, kan vi inte göra en liten sallad med en sån där lätta….

Pappa: Nej vi gör något ganska enkelt, men ändå gott, som går att göra snabbt.

Hem- och konsumentkunskapslärare: Jag tycket att vi måste göra något som vi lär oss av.

Gordon Ramsay: Men det måste se vackert ut på tallriken.

Viktväktarperson: Det viktigaste är att det inte är så mycket fett i maten, det är det viktigaste.

Hem- och konsumentkunskapslärare: Det viktigaste är att vi lär oss att laga mat.

Vän: Att vi har roligt.

Citatet visar på att olika aspekter förespråkas av olika aktörer och det var så-ledes inte helt enkelt för ungdomarna att komma överens om vad de skulle välja till lunch. I den efterföljande reflektionen, när ungdomarna inte längre spelade en roll (fas 5), diskuterade de möjliga konflikter som uppstår i olika situationer i deras vardag och hur de löser dessa konflikter. En vanligt före-kommande konflikt var att det fanns budskap som talar om att något är nyttigt men som ungdomarna inte tyckte var så gott, eller något som ungdomarna tyckte om men som inte ansågs som nyttigt.

Med utgångspunkt i dessa differentierade budskap tillfrågades ungdomarna hur de hanterar budskapen i sin vardag. Ungdomarna diskuterade då tillit i förhållande till aktörer och budskap. Några aspekter nämndes som viktiga i förhållande till tillit. Dessa aspekter var om budskapen grundar sig i omsorg, kunskap och/eller kommersiellt intresse. Omsorg innefattade att budskapen var grundade i omsorg för ungdomen som individ. De som gav dessa budskap ansågs ha ett genuint intresse för att vilja personens bästa både vad det gällde hälsa men det kunde också handla om att tillgodose personens smak-preferenser. Omsorg var framförallt kopplat till föräldrar.

Utöver omsorg var även aktörers kunskap kring mat och måltider en viktig faktor för att lita på matrelaterade budskap. Ungdomarna tillskrev kunskap till de personer som hade någon form av utbildning eller yrkesprofession, som till exempel forskare, läkare och lärare, vilket innebar att budskap från dessa personer ansågs trovärdiga.

Forskare alltså dom som forskar.

Ja det dom säger är ju sant man kan verkligen lita på det, och dom har ju verkligen gått in för det.

Ja jag tror också det.

Vidare var frånvaro av kommersiellt intresse av betydelse för trovärdighet.

Delar av media porträtterades av ungdomarna som en aktör som främst gav budskap utifrån skälet att de vill sälja produkter och tjäna pengar. Ungdomar-na var kritiska mot dessa budskap och meUngdomar-nade att de mer eller mindre för-sökte ”lura” dem till köp medan de intog en mer okritisk hållning till källor såsom böcker eller sökmotorer på internet där de själva sökte efter infor-mation. Utöver de tre aspekterna omsorg, kunskap och kommersiellt intresse hade även relationen till aktören, då aktören är en person, betydelse för tillit.

En nära relation innebar i de flesta fall att de litade på vad den personen sade.

Ungdomarna diskuterade även situationen som betydelsefull för om de litade på budskapen eller inte. Exempelvis vid sjukdom litade de på vad läkaren sa på grund av dennes expertis och det oberoende av om de hade en social rela-tion eller inte.

Sammanfattningsvis var det således ett flertal aspekter som ungdomarna lyfte fram som viktiga i förhållande till tillit till aktörer och deras budskap.