Studiens vetenskapsteoretiska nivå

Vi kommer nu fokusera på den vetenskapsteoretiska nivå som studien kommer använda som grund och vi kommer nedan presentera hur vi som författar denna studie ser på verkligheten och perspektiv på insamlad kunskap som vi haft med oss genom hela processen.

3.1.1 Ontologi

Utifrån Bryman (2011) handlar ontologi om forskarens syn på verkligheten och hur den är beskaffad. Bryman (2011) lyfter fram de två ontologiska ståndpunkterna, objektivism respektive konstruktionism där objektivism innebär att den sociala verkligheten existerar och har betydelse oberoende av aktörerna i den medan konstruktionismen innebär att den sociala verkligheten skapas och konstrueras av aktörernas samspel och att verkligheten på så sätt är ständigt föränderlig (Bryman, 2011). Patel och Davidson (2011) lyfter även fram

ontologisk realism och ontologisk idealism som två vitt skilda ontologier.

Ontologisk realism bygger på att verkligheten existerar oberoende om människan observerar eller upplever den och kan studeras utifrån en neutral position vilket innebär att även om människan skulle stänga av alla sinnesintryck skulle världen ändå pågå och existera precis som när den observeras. Ontologisk idealism bygger istället på att verkligheten inte kan existera oberoende av människans upplevelser av den eftersom verkligheten ses som att den finns som en produkt av vårt medvetande (Patel & Davidson, 2011). Samtidigt finns det även ting utanför individens medvetande men som utan människans subjektiva upplevelse av den är svår att få en sann kunskap om (Patel & Davidson, 2011). Patel och Davidson (2011) framhåller att denna form av idealism kan ta sig i uttryck genom att forskaren ser på kunskapen om världen som socialt konstruerad och där forskaren är en del av det fenomen som studeras.

I denna studie valde vi att uppfatta världen som socialt konstruerad med utgångspunkt att kunskap skapas genom att människan själv erfarit den, vilket förenar studien med ontologisk idealism. Ontologisk idealism speglar individens världsbild eftersom detta synsätt till skillnad från realismen bygger på att

19

verkligheten endast kan existera genom människans upplevelse av den och genom att söka kunskap om vårt fenomen anses idealismens synsätt ligga väl i linje med den upplevelse av verkligheten vi strävat efter att nå, studenters upplevelser kring övergången mellan studentliv och arbetsliv och dess världsbild. Att anta idealismen synsätt innebär att vi som författar denna studie även har varit en del av den verklighet vi studerat. Med utgångspunkt i detta anser vi att människans erfarenheter och subjektiva upplevelser av världen spelar en central roll för hur verkligheten kommer att utspela sig.

3.1.2 Epistemologi

Den kunskapsteoretiska inriktningen är enligt Bryman (2011) även kallad epistemologi och handlar om vad som är kunskap och hur man som forskare skall kunna skaffa sig kunskap om verkligheten inom ett ämnesområde. Det centrala kring denna inriktning är i Brymans (2011) mening att klargöra huruvida den sociala verkligheten bör studeras i likhet med naturvetenskapliga metoder (positivism) eller tolkande (interpretativism). Positivismen har enligt Thurén (2007) sin grund i naturvetenskapen och utgår från tron att det finns en absolut och säker kunskap. Utifrån Patel och Davidson (2011) bygger positivismen på att förklara företeelser och skapa förutsägelser, det vill säga orsak och verkan, och innebär att forskaren studerar den sociala verkligheten på ett objektivt sätt. Det

tolkande perspektivet, även känt som interpretativismen bygger istället på att det

krävs en strategi som baseras på hänsyn och förståelse för människors olika uppfattningar av verkligheten enligt Bryman och Bell (2013) och har därmed ett tydligt fokus på den subjektiva delen av människors handlingar.

Enligt Bryman (2011) innefattar även det tolkande perspektivet tre intellektuella arv, den fenomenologiska traditionen, den hermeneutiska traditionen samt den

symboliska interaktionismen. Den fenomenologiska traditionen har en filosofisk

inriktning och fokuserar på hur individer skapar mening i den värld de lever i och framförallt hur forskare skall sätta sin egen uppfattning inom parentes när det kommer till att tolka och förstå den världen (Bryman, 2011). Den symboliska interaktionismen är en tolkningslära som fokuserar på meningen bakom individens agerande och interaktionister menar att medvetandet uppstår genom tolkning och hur andra uppfattar oss (Bryman, 2011). Utifrån Patel och Davidson (2011) ses hermeneutiken som positivismens raka motsats och är en tolkningslära där forskare empatiskt sätter sig in för att kunna tolka och förstå forskningsobjektet.

Utifrån Patel och Davidson (2011) är hermeneutiken numera en vetenskaplig grund för den kvalitativa forskningens betoning på förståelse och tolkning av den mänskliga existensen, det vill säga mänskliga handlingar och livsyttringar, och dess livsvärld. Att anta ett hermeneutiskt arbetssätt innebär att forskaren kommer

20

närma sig forskningsobjektet utifrån den egna förförståelsen (Patel & Davidson, 2011). Den förförståelse forskaren har i form av känslor, intryck, tankar eller kunskap ses som en tillgång snarare än som ett hinder för att kunna tolka och förstå helheten av forskningsobjektet (holism). Detta innebär att forskaren antar ett öppet, subjektivt och engagerat tankesätt under tolknings- och förståelseprocessen (Patel & Davidson, 2011). Utifrån Kvale och Brinkmann (2014) är det centrala att tolka ett uttalande genom att fokusera på ett djupare meningsinnehåll än det som omedelbart uppfattas. Detta menar Thurén (2007) sker genom en växelverkan mellan del och helhet, förförståelse och erfarenhet, teori och kunskap där tolkningen i första hand bygger på forskningsobjektets uttalanden men som vidare utvecklas mellan forskaren och det empiriska materialet för att nå fram till en bättre och djupare förståelse. Denna växelverkan kallar Thurén (2007) för den hermeneutiska spiralen. Enligt Gustavsson (2004) ger ett hermeneutiskt arbetssätt forskaren en stor frihet men medför samtidigt en viss problematik. Genom en hög grad av frihet kan forskaren nå djupare än det som materialet omedelbart visar samtidigt som forskarens situation är subjektiv och därmed unik, något som gör det problematiskt för en annan forskare att studera samma situation (Gustavsson, 2004).

För att kunna förstå studenters upplevelser kring övergången mellan studentliv och arbetsliv tillämpade vi ett kunskapsteoretiskt tolkningsperspektiv (interpretativismen) som anser att kunskap nås genom ett tolkningsförfarande. Det tolkande synsättet innebär även att en hermeneutisk förståelse ligger till grund för denna studie då denna sorts förståelse framförallt innefattar och bygger på rätt förståelse och tolkning av fenomenet. Som tidigare känt är en av grundpelarna i den hermeneutiska inriktningen vad det är vi tolkar och vad det som visar sig innebära (Kvale & Brinkman, 2014). Utan kravet att finna en absolut sanning och istället fokusera på tolkningen av den upplevelse vi skall försöka finna, faller detta perspektiv och synsätt väl i linje med hur vi ser på den studie och kunskapsinsamling vi här redovisar.