Utbildningens betydelse inför framtida arbetsmarknad

Starten på de intervjuer som genomfördes inleddes med relativt öppna frågor som ville fånga en förklaring till hur informanten har hamnat i den sits de idag är där de närmar sig en examen på den valda högre utbildningen. Svaren varierade något men en gemensam nämnare fanns ofta i antingen socioekonomiska faktorer eller rent intresse. Grunden byggde på frågan om varför individen valt att läsa vidare efter gymnasieexamen och huruvida valet av vilken vidareutbildning som valdes var självklart från början.

Informant 3 - Beteendevetenskap: “Pappa är den enda som inte har

universitetsutbildning för han gick yrkes å blev efter ehm, vet inte om de va redan innan gymnasiet eller efter han blev målare. Pappa var ju väldigt på mig att verkligen göra en utbildning.”

Tydligt gjordes att anledningen till att studera vidare ofta byggde på att man som person önskade ett annat yrke än de som erbjuds om man inte hade en högre utbildning.

Informant 4 - Ekonomi: “Ja men det var ju för att de jobben jag ville ha kräver en utbildning, bättre jobb liksom [...]”

Många informanter motiverade även sitt val av utbildning med exempelvis att fortsätta den linje man genomgått under gymnasiet eller endast genom genuint intresse.

40

Vidare blev informanterna ombedda att reflektera och förklara kring frågor rörande vad den utbildning de nu snart genomfört har för påverkan på den individuella anställningsbarheten:

Informant 9 - Beteendevetenskap: “Ja men asså det är ju, jag vill nog tro det i och med att det är sån konkurrens om jobben, och har man en universitetsutbildning så har man väl lite förtur till dom bättre jobben vill jag tro. [...]”

Efter en överblick av de insamlade svaren kring frågor rörande utbildningens betydelse formades en känsla av att den högre utbildningen hade motsvarande funktion till körkort för fordon. Att få möjligheten att ansöka om ett jobb verkade vara det centrala, i en nästan licens liknande form och att den infångade kunskapen ibland riskerade att hamna på sekundär plats i hierarkin kring utbildningens betydelse.

Informant 4 - Ekonomi: “[...] den har en stor betydelse ändå, just också eftersom man pluggar på LiU som jag var inne på tidigare men också att jag läser fristående kurser så kan man ju skräddarsy lite kring dit man vill.”

Informant 7 - Ekonomi: “[...] få en större chans och en bättre chans i arbetsmarknaden idag, det är en stor anledning till att jag pluggar också, det är ju, det är för att den är extremt viktig, att inneha och att kunna bevisa ett visst certifikat [...]”

Efter diskussioner och svar på frågor runt utbildningens betydelse närmade vi oss ämnet kring huruvida den högre utbildningen är tillräcklig och nog förberedande för att individen skall kunna ta steget rakt ut på arbetsmarknaden:

Informant 3 - Beteendevetenskap: “Jag tycker ju inte de, vi har fått så himla mycket böcker och gamla teorier och begrepp från Marx och Durkheim liksom. Nu har jag ju läst socialt arbete och där har varit så att jag har frågat mamma om hjälp och hon säger bara att det där kommer du aldrig ha användning av. När man väl är på plats så lär man ju sig, visst man lär sig ju att tänka på ett bra sätt men jag kommer inte direkt ta alla begrepp å applicera dem på jobbet. Jag tror jag kommer lära mig mer när jag börjar jobba. Samtidigt skulle jag säga att utbildningen är helt klart en grund att stå på.”

Informant 8 - Beteendevetenskap: “Nej jag tror mycket mer på praktik än teori, i typ alla områdena, alltså det kan du kan ju gå en utbildning på tre år och sen har du lärt dig viss, ja men du har lärt dig information och sånt där. Sen kan du praktisera kanske i ett halvår, då har du förmodligen lärt dig mer typ, ja, men sen är de ju svårt att gå från noll teori till praktik bara sådär, så man måste kombinera de på nåt sätt också.” Dessa svar gav en mer komplex sida på föregående frågor angående huruvida utbildningen har betydelse för den individuella anställningsbarheten och svaren här var inte lika entydiga som tidigare.

Informant 4 – Ekonomi: “[...] jo men det tycker jag faktiskt. Man lär sig ju en del program och så får man ju en större förståelse för samhället i stort och hur en

41 organisation fungerar.”

Informant 10 - Ekonomi: “[...] men jag tycker att universitet är för inbäddat i teori och forskning, alltså forskning kring teorier, man ska kunna lära sig teori och sen applicera det i praktik, då är det effektivt, och sen men, ja så mer workshops, cases,

verklighetsbaserat, det kommer lite mer i slutet av utbildningen så man kan tycka att det skulle komma lite mer i början också ehm, tror jag för då har man, eftersom man studerar en lång period, så kommer man komma mycket mer och bättre förberedd och få många unga människor på marknaden tror jag, som skulle formas mycket

snabbare.”

Informanternas åsikt går här mer isär än vad tidigare gjorde angående frågor rörande utbildningens betydelse och huruvida den är tillräckligt förberedande. Många anser den högre utbildningens syfte vara att skapa en grund för individen att bygga vidare på under kommande arbetsliv, medans andra menar på att den är mer åt det kompletta hållet med motivationen att de fristående kurserna skapar en valfrihet och formbarhet som täcker det man önskar.