Data som anv¨andes i ber¨akningsmodellen h¨amtades in fr˚an olika k¨allor n¨amligen europeiska byr˚aer som samlar in data f¨or tunga transporter p˚a v¨agar. I avsnitt 6.2 redog¨ors hur data behandlas av dessa euro- peiska byr˚aer. De olika metoderna som anv¨andes i denna studie f¨or att samla in n¨odv¨andiga information om ¨amnesomr˚adet presenteras i detta avsnitt.
3.2.1 Intervjuer
N¨ar djupare f¨orst˚aelse f¨or ett specifikt problem eller situation beh¨ovs s˚a kan intervjuer vara l¨ampliga. Vid val av intervju som en unders¨okningsmetod kan det vara av intresse att fr˚aga sig vem det ¨ar som ska intervjuas, ansvarsomr˚adet och antalet respondenter som beh¨over intervjuas. Det kan ocks˚a vara bra att planera hur intervjuerna ska genomf¨oras, det vill s¨aga, typ av fr˚agor, tid, plats etc. (Bj¨orklund och Paulsson 2012).
Voss m. fl. (2002) skriver att det ¨ar viktigt att s¨oka efter den eller de personerna som ¨ar mest kunniga och informerade inom det omr˚adet som unders¨oks vid unders¨okning av fallbaserade data. Mycket av den information som samlas in i denna studie ¨ar genom intervjuer vilket inneb¨ar att den effektiviteten i fallunders¨okningen ¨ar i vissa fall beroende av den kompetensen som intervjuaren har. Voss m. fl. (2002) menar att det ¨ar d¨arf¨or viktigt att vara opartisk och ha ett fast grepp om de fr˚agorna som ¨ar kopplade till ¨amnesomr˚adet som studeras.
Enligt Arbnor och Bjerke (1994) ¨ar intervjuer ett s¨att som prim¨ar information kan samlas in p˚a. ¨Aven Kyl´en (2004) f¨orklarar att intervjuer ¨ar ett s¨att att f˚a fram ˚asikter, fakta, erfarenheter och ¨onskem˚al. Det finns tre typer av intervjuer och dessa ¨ar: strukturerade, semi-strukturerade och ostrukturerade intervju- er. Arbnor och Bjerke (1994) menar att fr˚agor kan struktureras med antingen en h¨og eller l˚ag grad av standardisering. Standardisering i detta fall inneb¨ar att exakt samma fr˚agor st¨alls till alla deltagare vilket ¨
okar m¨ojligheten f¨or en direkt j¨amf¨orelse av alla svar. Kyl´en (2004) beskriver korta intervjuer som regel att vara mer strukturerade ¨an l˚anga intervjuer och att de flesta intervjuerna sker i form av personliga intervjuer men kan upplevas som kostsamma och resurskr¨avande. I denna studie har det genomf¨orts tv˚a ostrukturerade intervjuer och tv˚a semi-strukturerade intervjuer. De tv˚a semi-strukturerade intervjuer har genomf¨orts med syfte p˚a att komplettera svaren fr˚an de ostrukturerade intervjuerna. Flera ostrukture- rade intervjuer genomf¨ordes med en h˚allbarhetsspecialist som besvarade fr˚agor kring DHL freight som en organisation. ¨Aven semi-strukturerade intervjuer med h˚allbarhetschefen genomf¨ordes f¨or att kunna besvara studiens f¨orsta huvudfr˚aga.
Ostrukturerade intervjuer med anbudschefen och en semistrukturerade intervju med en anbudskoordina- tor genomf¨ordes f¨or att besvara den andra huvudfr˚agan. I kartl¨aggningsfasen i avsnitt 3.4.2 f¨orklaras det ytterligare hur och varf¨or dessa intervjuer genomf¨ordes.
Dalen m. fl. (2015) skriver att intervjustudier kan ha en del validitetsproblem och validitetsbed¨omning ¨
ar n˚agonting som beh¨over sammankopplas till utf¨orandet av ett forskningsprojekt. Det ¨ar d¨arf¨or viktigt att kontrollera att resultaten ¨ar anv¨andbara i det ¨amnesomr˚adet som forskningsprojektet ¨ar t¨ankt f¨or.
¨
Aven Eisenhardt och Graebner (2007) skriver att det finns risk att resultaten ¨ar vinklade eller inte ¨ar anv¨andbara i ¨amnesomr˚adet vilket ¨okar behovet av validitetsbed¨omningen. Validitetsbed¨omningen i den- na studie har gjorts genom att j¨amf¨ora intervjusvaren med det som n¨amns i litteraturen. F¨or att validera studiens ber¨akningsmodell diskuterades de emissionsparametrarna som anv¨ands i ber¨akningsmodellen med en av EcoTransITs grundare och ber¨akningarna presenterades f¨or DHL:s ants¨allda som jobbar med klimatber¨akningar.
3.2.2 Litteraturstudie
Ny kunskap ¨ar n¨odv¨andig n¨ar ett vetenskapligt arbete genomf¨ors f¨or att bekanta sig med ¨amnesomr˚ade. En litteraturstudie ¨ar d¨armed viktig f¨or att kunna l¨ara sig mer om ett ¨amnesomr˚adet. Det innefattar b¨ocker, tidskrifter och broschyrer d¨ar informationen oftast ¨ar t¨ankt f¨or ett annat syfte ¨an det som det
egna projektet ¨ar ¨amnad till. Det ¨ar anledningen till att denna information som f˚as fr˚an litteraturstudie kallas f¨or sekund¨ardata. Det betyder att inneh˚allet kan vara vinklat och kan beh¨ova att kritiskt granskas. (Bj¨orklund och Paulsson 2012)
Att relatera en forskning till befintlig kunskap anses som byggsten till all akademisk forskningsverksamhet oavsett det ¨amnetsomr˚adet som studeras. Med en litteraturstudie m¨ojligg¨ors det bevisning p˚a de omr˚aden d¨ar mer forskning beh¨ovs vilket som kan vara b˚ade avg¨orande och kritisk n¨ar konceptuella modeller byggs. N¨ar forskare vill utv¨ardera eller unders¨oka noggrannheten i teori eller bevis inom ett visst omr˚ade kan en litteraturstudie vara anv¨andbar. De grundl¨aggande stegen vid genomf¨orandet av en litteraturgranskning kan delas upp i fyra faser. (Snyder 2019). Dessa faser innefattar:
1. Utformning av granskningen - Snyder (2019) skriver att innan en litteraturstudie genomf¨ors beh¨over fr˚agan om varf¨or litteraturstudien ¨ar n¨odv¨andig besvaras. Att utreda ifall det finns n˚agot behov f¨or att genomf¨ora en litteraturstudie inom det ¨amnesomr˚adet som studeras ¨ar viktigt. Det kan ocks˚a vara bra att t¨anka p˚a vilken typ av litteraturstudie som skulle ge det st¨orsta bidraget till studien. Litteraturstudien i detta examensarbete har utf¨orts genom att f¨orst definiera studieomr˚aden. De definierade studieomr˚aden i detta examensarbete ¨ar h˚allbar logistik och ink¨op av h˚allbara trans- porttj¨anster.
2. Genomf¨orande av granskning - Enligt Snyder (2019) ¨ar att genomf¨ora en granskning av litteratur det andra steget efter beslut om syftet, fr˚agest¨allningar och tillv¨agag˚angss¨attet har tagits. F¨or att s¨akerst¨alla litteraturstudiens kvalitet och trov¨ardighet ¨ar det viktigt att ˚atminstone tv˚a granskare anv¨ands vid val av l¨ampliga artiklar till studien forts¨atter Snyder (2019). De som granskar kan antingen v¨alja att l¨asa varje litteratur i sin helhet eller l¨asa artikelns sammanfattning innan det slutliga artikel urvalet utf¨ors. I detta examensarbete har det l¨asts sammanfattning och abstract av de artiklarna som har koppling till de n¨amnda definierade studieomr˚aden.
3. Analys - Snyder (2019) skrivet att i analys steget ¨overv¨agas det hur artiklarna ska anv¨andas och en standardiserad metod som b¨or anv¨andas f¨or att abstrahera l¨amplig information fr˚an varje artikel best¨ams. I detta steg ¨ar det viktigt att ¨overvaka att den information som f¨orekommer i artiklarna ¨
ar trov¨ardig och inte partisk eller vinklad. F¨or att ¨oka trov¨ardigheten av den informationen som h¨amtas in har det studerats hur m˚anga olika litteratur som n¨amner samma utsl¨appsfaktor och resonerar p˚a samma s¨att.
4. Skrivning av granskningen - Sista steget enligt Snyder (2019) ¨ar att motivera anledningen till varf¨or en litteraturstudie beh¨ovs p˚a ett tydligt s¨att. Metoden f¨or litteraturinsamlingen m˚aste redovisas p˚a ett transparent s¨att. Detta ¨ar viktigt eftersom det ger l¨asaren m¨ojligheten att bed¨oma kvaliteten och trov¨ardigheten hos litteraturstudien. F¨or att uppfylla kraven i detta steg har k¨allh¨anvisningen gjorts noggrant och informationen i litteraturen har ˚atergivits utan att g¨ora omfattande tolkningar. 3.2.3 Enk¨ater
Enligt Thulin och S. Gustafsson (2002) kan enk¨ater anv¨andas f¨or att besvara mer begr¨ansade fr˚agest¨allningar och kan ¨aven anv¨andas f¨or att komplettera intervjuunders¨okningar. Metoden anses av Thulin och S. Gustafsson (2002) att vara billig att anv¨anda men kan ge mindre valida resultat d¨ar ett st¨orre bortfall kan ge en st¨orre os¨akerhet i resultatet. Thulin och S. Gustafsson (2002) forts¨atter att svarsprocent ¨ar i vanligt fall l¨agre n¨ar enk¨ater anv¨ands j¨amf¨ort med intervjuer vilket minskar anv¨andbarheten om bortfallet visar sig vara systematiskt relativ f¨or de fr˚agor som unders¨okningen skall belysa.
¨
Aven Lundgren (2006) skriver att enk¨ater kan anv¨andas f¨or att samla in information. Lundgren (2006) f¨orklarar att raka fr˚agor m˚aste st¨allas som ger korta och tydliga svar n¨ar enk¨atunders¨okningar anv¨ands. Enk¨atunders¨okningar ger endast svar p˚a de st¨allda fr˚agorna och d¨armed ¨ar det sv˚art att st¨alla f¨oljdfr˚agor forts¨atter Lundgren (2006). F¨orutom att det ¨ar sv˚art att st¨alla f¨oljdfr˚agor kr¨avs det m˚anga svar f¨or att kunna f˚a ett s¨akert underlag skriver Lundgren (2006). Phillips m. fl. (2013) h˚aller med Lundgren (2006) och skriver att svarsfrekvenser ¨ar viktiga vid unders¨oknings utformning och analys d¨ar anv¨andabar information anses att vara f¨orsumbar om svarsfrekvens ¨ar f¨or l˚ag. Phillips m. fl. (2013) skriver att det ¨ar bra att p˚a ett tydligt s¨att visa hur deltagandet kan gynna de enskilda respondenterna.
Infografik kan anv¨andas f¨or att visa data fr˚an enk¨atunders¨okningar p˚a ett tydligt s¨att men det ¨ar ocks˚a m¨ojligt att de bilderna som anv¨ands f¨orvr¨anger informationen f¨orklarar Phillips m. fl. (2013). Phillips m. fl. (2013) menar att det ¨ar d¨arf¨or viktigt att s¨akerst¨alla att skillnader i data ¨ar av l¨amplig skala s˚a att l¨asaren kan f˚a en mer exakt bild av informationen som visas.