Detta kapitel inleds med en analys av studiens resultat kopplat till den teoretiska referensramen vi tidigare lyft fram utifrån ett hermeneutiskt angreppsätt. Därpå kommer resultatet diskuteras i förhållande till tidigare framlagda teorier och forskning för att vidare besvara studiens frågeställningar. Kapitlet avslutas med studiens slutsatser och förslag till fortsatt forskning.
5.1 Analys
Följande avsnitt kommer ägnas åt att synliggöra kopplingar mellan de teoretiska begrepp som tidigt framlagts i vår studie och den empiri vi nu redogjort för som genererats genom intervjuerna. Eftersträvansvärt kommer vara att se till de som skiljer de två studiegrupperna åt samtidigt som vi kommer söka gemensamma nämnare som kan appliceras på helheten och därmed behandla gruppen som homogen genom de faktum att alla är studenter i slutskedet av sin utbildning. Vi inledde vår teoretiska referensram med att redogöra för Bourdieus fältbegrepp och vår uppfattning av detta som ett icke-geografiskt socialt rum där våra informanter verkar. Fältet som begrepp blir centralt i denna analys på grund av att det bygger på en kamp mellan de parter som agerar på fältet och kan på så vis ge en förklaring och ett synsätt på den konkurrenssituation som studenterna vi intervjuat nu befinner sig i. För att dra tydligheten och konkretiseringen till sin spets kan vi även ur de genomförda intervjuerna enas om att vi nu rör oss mellan två fält, från universitetet till arbetsmarknaden, och möjligen även välja att se detta mellansteg som ett fält i sig. I enlighet med Bourdieus (1997) tankar om fältet kräver även universitetsstudier tunga och tidskrävande investeringar vilket tydligt framgick ur de genomförda intervjuerna. Samtidigt framkom information om många icke-studierelaterade fenomen som extraarbeten, arbete med sociala medier och arbete med sin egen personlighet var tidskrävande aktiviteter som studenterna ägnade mycket tid åt i strävan efter konkurrensfördelar. Även detta talar för att ett nytt fält skapats i steget mellan studier och arbete där man varken kan släppa eller låsa sina investeringar i ena eller andra sidan.
Motivationen för studenterna som nu spenderar sin tid med allt från sig själva till sina studieresultat kan förklaras av Bourdieu genom strävan efter de så kallade
49
kapitalen som utgör en del av tankarna om fältet (Månsson, 2015). Kapitalen bör
ses som krafter man förvärvat i tidigare kamper och som kommer komma till användning i kommande vilket gör studier och de meriterande extraarbeten man utfört under studietiden väl applicerbara på kommande arbetsmarknad samtidigt som det bör anses fylla en funktion i konkurrensen som utspelar sig om de arbeten som kommer sökas av studenterna. Vi tolkar att den empiri som genererats stämmer väl överens med hur Bourdieu (1997) skulle valt att se på fenomenet med hjälp av tankar som fält och kapital då det generellt kan appliceras på hela vårt urval, vi vill samtidigt visa på att de två studiegrupperna skiljer sig något i tal om fokus när det kommer till de olika kapitalen. Det finns en slående skillnad i hur våra informanter ser på det som tidigare förklarats som symbolisk kapital, där man söker efter erkännande, titlar och renomé då detta är ett mycket centralt kapital man i större utsträckning fokuserar på som ekonomistudent. Det framkom att strävan efter arbeten med högre löner, finare arbetsplatser och tyngre positioner inom arbetet var något man (åtminstone på längre sikt) hade siktet inställt på. De beteendevetenskapliga studenterna hade istället ett större fokus på livskvalitets- aspekter såsom trygg anställning, utvecklande arbete och trivsam arbetsmiljö. I termer om kapital hade man på detta vis ett större fokus på det sociala kapitalet med kontakter och relationer samtidigt som även de beteendevetenskapliga studenterna nämnde att utbildningen de genomgått hade ekonomiska drifter likt det ekonomiska kapitalet Bourdieu förklarar som möjlighet till frihet genom ekonomi (Månsson, 2015).
I likhet med Goffmans (2009) dramaturgiska perspektiv framkom information om att studenterna arbetade med sig själva ur både ett öppet och ett stängt liv likt den
bakre och främre regionen, framförallt tydliggjordes detta i diskussioner om de
sociala medier och kanaler man använde sig av i det aktiva arbetssökandet. De arbetsfokuserade sociala medier som informanterna använde sig av var, framförallt hos de som studerade ekonomi, ett viktigt verktyg för att skapa den önskade bilden som Goffman skulle benämna som fasad. Uttryck som att “krydda sitt CV” och “ser bra ut på pappret” var frekvent förekommande och oavsett om individen ansåg att det man talade om var en verklig merit eller en överdriven erfarenhet och man var mycket noggrann med att det Goffman (2009) skulle kalla framträdandet i den främre regionen skulle vara av mycket hög kvalité. Ytterligare exempel på hur informanterna agerade i likhet med Goffmans (2009) tänk var vikten av att sälja in sig själv som person och därmed göra ett gott framträdande i den främre regionen. Det skapas i dessa sammanhang en uppenbar risk för det som (Goffman, 2009) skulle kalla cynisk aktör då studenten vid exempelvis en framtida arbetsintervju som kan anses vara agerande i den främre regionen skulle överdriva framförandet av sig själv och sina meriter, om man under sitt framträdande i den främre regionen faktiskt inser sina begränsningar i tal om personlighet och erfarenheter pendlar man istället över till den mer verkliga bilden som uppriktig aktör. Vi anser detta som en sannolik avvägning hos informanterna
50
baserat på de svar de avlagt och detta stödjer Goffmans (2009) poäng med att man till sist landar i en så kallad rolldistans. Slutsatsen man i generella drag kan göra i tal om studenternas agerande i förhållande till tidigare framlagda teorier om regioner och aktörer blir att om den slutgiltiga summan av rolldistansen hos våra framtida arbetssökande studenter är tillräcklig så bör detta resultera i en lyckad arbetsintervju som sedan skall ställas relativ alla andra som kommer ansöka om detta arbete.
Avslutningsvis bör man ägna en tanke åt det Bourdieu (1997) skulle benämna som arbetslivets doxa och dess funktion som ordningsskapande drift att behålla fältet i önskvärd form. I den nu stundande övergången från studier till arbetsliv kommer en ny doxa behöva behärskas av informanterna, likt hur de tidigare anpassat sig i den akademiska världen i form av beteenden, sätt att tala och liknande kommer nu nya normer börja gälla. Av vad som framgår i intervjuerna angående att informanterna i stor utsträckning ser sin utbildning som en grund att stå på tolkar vi detta även applicerbart på den nya doxa som skall hanteras. Att ha denna grund att stå på när nya utmaningar väntar och en anpassning krävs för det nya fältet kommer troligen bli av stor vikt och avgöra hur pass snabbt och smidigt individerna anpassar sig efter den arbetsmarknad som de nu kommer röra sig på.
5.2 Resultatdiskussion
I detta avsnitt kommer studiens resultat att diskuteras i förhållande till tidigare framlagd forskning och avrundas med en diskussion om var studiens resultat landar efter genomförandet. Syftet med studien var att bidra med ökad förståelse för hur studenter i slutskedet av sin utbildning upplever övergången mellan studentliv och arbetsliv med fokus på aspekter som konkurrens och strategier. Som tidigare nämnts anser vi att denna studie fyller en funktion genom att undersöka de studenter som valt att läsa sin utbildning genom fristående kurser och därav bygga sin egen examen. Vi anser att detta har varit en styrka i vilka eventuella kunskapsluckor som studien önskar att fylla i ett inom ett relativt ungt och nyupptäckt område inom forskningen. Vi anser i grund och botten att den tidigare forskning som presenterats varit mycket intressant och haft nära koppling till vårt ämne vilket varit underlättande för arbetet samtidigt som det har varit en intresseväckande faktor då ämnet är så mycket större än man till en början kan tro. Över lag stämmer den tidigare forskningen överens med den empiri vi nu fått fram och redogjort för genom intervjuer och vi har inte hittat någon större tanke som motsäger det som tidigare forskning visat på. Det som skall sägas är att fokus och tyngden på individualisering som diskuterats mycket i texten var mycket påtaglig och mer än förväntad, det fanns inte bland någon av informanterna några
51
större tankar på samhällets kollektivistiska ansvar för den individuella anställningsbarheten och många tankar går näst intill att likna vid Darwins syn på evolutionens “Survival of the fittest”. Vi vill även slå ett slag för att vi anser att de informanter vi intervjuat har en mycket positiv och god framtidssyn på vad arbetslivet kommer erbjuda och kräva, något som kan vara en motpol till viss del av den tidigare forskning som ibland framställer den framtida arbetsmarknaden som en dystopi. Med risk för att låta allt för unga och naiva ansluter vi som författat denna studie oss till den positiva och hungriga skara studenter som valde att bidra till denna undersökning.
5.3 Slutsatser
Vi kommer nedan summera de iakttagelser och lärdomar denna undersökning gett oss inom det valda och avgränsade området. De stora generella frågeställningarna vi från början tog med oss in i detta arbete var följande:
• Hur upplever studenter i slutskedet av sin utbildning konkurrensen inom deras kommande yrkesområde?
• Vilka strategier utvecklar studenter i slutskedet av sin utbildning för att öka sin anställningsbarhet?
Som tidigare nämnts anser vi att vårt urval varit en styrka i denna undersökning då den fokuserat på en annars relativt bortglömd skara studenter som väljer att bygga sin examen på egenvalda kurser, detta är en vital del av vad vi anser vår undersökning bidragit med till forskningen som i övrigt är väl beforskat trots att ämnet i sig är relativt ungt. I generella drag kan vi konstatera att den empiri vi nu skapat stämmer väl överens med mycket av den tidigare forskning som framlagts, framförallt i frågor som rör individualisering och anställningsbarhet. Vidare anser vi finna en viktig poäng i undersökningens fokus på den upplevda känslan om verkligheten som återigen inte behöver stämma överens med exempelvis statistik om antal lediga anställningar i relation till antal examinerade studenter, i andra frågor rörande konkurrens eller liknande och väljer att inte besvara frågan om ifall denna upplevda verklighet om vad man tror angående konkurrens och liknande frågor står i förhållande till den faktiska sanningen. Frågan om jämförelsen mellan de olika studentgrupperna som delvis kan anses vara en bi-kunskap visar att det finns vissa skillnader i tal om visioner och mål med framtida arbetsliv där fokus hos en studiegrupp var status, privatekonomi och renommé medans den andra studiegruppen ansåg att vikten låg på trygg anställning och utvecklande arbete samtidigt som de olika grupperna annars har mycket gemensamt i diskussioner om konkurrens, utbildningens betydelse med mera. För att summera de stora frågorna vi ställt oss inför denna studie kan vi nu konstatera att informanterna
52
generellt anser att konkurrensen inom det kommande arbetslivet är hög och man är beredd på att få kämpa om en anställning. Man visar även i tal om synen på sin egen anställningsbarhet att denna generellt är god och motiverar detta med en kombination av social kompetens, en examen från högre utbildning samt meriterade projekt eller extraarbeten från tidigare jobb man utfört. Avslutningsvis vill vi poängtera att den generella känslan i diskussioner om framtida arbetsliv är positiv, man ser fram emot vad som komma skall efter examen och trots vetskapen om den höga konkurrensen så talas det om arbetssökandet som något positivt och äventyrsfullt som man nu är väl motiverad och förberedd för.
5.4 Förslag till fortsatt forskning
Diskussion om förslag till kommande forskare är både enkelt och svårt av samma anledning inom vårt ämne då det förändras i en rasande takt. En tanke om att genomföra liknande forskning senare i tiden kan vara ett rationellt förslag för att sedan jämföra hur detta ständigt föränderliga område ser ut i då jämfört med vad vi i denna studie påvisat. Samtidig kan det vara svårt att ge detta förslag till kommande forskare då vi inte alls vet hur situationen ser ut i kommande generationer i tal om hur utbildningssystemet används, hur arbetsmarknaden skiftar fokus och hur synen på akademiker generellt kommer vara. På ett mer konkret sätt skulle vi vilja föreslå att forskning kring ämnet utbildningsinflation vilket vi anser kan komma att bli ett problem i framtiden med anledning av den fakta vi framställt i denna studie. Vi har visat att fler och fler individer väljer att genomgå en högre utbildning för varje år som går samtidigt som vi inte har gjort någon analys av vilka specifika utbildningar som arbetsmarknaden efterfrågar. Vi är övertygade om att forskning på denna efterfrågan finns i dagsläget och skulle därför finna det intressant att forska på risken att hamna i en utbildningsinflation där samhället utbildar så många individer på högre utbildning att utbudet överstiger efterfrågan. Kan det vara så att framtidens högutbildade individer hamnar på arbetsplatser där deras kunskaper inte kommer till användning?
53