Datainsamling

Den kvalitativa metoden tar sig i olika former vid genomförandet och vi kommer att gå längs den semistrukturerade intervjuformens väg (Bryman, 2011). Detta görs framförallt då vi anser att det är viktigt att få svar på de frågor vi ursprungligen undrat över samtidigt som en dialog mellan två individer kan anses generera mer verklighetstrogna och genomtänkta svar. Enligt Bryman (2011) görs först valet mellan de strukturerade och de kvalitativa intervjuerna, där semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer kategoriseras under de kvalitativa. De strukturerade intervjuerna är enligt Bryman (2011) att likna vid survey-undersökningar och har ofta en standardiserad utformning som gör att de svar man får in kommer vara av korta, men även ofta kvantitativ art. De ostrukturerade intervjuerna är i sig mer eller mindre att likna vid ett vardagligt samtal mellan intervjuaren och informanten, detta på grund av sin naturliga art och nästan helt uteblivna styrning (Bryman, 2011). Angående de strukturerade intervjuerna menar vi på att detta inte är ett alternativ i vår studie då denna sortens frågor endast skulle ge oss svar som inte var möjliga för informanten att motivera och utveckla, vi anser vidare att formen på ostrukturerade intervjuer som val skulle riskera att lämna oss i en position där informanten avviker för mycket från ämnet och de svar vi önskar få till oss uteblir.

Vi ser intervjun som Kvale och Brinkmann (2014) beskriver, en social produktion av kunskap, med detta menat anser vi att intervjun ligger till grund för hur intervjuare och informant i sin relation tillsammans skapar kunskapen man efterfrågar. Vår semistrukturerade intervju kommer i enlighet med Bryman (2011) bygga på förhållandevis specifika teman som samtidigt ger en frihet i utformandet av svaren. Frågor som skall föra intervjun in på rätt bana utan att utesluta diskussioner som rör allmänt intressanta aspekter runt temat (Bryman, 2011). Vid utformandet av intervjuguide (se bilaga 1) började vi med att skapa övergripande teman kring de områden vi ansåg vara av större vikt för att få svar på den frågeställning vi skapat och det område vi rör oss i. Teman som valdes utformades

25

senare upp i en ordning som vi ansåg vara gynnsam för dialogens funktion och vi menar på att denna ordning ger största möjlighet till ett samtal med informanterna, med några eventuella följdfrågor som skulle kunna komma att bli aktuella. Vidare valde vi att fylla de teman vi nu valt med frågor som å ena sidan kunde besvara vår frågeställning i form av ren empiriska fakta och informanternas upplevda verklighet, helt och hållet ur deras eget perspektiv och utan yttre påverkan från andra åsikter. Samtidigt har vi tagit en stor del av inspirationen och lagt mycket vikt på att formulera frågorna utifrån de tidigare framlagda teorier och forskning vi står på i denna studie. Frågor som rör informanternas vägval i livet och hur deras bakgrund med studievana i familj och släkt kommer analyseras i kombination med teorier om fält och kapital för att få en tyngd i våra senare kommande slutsatser och diskussioner. Valet av frågor och framförallt deras utformning har även anpassats på så vis att informanterna kan svara på dem i dagligt tal utan att påverkas av de teorier och tidigare forskning de kombinerats med, detta då alla informanter inte kommer ha tidigare kunskaper om det sociologiska området och inte heller de teorier och underlag vi utgår ifrån. Frågorna är utformade på ett sätt som gör att frågor rörande teorier om fält och kapital nu har byggts på kring ämnet anställningsbarhet och akademisk bakgrund i tidigare generationer.

3.5.1 Genomförande

Vi valde dela upp intervjuerna mellan oss författare och genomförde fem intervjuer var. Intervjuerna varade mellan 25–50 minuter och spelades in genom record-funktionen i Zoom samt via mobiltelefon. Varje intervju inleddes med de formella delarna i form av övergripande presentation om studiens syfte samt information enligt god forskningssed. Ett upprepande av de missivbrev som skickades ut dagarna innan klargjorde även informantens fria deltagande och rätten att avbryta. Mellan genomförandet av varje intervju talades vi vid om hur vi upplevt samtalet och utvärderade vad som gått bra eller eventuellt mindre bra samt om intervjuguiden behövde revideras. Detta gjorde att vi nu i efterhand anser att de senare intervjuerna gav oss mer tyngd på de områden vi anser vara av större vikt och det var även ett bättre flyt i samtalen ju senare i ordningen de genomfördes. Diskussionerna vi hade med varandra var lugnande för vår egen skull då detta är situationer vi inte ställts inför tidigare och ett samtal med utbyte av information från den andre skrivpartnern var en god idé som vi sedan fortsatte med genom hela arbetet med de tio intervjuerna som genomfördes.

I samband med intervjusituationen som uppstår mellan intervjuare och intervjuperson menar Kvale och Brinkmann (2014) att forskaren ofta har en form av makt, ett övertag där forskaren ställer frågor som intervjupersonen förväntas svara på. Forskaren kan även komma att styra samtalet och vara den som ber om mer information för att nå in på djupet av en upplevelse (Kvale & Brinkmann,

26

2014). Under varje intervju var vi medvetna och framförallt ödmjuka inför detta och strävade efter att finna en balans mellan makt att bestämma vad intervjun skulle innehålla för frågor och med respekt för informanternas reaktioner och upplevelser under intervjuerna. Vi upplevde ingen problematik kring detta utan en mycket öppenhet i intervjuerna skapade goda möjligheter till att fördjupa de områden som vi ansåg vara extra intressanta. Vi insåg snabbt att svaren vi fick under samtalen var relevanta för studien trots att dessa kunde peka åt olika håll och därför gjorde vi endast en mindre revidering från första intervjuguiden. Samtalen fick uteslutande en trevlig och nästintill vardaglig ton som trots detta skiljde sig mot den vardagliga diskussionen på så vis att informanterna verkade vara påverkade på ett positivt vis av att det spelades in och ett tydligt fokus på ämnet bibehölls. Samtalen var även avslappnade och svaren som gavs kändes genuina, en känsla som förstärktes ytterligare när vi sedan lyssnade på det inspelade materialet. En säkerhet i utförandet av våra intervjuer gjordes genom erbjudandet med distansintervju via Zoom samtidigt som de fysiska intervjuerna som skedde hade platser som valdes av informanterna, något vi i efterhand anser bidrog till ett lugn och en trygghet hos de personer som besvarade våra frågor.

3.5.2 Transkribering

Efter intervjuerna är genomförda kommer ett större arbete med att bearbeta informationen vi samlat in påbörjas, detta på grund av att den rena formen av intervjun kommer vara svår att få grepp om. Transkriberingen, eller transformationen som (Kvale & Brinkman, 2014) även kallar den kommer ske genom att det inspelade materialet kommer överföras till textform och struktureras efter samtalsform. Eftersom denna sortens transformation förvandlar en berättarform till en skriftlig diskurs försvinner mycket av de fördjupade fördelar man normalt får ut av att genomföra intervjuer i form av samtal, då alla intryck, tonlägen, ironier och gester försvinner (Kvale & Brinkman, 2014). Arbetet med att transkribera dessa samtal kommer därav vara tvunget att genomföras på ett gediget och noggrant vis för att i största möjliga mån lyckas få med det riktiga och äkta ut samtalet.

3.5.3 Transkriberingsarbetet

Efter genomförandet av intervjuerna började arbetet med att transkribera denna information, det vill säga föra över de digitala ljudet till textform. Som Kvale & Brinkman (2014) menar börjar redan här en process med att analysera informationen som blivit insamlad trots att den kan vara delvis omedveten. När vi i efterhand lyssnade på det inspelade materialet märkte vi framförallt två fenomen, dels fanns det mycket information om vitala delar av våra frågor som vi inte lagt på minnet under genomförandet av intervjuerna samtidigt som vi insåg att delar av den information vi fått till oss genom intervjuerna redan börjat bli behandlad i

27

våra tankar på ett kategoriserande och rangordnade vis. Det konkreta genomförandet gick till genom att vi lyssna på det inspelade materialet och skrev ner ordagrant vad som sagts. I det nedskrivna materialet valde vi benämna våra informanter för informant 1 till informant 10 och detta anser vi även skapade en klar och tydlig struktur på materialet. Eftersom transkriberingen är en mycket tidskrävande process (Bryman, 2011) valde vi att dela upp de tio intervjuerna jämnt mellan oss och transkribera fem av dem var. Innan denna transkribering påbörjades satt vi i samtal om hur vi på bästa skulle genomföra detta arbete och vi hade kontinuerlig kontakt under arbetets gång för att säkerställa att vi arbetade på samma vis. Vi valde vidare att transkribera så kort inpå de avslutade intervjuerna som möjligt för att i likhet med det Dalen (2015) menar görs för att nå bästa möjliga återvinning av informanternas uttalanden och att ytterligare stärka närheten till det material vi samlat in.

För att underlätta för vår transkribering och få ett bättre flyt i överförandet använde vi programmet VLC där möjlighet ges att dra ner hastigheten på den fil som spelas upp. Detta gjorde att vi även kunde få en tydligare bild av vad som sagts och framförallt på vilket sätt detta sagts. Enligt Kvale & Brinkman (2014) finns det anledning att diskutera och motivera kring vad som skall föras över till den skrivna formen av intervjun, vilket även vi gjort enligt följande: Vi bestämde att alla de utfyllnadsord, skratt, tankepauser och gester som enligt oss har en bidragande effekt på hur materialet kan tolkas skrevs ner på det tydligaste möjliga vis det kunde. Detta betyder även att om det i intervjun fanns ord, pauser eller andra fenomen som inte bidrog till att skapa en djupare förståelse för svaren valdes dessa att inte noteras. Saker som att en informant var tvungen att koppla i sin laddare i telefonen eller sätta sig till rätta i stolen är exempel på de fenomen som inte klassificerades som nog viktigt att överföras. Enligt Kvale & Brinkman (2014) är detta sätt att transkribera en del av den reliabilitet och validitet som sedan delvis kvalitetssäkrar ett arbete av denna sort och vi anser att det numera skriftligt dokumenterade materialet är en träffsäker och noggrann kopia på informationen som utbyts under intervjuerna.

3.6 Analysmetod

Att koda och kategorisera intervjumaterialet är idag den vanligaste formen av dataanalys enligt Kvale och Brinkmann (2014) och det är även detta vi anser vara det mest motiverade valet av för oss då det fyller den funktion vi önskar att analysen skall göra med den empiri vi samlat in, detta kommer även ge oss den grund vi behöver stå på inför kommande slutsatser och diskussion. Att koda och kategorisera är egentligen två sidor av samma mynt och innebär att man kategoriserar textens innehåll med hjälp av kodord (Kvale & Brinkman, 2014). Vi har valt att koda genom en datastyrd kodning vilken innebär att vi som forskare

28

kommer starta vårt analysarbete utan tidigare bestämda kodord och arbeta fram dem genom tolkningen av materialet, detta då vi anser att ett sådant sätt att använda sig av kodning skulle ge bredast möjliga omfång av vår empiri och minimera risken att gå miste om vitala delar i empirin vi samlat in samtidigt som det ger oss en tydligare överblick av den insamlade empirin. Vid bearbetning och analys av data satt vi tillsammans och övergripligt diskuterade vad vi fått fram av detta arbete, vi insåg att det fanns väldigt många intressanta gemensamma nämnare från de intervjuer vi genomfört samtidigt som det fanns många intressanta skillnader. Detta var vårt första steg i arbetet kring analys och därmed kodningen vi redan då diskuterade omedvetet.

Nästa steg i analysprocessen gick vi tillsammans igenom materialet igen och gjorde en tabell för att få en övergripande bild av de koder och kategoriseringar vi fått fram. Teman skapades när vi fann dem i materialet och efter vi gått igenom allt material var vi uppe i åtta stycken olika teman. Därefter gjorde vi ytterligare en analys av empirin med hjälp av färgkodning och på detta vis kunde vi skapa fyra mer övergripande teman då vissa föll under samma teman: “Utbildningens

betydelse inför framtida arbetsmarknad”, “Förväntningar på framtida arbetsmarknad”, “Syn på egen anställningsbarhet inför framtida arbetsmarknad”, “Syn på konkurrens inför framtida arbetsmarknad”. I tabellen

nedan exemplifieras hur vi gått tillväga under analysprocessen (Se tabell 1).

Kodord/kategorisering Expert Tema

Utbildning

“[...] få en större chans och en bättre chans i arbetsmarknaden idag, det är en stor anledning till att jag pluggar också, det är ju, det är för att den är extremt viktig, att inneha och kunna bevisa ett visst certifikat [...]” (Informant 7 - Ekonomi)

Utbildningens betydelse inför framtida

arbetsmarknad

Förväntningar

“Jo men jag har ganska höga förväntningar kan jag väl ändå säga, det går ju till och från så men ja, jag vill ju ha en lite högre position, inte vara chef nödvändigtvis men jag vill ha lite ansvar och tjäna bra med pengar. “(Informant 4 - Ekonomi)

Förväntningar på framtida arbetsmarknad

Anställningsbarhet

“Ja asså det kan väl vara vid intervjun, eller på CV-t, det gäller väl att sticka ut och ha en skön aura. [...] hittar man en skön vibe mellan er så ökar väl chanserna också att bli anställd, men ja typ såhär att du sticker ut på något sätt, att man går ifrån mängden eller vad man säger, går mot strömmen kanske man säger.” (Informant 8 - Beteendevetenskap)

Syn på egen

anställningsbarhet inför framtida arbetsmarknad

Konkurrens

“[...] det beror ju lite på hur arbetsmarknaden ser ut, eller hur ekonomin ser ut, nu vet vi ju inte riktigt hur det är med nu när det är corona-tider. [...] men ja det är lite oroväckande att det kanske inte

Syn på konkurrens inför framtida arbetsmarknad

29

finns så många jobb när man hör folk som säger att det är konkurrens och så.” (Informant 9 - Beteendevetenskap)

Tabell 1: Exempel på analysprocessen

Tabellen ovan illustrerar exempel på hur vi gått tillväga i analysarbetet och därmed kodningen och kategoriseringen av vårt material. Det sista steget i analysarbetet var att utifrån vårt hermeneutiska angreppssätt tolka det resultat vi fått fram i förhållande till tidigare framlagd teori. Detta skedde i enlighet med den hermeneutiska spiralen Thurén (2007) talar om, där vi under en pågående process rört oss fram och tillbaka mellan intervjumaterialets delar och helhet och sedan använt vår förförståelse i form av erfarenheter och teoretiska kunskaper gentemot vår empiri. Thurén (2007) menar likt Patel och Davidson (2011) att förförståelsen är grunden för att vi överhuvudtaget skall kunna förstå någonting. Förförståelsen formas av allt som vi ser, hör, tänker och upplever av verkligheten. Thurén (2007) beskriver dock att det finns riktig och felaktig förförståelse, där den förstnämnda kallas förkunskap medan den andra kallas fördom. Den hermeneutiska spiralen är därför en god arbetsmetod för att bemästra fördomen samt nå en bättre och djupare förståelse av textens innebörd (Thurén, 2007). Vår förförsåelse för ämnet grundar sig i våra tidigare kurser inom sociologi vilket har bidragit med kunskap om vilka teorier som ansågs relevanta för vår studie. Under arbetets gång har vi även varit medvetna om vår förförståelse och strävat efter att vara öppna för ny information samt vad texten försöker berätta, detta för att minimera riskerna för eventuella tankefel (Gustavsson, 2004). Det hermeneutiska arbetssättet skapade således goda möjligheter för oss som forskare att förstå meningen i det empiriska materialet, likväl som detta sätt enligt Kvale & Brinkmann (2014) gjorde oss till medskapare av tolkningarna eftersom vi tolkat dess innebörd. Den kritik som lyfts mot den hermeneutiska traditionen om att sakna mått på objektivitet, betraktas istället vara något som är eftersträvansvärt i arbetet med att fördjupa tolkningen av texten (Kvale & Brinkmann, 2014). I försök att nå ökad objektivitet i arbetet startade vi, som tidigare nämnt, vår analys utan några förutbestämda kodord och arbetade istället fram dem genom tolkningarna. Utöver detta har empirin kopplats till de teoretiska begrepp vi valt att använda i studien och genom att utnyttja vår förförståelse menar vi att denna har hjälpt oss att både skapa ny och djup förståelse för fenomenet.

3.6.1 Litteratursökning

För att få en mer omfattande sökning kring det valda forskningsområdet har vi använt oss av databasen Google Scholar. För att finna trovärdiga och pålitliga artiklar samt litteratur till tidigare forskning och har vi även använt oss av

30

Linköpings universitetsbiblioteks sökfunktion Unisearch. Vi valde att använda både svenska och engelska sökord i processen: employability, anställningsbarhet, att göra sig anställningsbar, graduate emploability, anställningsbarhet + högre utbildning, employability + higher education, employability + labour market. Resultatet av denna litteratursökning presenteras ovan i avsnittet som behandlar tidigare forskning.

Vid sökandet efter relevanta teorier och begrepp har Linköpings universitetsbibliotek delvis använts för att låna litteratur, utöver detta har böcker från tidigare sociologikurser använts. Vidare har vi sökt från referenslistor i utvalda artiklar för att finna primärkällor vi ansåg oss ha användning av. Denna studie är således teoretiskt avgränsad till sociologiska teorier som kopplats till studiens fenomen. Avgränsningen kring Borudieus teorier kring fält och kapital valdes då vi i grund och botten intresserar oss för övergången mellan studentliv och arbetslivet och dessa har vi haft med oss under hela forskningsprocessen. Goffmans dramaturiska perspektiv identifierades genom induktion och därav lyfts denna fram i studiens teoretiska referensram. Teoriernas begreppsdefinitioner presenteras ovan i avsnittet som behandlar studiens teoretiska referensram.

3.7 Forskningsetik

I föreliggande studie har etiska överväganden gjorts i enlighet med Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer. En uppsats utan etiska överväganden och en förståelse för eventuella konsekvenser av felaktig hantering av uppgifter kan innebära skada för de som deltar (Bryman, 2011). Därav är det viktigt för oss som författar studien att den etiska delen fyller en central uppgift genom att tydliggöra vad kunskapen kommer att användas till och hur den tas fram på ett så smärtfritt vis som möjligt (Bryman, 2011). Vi har således beaktat Vetenskapsrådets (2002) fyra allmänna huvudkrav, vilka innefattar

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet.

Informationskravet handlar om att informera berörda deltagare om syftet med studien, att deras medverkan är frivillig samt att de har rätten att avbryta sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2002). Vid hantering av informationskravet har vi som författar studien informerat deltagarna kring studiens syfte samt där frivillighet till medverkande och möjlighet att avbryta om så önskas i form av ett missivbrev som skickades i samband med rekrytering.

Samtyckeskravet innebär att berörda deltagare i en studie har rätt att bestämma över sin egen medverkan, likväl som att de har rätt att avbryta sin medverkan när som helst utan att det medföljer negativa konsekvenser (Vetenskapsrådet, 2002).

31

Vid hantering av samtyckeskravet har vi som författar studien informerat deltagarna om att de själva har rätt att bestämma på vilka grunder och krav som de väljer att medverka i studien, samt att de när som helst kan avbryta sitt deltagande utan att det ger negativa påföljder. Samtycke gavs vidare av deltagarna själva då endast myndiga personer ingick i urvalet.

Konfidentialitetskravet innebär att deltagarnas personuppgifter skall behandlas på ett sätt så obehöriga inte får tillgång till materialet (Vetenskapsrådet, 2002). Vid hantering av konfidentialitetskravet har vi informerat deltagarna att alla uppgifter som lämnas till oss hanteras konfidentiellt och deras namn kommer att anonymiseras. Vi valde att benämna studiens deltagare med informant 1 till informant 10 i transkriptionerna samt i resultatkapitlet för att erhålla deltagarnas anonymitet men även för att människor utanför sammanhanget inte på något sätt skall ha möjlighet att identifierat vem som medverkat i studien. Insamlad empiri har vidare förvaras säkert hos oss författare emellan och utom räckhåll för obehöriga.

Nyttjandekravet handlar om att information som har lämnats från deltagarna