• No results found

Forskarinitierat rollspel med efterföljande fokusgruppsintervju främjar

In document Vem och vad kan man lita på? (Page 55-58)

6. R ESULTAT

6.1 Forskarinitierat rollspel med efterföljande fokusgruppsintervju främjar

reflektion (delarbete I)

Utgångspunkten i denna studie var att skapa delaktighet och ge ungdomarna möjlighet att framföra sina perspektiv, varför två pilotstudier genomfördes för att testa på vilket sätt designen främjade eller hämmade dessa aspekter. Pilot-studie 1 började med att var och en av deltagarna själv skulle tänka varifrån de ansåg att de fick budskap om mat. Deltagarna upplevde att det var svårt att komma på aktörer och då visade jag exempel på olika aktörer som kan ge budskap. Det visade sig att dessa exempel blev alltför styrande. De aktörer som visats i exemplet blev de som ungdomarna lyfte fram i rollspelet. Till pilotstudie 2 togs därför exemplifiering av aktörer bort och istället infördes en gemensam association och diskussion kring vilka aktörer ungdomarna upp-levde som förmedlare av matbudskap. Denna ändring resulterade i att det blev en utförlig diskussion, när de tillsammans kunde associera kring budskap och aktörer, och fler aktörer framträdde både i diskussionen men även i gestalt-ningen i rollspelet.

Delaktighet hos deltagarna syntes genom att deltagarna var med och styrde vad som skedde i de olika faserna, dock var ramarna satta av mig som forskare. I praktiken innebar det att deltagarna fick veta vad de olika faserna innebar, vilken uppgift som skulle genomföras, till exempel planering och in-köp av en måltid samt i vilken miljö det skulle utföras (inin-köp i affär). Däremot var deltagarna med och styrde hur rollspelet fortskred, till exempel vilka aktö-rer som de gestaltade i rollspelet, vilken mat de skulle köpa in och så vidare.

Deltagarna själva ställde frågor till varandra och höll i stort igång diskussionen, vilket ledde till att min roll som forskare blev mindre framträdande än till ex-empel vid enskilda intervjuer. Det bidrog till att det i huvudsak var ung-domarna själva som drev handlingar och diskussioner framåt.

Ungdomarna fick genom denna datainsamlingsmetod inte bara möjlighet att uttrycka sig verbalt utan även att genomföra en rad olika aktiviteter som att handla och laga mat. Att utföra handlingar är en del av rollspel och i denna studie fick deltagarna köpa in, hantera, tillaga och äta riktig mat. Deltagarna fick möjlighet att möta en butiks stora utbud av livsmedel och ställas inför reella val. Förutom det visuella blev då även andra sinnen som lukt och känsel involverade i köpbeslutet. Mötet med den verkliga maten, och alla val-möjligheter det innebar, gav deltagarna möjlighet att få mer information om livsmedlen i form av till exempel förpackningar och jämförpriser än de annars hade fått. Den variation av livsmedel som affären erbjöd innebar således ytter-ligare information och fler val för ungdomarna som de kunde förhandla, reso-nera och argumentera kring. Vid de två första pilotstudierna erhöll deltagarna en budget för måltiden. Det medförde dock att de ekonomiska argumenten blev alltför styrande. Eftersom en del rollpersoner förespråkade ett ekono-miskt perspektiv blev deras argument överordnade i förhandlingarna. För att motverka detta och möjliggöra för alla argument och därmed mer förhandling och diskussion togs de ekonomiska restriktionerna bort vid genomförandet av datainsamlingen i huvudstudien.

Resultaten visar på att rollspelet synliggjorde konflikter som kan uppstå mellan olika aktörers matbudskap då de kunde förespråka vitt skilda aspekter i förhållande till mat. Nedan är ett exempel på när en grupp i rollspelet diskute-rar vad de ska äta till lunch:

Hockeytränare: Bra med köttfärs alltså mycket protein, måste ha mycket protein och så mycket bröd för då bygger vi upp kroppen så vi får starka muskler och så.

Tv-kock: Jag skulle gärna vilja se att vi har lite mer grönsaker.

Journalist: Ja för kött är inte bra för miljön.

HKK-lärare: Vi kan ta linser istället och bönor.

Hockeytränare: Men hockeyspelare ska bygga muskler det är det som det går ut på.

Vidare blev konflikter mellan egna smakpreferenser och värderingar i för-hållande till aktörernas budskap synliga. Dessa konflikter blev framförallt framträdande då deltagarna var i affären och maten blev konkret och verklig för dem. Det handlade både om att det fanns mat som deras rollperson före-språkade som de inte själva tyckte om, men också att nya livsmedel blev syn-liga såsom godis, snacks och dricka. En lust efter att köpa den typen av livs-medel väcktes då hos deltagarna, vilket var något som ofta stod i motsats-förhållande till rollpersonens åsikt. Deltagarna valde då att träda ur sin roll, som i exemplet nedan när en tjej som spelar skolmåltidspersonal får syn på godis:

Alltså åh, åh, åh Nutella nu går vi härifrån… alltså det är godis överallt … jag är mig själv nu och jag tycker att godis är gott. Åh nej kolla jag e mig själv och jag vill köpa lite godis. Nu är jag bambatant, man ska inte äta godis på vardagar.

Således blev även egna smakpreferenser och konflikten mellan dessa och aktö-rernas budskap synliga i rollspelet. Konflikterna blev verkliga och ungdomarna var tvungna att genomföra förhandlingar för att möjliggöra vad som skulle köpas in till lunchen. Det här stimulerade till diskussion och reflektion hos deltagarna. Ungdomarna menade att om de hade fått planera en lunch, göra inköp och tillaga mat som sig själva istället för i roller, så hade det inte blivit så mycket diskussioner kring valen utan de hade då tyckt mer lika. Det styrker argumentationen för att rollspelet bidrog till diskussion och reflektion hos ungdomarna. Vidare var även den efterföljande fokusgruppsintervjun viktig för reflektionen. I fokusgruppen fick deltagarna möjlighet att kritiskt granska sin gestaltning av rollpersonen men kunde också reflektera över budskap som nämnts och hur de själva hanterade dessa i vardagen. Det innebar att del-tagarna både reflekterade i handling (under rollspelets gång) och över handling (i fokusgruppsintervjun).

Sammanfattningsvis, genom att främja deltagarstyrning och innefatta var-dagsnära stimuli, i form av att planera en lunch, göra inköp i en affär, tillaga

och äta mat, fick deltagarna andra resurser att tillgå än vad som skulle ha fun-nits vid ett samtal kring bilder eller attrapper på livsmedel. Detta bidrog till att stimulera reflektion, förhandling och diskussion hos deltagarna samt fram-bringa ett rikt datamaterial.

6.2 Ungdomars perspektiv på och tillit till

In document Vem och vad kan man lita på? (Page 55-58)