Framtagna emissionsfaktorer f¨ or klimatber¨ akningsmodell f¨ or utrikes transporter

Emissionsparametrarna inkluderas i ber¨akningsmodellen beroende p˚a hur viktiga de anses av litteraturen, DHL:s medarbetare samt transportk¨opare att beakta vid ber¨akning av utsl¨app f¨or utrikes transporter. En annan faktor ¨ar om det finns data samt ifall emissionsparametrarna kan kvantifieras.

Analys har utf¨orts f¨or att utreda vilka emissionsfaktorer som anses l¨ampliga att ha med i klimat- ber¨akningsmodellen. Det som referensramen tar upp anses som basen till analysens andra steget och DHL:s data fr˚an inrikes transporter anv¨ands som st¨od f¨or hur klimatber¨akningsmodellen f¨or utrikes transporter ska utformas. De emissionsfaktorerna som inte anses vara viktiga utifr˚an det som s¨ags i litte- raturen sorteras bort och endast de emissionsfaktorerna som bed¨oms vara de st¨orsta utsl¨appdrivarna tas med i klimatber¨akningsmodellen. H¨ansyn ocks˚a tas till ifall det finns data som kan m¨ojligg¨ora ber¨akningar och om DHL freight anv¨ander emissionsfaktorn f¨or att ber¨akna utsl¨app vid inrikes transporter. Detta

g¨ors f¨or att ge en tydligare bild p˚a vad som anses passa DHL freight b¨ast och vad DHL:s kunder v¨arderar h¨ogt g¨allande milj¨ofr˚agor.

Fyllnadsgrad anses vara relevant att inkludera i ber¨akningsmodellen d˚a den har stor p˚averkan p˚a utsl¨app och transporteffektiviteten. Denna faktor anv¨ands av DHL freight idag och n¨amns ¨aven i litteraturen och d¨armed anses den som en relevant emissionsfaktor att inkludera i modellen. Enligt Jonsson och Mattsson (2016) kan fyllnadsgrad m¨atas p˚a olika s¨att och ¨aven Mckinnon (2010) f¨orklarar att definitionen av fyllnadsgrad kan variera beroende p˚a m˚attenheten och godsets karakt¨ar samt att den p˚averkas negativt av tomk¨orning. DHL frieght baserar sina egna fyllnadsgrad ber¨akningar p˚a typ av fordon, vikt och antal stopp i en rutt.

Motortyp p˚averkar utsl¨appsm¨angden av v¨axthusgaser enligt Milj¨ofordon (2020). DHL freight tar h¨ansyn till motortyp genom att kontrollera vad det ¨ar f¨or milj¨oklass som fordonet har. Detta eftersom milj¨oklasser anger de h¨ogsta till˚atna utsl¨app av olika luftf¨ororeningar f¨or varje fordon. Dessa milj¨oklasser ger en ¨

overblick ¨over hur halten av ett antal ¨amnen begr¨ansas och ¨aven andra gr¨ansv¨arden som har betydelse f¨or milj¨on kan redovisas. F¨or DHL freights del kan anv¨andning av fordon med l¨ampliga milj¨oklasser vara avg¨orande f¨or deras m˚al om noll utsl¨app ˚ar 2050. Det kan ocks˚a vara ett s¨att f¨or DHL freight att beh˚alla sina kunder eftersom enligt R¨oding och Bj¨ornfors (2019) f˚ar endast de tunga fordon som uppfyller utsl¨appsklass Euro VI k¨ora i vissa milj¨ozoner. Borken m. fl. (2003), Ren m. fl. (2019), Milj¨ofordon (2020),Transportstyrelsen (2020) och R¨oding och Bj¨ornfors (2019) h¨avdar att motortyp som p˚averkar den milj¨oklassen som fordonet har ¨ar n˚agot som ¨ar viktigt att medr¨akna i utsl¨appsber¨akningar. ¨Aven DHL freight anv¨ander denna emissionsfaktor n¨ar utsl¨app ber¨aknas f¨or inrikes transporter vilket ger st¨od f¨or inkluderingen av emissionsfaktorn motortyp i ber¨akningsmodellen.

Br¨asnlef¨orbrukning kommer att forts¨atta ¨oka i det globala trafiksektorn p˚a grund av det ¨okad behov av transporttj¨anster f¨orklarar Ma m. fl. (2015). Enligt Palmer (2008) finns det en direkt koppling mellan CO2 och br¨anslef¨orbrukning d¨ar h¨oga lastvikter p˚a lastbilar leder till ¨okad br¨anslef¨orbrukning som i sin tur leder till mer utsl¨app. Vid inrikes transporter tar DHL freight h¨ansyn till br¨anslef¨orbrukningen n¨ar utsl¨app ber¨aknas d¨ar emissionsfaktorn ¨aven anses f˚anga upp mycket av v¨ag- och k¨orf¨orh˚allanden i ber¨akningen. Att inkludera br¨anslef¨orbrukning n¨ar utsl¨app ber¨aknas ¨ar n˚agot som n¨amns av bland andra Bj¨orklund (2018), Liˇzbetin m. fl. (2018), Macharis m. fl. (2014), Mayyas m. fl. (2012) och d¨armed anses emissionsfaktorn vara viktig att inkludera i ber¨akningsmodellen.

Typ av br¨ansle ¨ar avg¨orande n¨ar det g¨aller m¨angd koldioxidutsl¨app enligt Naturv˚ardsverket (2017) och Macharis (2014). Typ av br¨ansle passar samman med br¨anslef¨orbrukning och utsl¨app varierar beroende p˚a br¨ansletyp och densitet enligt Palmer (2008). Martin m. fl. (2012) n¨amner att det uppkommer en- skild energif¨orbrukning vid framst¨allningen av olika br¨ansletyp vilket inneb¨ar olika utsl¨appsp˚averkan. I DHL freights fall anses br¨ansleinneh˚all ocks˚a ha stor p˚averkan p˚a emissionsber¨akningarna och ¨ar n˚agot som tas h¨ansyn till vid utsl¨appsber¨akningar av inrikes transporter. Br¨anslef¨orbrukning beror p˚a typ av br¨ansle vilket inneb¨ar att br¨ansletyp beh¨over beaktas n¨ar utsl¨app ber¨aknas. Detta ¨ar anledningen till att emissionsfaktorn typ av br¨ansle inkluderades i ber¨akningsmodellen.

Vikt/volym ¨ar viktigt att beakta om aggregerade m˚atten f¨or utsl¨app ¨onskas enligt Bj¨orklund (2018). Det ¨

ar genom att studera den andelen i vikt eller volym som transportfordonet transporterar som fyllnads- grad kan m¨atas. Lastvikter p˚averkar br¨anslef¨orbrukningen d¨ar h¨oga lastvikter p˚a lastbilar inneb¨ar ¨okad br¨anslef¨orbrukning. F¨or DHL freights fall ¨ar det fraktdragande vikt eller volymvikten som anv¨ands vid emissionsber¨akningar och m˚attet ¨ar beroende av godsets karakt¨ar. Vikt/volym n¨amns av Jonsson och Mattsson (2016), McKinnon (2010), Litman (2011), Dickinson (2021), Bergqvist (2009) och Bj¨orklund (2018) som f¨orklarar att det ¨ar en viktig emissionsfaktor att ta h¨ansyn till vid emissionsber¨akningar. I och med att DHL freight inkluderar vikt/volym i emissionsber¨akningar f¨or inrikes transporter och att sex olika k¨allor n¨amner emissionsfaktorn i tabell 5 anses det vara l¨ampligt att inkludera vikt/volym i ber¨akningsmodellen.

Str¨acka ¨ar en av de faktorerna som identifieras av Gevaers m. fl. (2009) som p˚averkar utsl¨app vid gods- transporter. Enligt Bj¨orklund (2018) beh¨ovs str¨acka f¨or att kunna ber¨akna milj¨op˚averkan av transporter. Detta eftersom utsl¨app av alla f¨ororeningar ¨okar proportionellt mot transportstr¨ackan. DHL freight tar h¨ansyn till str¨acka vid emissionsber¨akningar f¨or inrikes transporter d¨ar str¨ackan r¨aknas ut p˚a specifik pro- duktniv˚a. Tillsammans med DHL freight anses str¨acka av Bj¨orklund (2018), McKinnon (2010), Litman

(2011), Bergqvist (2009) och n˚agra andra k¨allor i tabell 5 att vara viktig n¨ar utsl¨app ber¨aknas.

Fordonsstorlek : Det finns olika faktorer som p˚averkar m¨angden utsl¨app av frakttransporter. Fordonstor- lek ¨ar en av de fr¨amsta faktorerna som har p˚averkan p˚a m¨angden utsl¨app fr˚an v¨agtransporter. Denna faktor inkluderas i ber¨akningsmetoderna EcoTransIT (n.d.) och NTMcalc (n.d.). ¨Aven Olsthoorn (2003) f¨orklarar att br¨anslef¨orbrukning tillsammans med fordonstorlek ¨ar bland de st¨orsta utsl¨appsdrivarna p˚a v¨agtransporter. DHL freight har fokus p˚a vilka fordon som anv¨ands f¨or att transportera olika typer av gods. Fordonet som ¨ar l¨ampligt att transportera kundernas gods best¨ams med avseende p˚a volym, an- tal pallar eller vikt. DHL har omfattande data p˚a vilka fordon som har anv¨ants f¨or att transportera kundernas gods och denna data anv¨ands f¨or att utf¨ora klimatber¨akningar.

Land : N¨ar utsl¨app ber¨aknas beh¨over land som transporter sker i tas h¨ansyn till enligt Zakharov m. fl. (2018). Zakharov m. fl. (2018) menar att detta beror p˚a att olika l¨ander har olika geografiska topologier vilket som p˚averkar br¨anslef¨orbrukning. Att beakta v¨aglutning och hur br¨anslef¨orbrukning varierar i de olika l¨anderna som varor ska transporteras till eller genom skulle hj¨alpa DHL att f˚a en mer ¨overgripande bild ¨over utsl¨app som orsakas vid transporter. Land ¨ar inte en faktor som tas h¨ansyn till i nul¨aget inom DHL Freight Sverige eftersom verksamheten saknar tillg˚ang till landspecifika utsl¨appsfaktorer. Att inkludera land ger m¨ojligheten att kontrollera hur v¨agf¨orh˚allande varierar och hur dessa v¨agf¨orh˚allanden p˚averkar drift p˚a transportsystemets h˚allbarhet.

De valda emissionsfaktorerna presenteras i tabell 5 d¨ar det visas vilka emissionsfaktorer som rekommen- deras att inkluderas i ber¨akningsmetoden f¨or utrikes transporter p˚a DHL. Ett kryss (X) i tabell 5 visar de emissionsfaktorerna som DHL tar h¨ansyn till vid utsl¨appsber¨akningar f¨or inrikes transporter. De olika k¨allor som anser de olika emissionsfaktorerna att vara viktiga vid klimatber¨akningar visas i tabellen. DHL tar h¨ansyn till de de flesta emissionsparametrar som n¨amns av litteratur men ber¨akningarna utf¨ors p˚a ett annats s¨att. Fyllnadsgraden ¨ar ett exempel p˚a detta d¨ar som det ¨ar n¨amnt i avsnitt 5.1.1 anv¨ander DHL standardv¨arde p˚a hur v¨al de upphandlade ˚akerierna fyller lastbilarna. Enligt litteratur ber¨aknas fyll- nadsgraden med avseende p˚a lastfaktorn och tomk¨orningen och detta skiljer sig fr˚an hur DHL ber¨aknar fyllnadsgraden.

Emissionsfaktorerna som presenteras i tabell 5 ¨ar de emissionfaktorer som anses av litteratur att vara mest relevanta vid utsl¨appsber¨akningar f¨or utrikes transporter, enk¨atunders¨akning och intervjuer. Vidare ¨ar emissionsfakotererna i tabell 5 kvantifierbara vilket g¨or de l¨ampliga att inkludera i ber¨akningsmodellen. Emissionfaktorer som ¨ar viktiga men som d¨aremot inte g˚ar att kvantifiera inkluderas inte d˚a det in- te g˚ar att ber¨akna dessa. Samlastning som presenteras i tabell 1 ¨ar ett exempel p˚a emissionsfaktor som inte g˚ar att kvantifiera p˚a grund av brist p˚a data. Denna emissionsfaktor inkluderas d¨armed inte i ber¨akningsmodellen. Samma resonemang till¨ampas n¨ar andra emissionsfaktorer s˚allas bort.