Rollspelets fem faser

Det forskarinitierade rollspelet med efterföljande fokusgruppsintervju bestod av fem faser (se figur 1) som beskrivs nedan. Vid alla fem faserna skedde ljud-inspelning samt en kompletterande videoljud-inspelning under de faser som sked-de i köket. Visked-deomaterialet har dock inte använts i analysen, framförallt på grund av bristande kvalitet, men också för att det inte gav utförligare data för tolkning och analys. Alla faser utom fas 3, ägde rum i ett undervisningskök på universitetet. Fas 3 utspelade sig i en närliggande affär och då bar ungdomarna varsin mikrofon.

Figur 1. De aktiviteter som ungdomarna genomförde i det forskarinitierade rollspelet med efterföljande fokusgruppsintervju.

I första fasen fick deltagarna associera fritt kring var de möter budskap om mat och ätande i sin vardag. En förklaring av vad som innefattades i begreppet mat gavs; allt som kan ätas eller drickas. Om det behövdes en förklaring av budskap beskrevs det som att det kan innefatta bilder, texter, film, tal men också hur en person medvetet eller omedvetet agerar i vissa situationer. Jag valde att använda ordet budskap då det kan innefatta såväl information och reklam som sociala normer. De flesta grupper efterfrågade inte någon för-klaring utan började genast diskutera kring varifrån de får budskap om mat

och ätande. Denna diskussion resulterade i att synliggöra en mängd aktörer.

Aktörerna formades därefter till roller som skulle gestaltas i rollspelet. Ung-domarna bestämde tillsammans vilka aktörer som skulle gestaltas samt vem av dem som skulle spela vilken roll. När de olika rollerna bestämts startade för-handlingar kring en gemensam bild av vilka budskap som respektive aktör stod för. Till exempel diskuterade ungdomarna vad som kännetecknar bud-skapen från en förälder, eftersom alla hade en bild av detta från sina egna för-äldrar.

Den andra fasen av rollspelet innebar att ungdomarna i sina roller skulle planera en lunch tillsammans. Ungdomarna argumenterade för sina val utifrån deras föreställning om rollpersonens åsikter. De uppmanades att ”tänka högt”

för att i största möjliga mån ge uttryck för tankarna bakom sina argument. I förhandlingarna om vad som skulle ätas behövde de inte vara helt överens om vilka livsmedel som skulle inhandlas i gruppen men i huvudsak skulle de komma fram till en gemensam lunch. Det var inte helt enkelt för deltagarna att komma överens om vad som skulle köpas, men när de till slut kom över-ens skrev de en inköpslista. Ungdomarna blev informerade om att det inte fanns någon budget för måltiden. De handlade vad de behövde och kontak-tade sedan mig som kom till affären och betalade.

Den tredje fasen bestod av att ungdomarna gick till affären för att köpa livs-medel till den lunch de planerat. Även i affären argumenterade ungdomarna i sina roller. I denna fas blev mötet med maten verkligt. Detta bidrog till att förhandlingarna blev än mer livliga, intensiva och långa. Förhandlingarna rörde vad de skulle välja i förhållande till rollpersonens åsikter, men i denna fas blev också egna värderingar och preferenser mer synliga än tidigare.

Fjärde fasen bestod av att ungdomarna skulle tillaga maten de köpt för att sedan äta den. I denna fas var det förståeligt om de gick ur rollen. Vid de båda pilotstudierna visade det sig att det var svårt att hålla sin roll då ung-domarna tillagade maten. Ungung-domarna uppgav att det var komplicerat att både hålla rollen och samtidigt koncentrera sig på vad de själva och de andra gjorde i köket. I matlagning ingår en mängd val och beslut samt olika prak-tiska handlingar, till exempel: vilken stekpanna ska jag använda om jag ska steka kyckling, vilken stekspade ska jag då ha, vilken typ av fett ska jag an-vända i stekpannan, hur varm ska jag ha plattan och så vidare. Det blir väldigt många olika steg som ska genomföras och att samtidigt spela en rollkaraktär blev då för komplext. Ytterligare en trolig anledning är att det var svårt för ungdomarna att veta hur de personer som de gestaltade praktiskt lagade mat,

exempelvis hur en journalist steker kyckling. Efter pilotstudierna ändrades upplägget till att ungdomarna då kunde gå ur sina roller vid matlagningen och istället uppmanades de att ”tänka högt” så att de berättade varför de gjorde som de gjorde och varifrån de erhållit sina erfarenheter. När maten var färdig-lagad satte de sig tillsammans för att äta.

Den femte fasen innebar en reflektion över de tidigare faserna i form av en fokusgruppsintervju. I diskussionen fick ungdomarna utveckla, förtydliga och reflektera över det som sagts och gjorts tidigare i rollspelet. I denna fas till-frågades även ungdomarna om det fanns fler aktörer som förmedlade budskap om mat än de som gestaltades i rollspelet. Denna fråga ställdes för att ge ung-domarna en möjlighet att lägga till aktörer som de kommit på under tiden de genomförde rollspelet, men även för att synliggöra aktörer som de av olika skäl valt att inte gestalta i rollspelet. I den efterföljande reflektionen fick ung-domarna också möjlighet att diskutera hur de själva förhåller sig till, värderar och hanterar de olika budskapen.

Det fanns inga tidsramar för de olika faserna i rollspelet eller för rollspelet som helhet. Varje grupps genomförande varade i 3-4 timmar. Under de olika faserna i rollspelet, förutom fas tre då de var i affären, deltog jag och en bi-sittare. Jag intog en lyssnande och relativt passiv roll, dock kunde ungdomarna uppmanas att utveckla eller förklara. Det hände även att deltagarna ställde frå-gor om mina synpunkter. Under rollspelets gång svarade jag inte på den typen av frågor utan sa att jag gärna svarar på dem efteråt. De frågor som svarades på var av praktisk art, till exempel var det fanns olika redskap till matlag-ningen. Bisittaren hanterade inspelningsutrustning samt var behjälplig om nå-got behövde hämtas eller om jag glömt ge någon väsentlig information till del-tagarna.