Examensarbetet ¨ar ett utvecklingsprojekt som ska f¨ortydliga och upplysa milj¨oaspekterna av frakttrans- porter f¨or DHL:s kunder. Ber¨akningsmodellen som skapades underl¨attar arbetet f¨or DHL:s anst¨allda n¨ar kunderna st¨aller fr˚agor om utsl¨app i olika regioner i Europa. Rapporten tar h¨ansyn till samh¨allets vanliga etiska normer och v¨arderingar samt allm¨anna levnadsregler f¨or forskning enligt (Vetenskapsr˚adet 2017)
1. Du ska tala sanning om din forskning.
2. Du ska medvetet granska och redovisa. utg˚angspunkterna f¨or dina studier. 3. Du ska ¨oppet redovisa metoder och resultat.
4. Du ska ¨oppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar. 5. Du ska inte stj¨ala forskningsresultat fr˚an andra
6. Du ska h˚alla god ordning i din forskning, bland annat genom dokumentation och arkivering. 7. Du ska str¨ava efter att bedriva din forskning utan att skada m¨anniskor, djur och milj¨o. 8. Du ska vara r¨attvis i din bed¨omning av andras forskning
Etik i sin mening handlar inte om lagar och regler utan om v¨arderingar och normer. I ett forskningsarbete kan det vara viktigt att utifr˚an ett forskningsetiska perspektiv skydda deltagare, informat¨or och all andra personer som p˚a n˚agot s¨att ber¨ors av forskningen. Fr˚agor kring hur deltagandet p˚averkar informat¨or under och efter genomf¨orandet av studien beh¨over bem¨otas. Publiceringen av studien ¨ar en annan faktor som kan p˚averka deltagare p˚a ett negativt s¨att. Detta inneb¨ar att studien beh¨over kontrolleras f¨or att s¨akerst¨alla att den information som publiceras inte medf¨or negativa effekter f¨or deltagarna. Allm¨ant handlar forskningsetik om att anv¨anda sig av en metod vid studerandet av ¨amnesomr˚adet som minimerar skadliga konsekvenser f¨or studiens ber¨orda deltagare. Studiens nytta ska betraktas d¨ar resultatsv¨ardet ¨
overv¨agas mot de skadliga konsekvenserna som kan orsakas om studien genomf¨ors. (B. Gustafsson m. fl. 2004)
I denna studie ¨ar det tre h˚allbarhetsdimensioner som studeras g¨allande samh¨alleliga aspekten och dessa ¨ar social-, ekologisk- och ekonomisk h˚allbarhet. Metoden som anv¨ands f¨or att s¨akerst¨alla att studien utf¨ors med h¨ansyn till de samh¨alleliga aspekterna presenteras genomg˚aende f¨or de tre h˚allbarhetsdimensionerna. Social h˚allbarhet handlar om att uppn˚a ett l˚angsiktigt stabilt och dynamiskt samh¨alle d¨ar m¨anniskor¨attigheter respekteras. Social h˚allbarhet innefattar flera aspekter som arbetsregler och arbetsf¨orh˚allanden, m¨anskliga r¨attigheter, samh¨alletsutveckling samt produktansvar Bj¨orklund (2018). Studien tar h¨ansyn till den so- ciala aspekten genom att utforma en modell som ¨ar enkel att f¨orst˚a och som hj¨alper till kunderna att f¨orst˚a sina utsl¨app utrikessidan. DHL medarbetare ska ¨aven kunna ta hj¨alp av modellen f¨or att p˚a enkelt s¨att besvara kundfr˚agor (Transportk¨opare) som de idag har problem med. Alla aktiviteter som p˚a n˚agot s¨att har negativ inverkan p˚a de n¨amnda aspekter exkluderas fr˚an studien.
Ekologsik h˚allbarhet : Den ekologiska h˚allbarheten handlar om att bevara naturens resurser som vatten, jor- den och ekosystemets produktionsf¨orm˚aga och minska p˚averkan p˚a naturen och m¨ansklig h¨alsa Bj¨orklund (2018). Detta examensarbete g˚ar ut p˚a att belysa utsl¨appm¨angden som uppst˚ar p˚a grund av transpor- ter och bidrar till att DHL:s kunder blir mer uppm¨arksamma om deras transporter och uppmanade att tillsammans med DHL ta ansvar f¨or att minska transporters milj¨op˚averkan.
Ekonomisk h˚allbarhet : handlar om att hush˚alla med m¨anskliga och materiella resurser p˚a l˚angsikt. Hur den ekonomiska h˚allbarheten definieras kan varierar beroende p˚a perspektiv Bj¨orklund (2018). Ur ett f¨oretagsperspektiv s˚a kommer detta examensarbete gynna DHL d˚a en del av syftet ¨ar att f˚a DHL att f¨orst˚a vad kunderna v¨arderar vid ink¨op av transporttj¨anster. Genom att f¨orst˚a vad kunderna vill ha f¨or h˚allbarhetdata kan DHL dra nytta av att kommunicera tydligare och fastst¨alla goda kundrelationer. Metoden f¨or att besvara de tre huvudfr˚agor i avsnitt 1,4 redovisas ¨oppet och ber¨akningslogiken f¨orklaras utf¨orligt. Rapporten ¨aven inkluderar litteraturs¨oknings avsnitt d¨ar det redovisas hur alla litteratur har s¨okts och hittats. Vidare presenteras k¨allkritik och kritik av studien allm¨ant i rapporten f¨or att belysa studiens starka och svaga delar.
Vi ¨ar n¨ojda med hur studien har genomf¨orts och anser att ber¨akningsmodellen ger rimliga resultat. Ber¨akningsmodellen ger DHL en m¨ojlighet att p˚a ett snabbt s¨att f˚a prognoser i f¨orv¨ag f¨or utrikes trans- porter.
8
Slutsats
I detta kapitel avslutas studien med slutsatser om den utvecklade ber¨akningsmodellen och hur den kan anv¨andas p˚a DHL.
Syftet med projektet var att utveckla en ber¨akningsmodell f¨or fraktutsl¨app som kan anv¨andas f¨or att visa klimatavtryck i Europa med hj¨alp av DHL som ett case.
Fr˚agest¨allningar som behandlar hur prognostisering av klimatavtrycket utf¨ors idag samt utredningen av de olika strategierna som olika f¨oretag anv¨ander vid ink¨op av transporttj¨anster har varit basis till utvecklingen av ber¨akningsmodellen. Att skapa en f¨orst˚aelse f¨or hur klimatavtryck ber¨aknas idag har underl¨attat identifieringen av de olika h˚allbarhetsparametrarna som kan vara n¨odv¨andiga att inkludera i ber¨akningsmodellen. Att studera vad kunder v¨arderar h¨ogt n¨ar det g¨aller ink¨op av transporttj¨anster har ocks˚a varit viktigt eftersom ber¨akningsmodellen ¨ar ¨amnad att ta h¨ansyn till de kriterierna som st¨alls av kunder som k¨oper transporttj¨anster.
Hur utf¨ors ber¨akning och prognostisering av klimatavtrycket idag?
Studiens f¨orsta fr˚agest¨allning besvaras i kapitel 5 d¨ar DHL:s medarbetare intervjuades kring ber¨akning och prognostisering av klimatavtrycket i organisationen idag. ¨Aven informationen i avsnitt 2.5 som be- handlar de ber¨akningsverktyg som anv¨ands inom DHL har anv¨ants f¨or att besvara en del av den f¨orsta fr˚agest¨allningen. Tre faktorer anses av h˚allbarhetschefen p˚a DHL freight som de st¨orsta utsl¨appsdrivarna och d¨armed beh¨over beaktas n¨ar utsl¨appsber¨akningar utf¨ors. Dessa faktorer ¨ar br¨ansletyp, fyllnadsgrad och br¨anslef¨orbrukning. ¨Aven vikt eller volymvikt och str¨acka tas h¨ansyn till vid ber¨akning av emissio- ner och anses av Govindan m. fl. (2015) som de mest f¨orekommande m˚atten vid utsl¨appsber¨akningar. Tomdragning som motsvarar den str¨ackan som en dedikerad lastbil k¨or tomt p˚a v¨agen tillbaka till en terminal ocks˚a beaktas f¨or att ge en mer ¨overgripande bild ¨over den totala utsl¨appen. Fordonsrelaterade information ¨ar ocks˚a n¨odv¨andig om en mer omfattande bild ¨over utsl¨app ¨onskas enligt EcoTransIT (n.d.). Denna fordonsrelaterade information inkluderar motortyp/euroklass, lastfaktor och fordonsstorlek/vikt som p˚averkar fordonets livscykelns energif¨orbrukning.
Vilka strategier anv¨ander kunderna vid ink¨op av transporttj¨anster ?
Transportk¨oparna ¨ar prisfokuserade men de st¨aller ¨aven milj¨okrav p˚a sina transport¨orer. Transportk¨oparna st¨aller krav p˚a milj¨o fr¨amst i specifikationsfasen och under uppf¨oljningsfasen. Ut¨over pris v¨arderar kun- derna br¨ansletyp, fordonstorlek och koldioxidutsl¨app som de viktigaste kriterierna vid val av transport¨or. Vidare unders¨oktes hur ink¨opsprocessen f¨or transporttj¨anster ser ut och resultatet visas i figur 13. M˚anga kunder st¨aller krav p˚a milj¨ov¨anliga transporttj¨anster men det avg¨orande faktor vid val av transporttj¨anst ¨
ar pris.
Hur ska en modell som tar h¨ansyn till klimatavtryck av frakt i Europa utformas?
De emissionsparametrarna som har tagits fram i denna studie och implementerades i ber¨akningsmodellen ¨
ar fyllnadsgrad, vikt/volym, str¨acka, lastfaktor, tomk¨orning, fordonsstorlek, land, milj¨oklass, br¨ansle och br¨anslef¨orbrukning. ¨Aven om land ¨ar en emissionsparameter som inte tas h¨ansyn till i nul¨aget inom DHL anses parametern att vara viktig att inkludera i ber¨akningsmodellen. Detta eftersom land ger m¨ojligheten att kontrollera hur v¨agf¨orh˚allande varierar i olika l¨ander och hur dessa v¨agf¨orh˚allande p˚averkar drift p˚a transportsystemets h˚allbarhet. Olika v¨aglutningar f¨orekommer i enskilda l¨ander och d¨armed beh¨over v¨aglutning beaktas om en mer ¨overgripande bild ¨over utsl¨app som orsakas vid transporter ¨onskas. Detta beror p˚a att v¨aglutning p˚averkar br¨anslef¨orbrukning som i sin tur p˚averkar utsl¨app.
Br¨ansle ¨ar en annan emissionsparameter som har inkluderats i ber¨akningsmodellen eftersom utsl¨app va- rierar beroende p˚a br¨ansletyp. ¨Aven vid framst¨allning av de olika br¨ansletypen uppkommer enskild ener- gif¨orbrukning vilket inneb¨ar olika utsl¨appsp˚averkan. Br¨anslef¨orbrukning ocks˚a varierar olika f¨or de olika
br¨ansletypen vilket styrker anledningen till att emissionsparametern inkluderas i ber¨akningsmodellen. Milj¨oklasser som ¨ar en annan emissionsparameter som anv¨ands i ber¨akningsmodellen tas med f¨or att ge en mer ¨overgripande bild eftersom milj¨oklasser anger de h¨ogsta till˚atna utsl¨app av olika luftf¨ororeningar f¨or varje fordon.
Vikt/volym inkluderas i ber¨akningsmodellen eftersom lastvikter p˚averkar br¨anslef¨orbrukningen d¨ar h¨oga lastvikter p˚a lastbilar inneb¨ar ¨okad br¨anslef¨orbrukning och d¨armed mer utsl¨app. ¨Aven fyllnadsgraden och lastfaktorn kan m¨atas genom att studera den vikt eller volym som transporteras av transportfor- donet och kan p˚averkas negativt av tomk¨orningen. Tillsammans med vikt/volym inkluderas str¨acka i ber¨akningsmodellen eftersom utsl¨app av alla f¨ororeningar ¨okar proportionellt mot transportstr¨ackan. Detta inneb¨ar att str¨ackan beh¨ovs f¨or att kunna ber¨akna milj¨op˚averkan av transporter.
Fordonutsl¨app och fordonets livscykelns energif¨orbrukning p˚averkas av fordonsstorlek som ¨ar en annan emissionsparameter som har inkluderats i ber¨akningsmodellen. Inkluderingen baseras p˚a att rullande motst˚and och accelerationskrafter som p˚averkar utsl¨app har en direkt koppling till fordonets vikt och d¨armed beaktas fordonsstorleken vid utsl¨appsber¨akningar i ber¨akningsmodellen.
F¨or att validera och verifiera resultat som f˚as ut av ber¨akningsmodellen har det genomf¨orts presenta- tioner till DHL:s anst¨allda som jobbar med klimatber¨akningar. Vidare har resultat av ber¨akningarna presenterats f¨or en av EcoTransITs grundare som har djupa kunskaper inom klimatber¨akningar.
Sammanfattningsvis tar ber¨akningsmodellen h¨ansyn till de emissionsparametrarna som anses vara re- levanta av litteraturen, transportk¨oparna och DHL freight. Ber¨akningsmodellen kan anv¨andas av DHL f¨or att p˚a ett snabbt s¨att f˚a prognoser f¨or fraktutsl¨app i f¨orv¨ag f¨or utrikes transporter. Varje enskild emissionsparameter som har identifierats i denna studie kan studeras vidare f¨or att f˚a en ¨okad f¨orst˚aelse f¨or hur CO2 och CO2e i kg/tkm varierar i olika l¨ander.
Referenser
Artiklar
Aguezzoul, Aicha (2016). ”Multi-Sourcing and Quantity Allocation under Transportation Policies”. I: Lorraine University.
Aronsson, H˚akan och Brodin, Maria Huge (2006).
”The environmental impact of changing logistics structures”.
I: The International Journal of Logistics Management 17, s. 394–415.
Baah, Charles m. fl. (2021). ”Examining the Interconnections Between Sustainable Logistics Practices, Environmental Reputation and Financial Performance: A Mediation Approach”.
I: The Journal of Business Perspective.
Bask, Anu m. fl. (2018). ”Environmental sustainability in shipper-LSP relationships.” I: Journal of Cleaner Production 172, s. 2986–2998. issn: 0959-6526.
Beaumont, Nicholas och Sohal, Amrik (2004). ”Outsourcing in Australia”.
I: International Journal of Operations Production Management 24, s. 688–700.
Berger, P D och Zeng, A Z (2006). ”Single versus multiple sourcing in the presence of risks”. I: Journal of the Operational Research Society 57, s. 250–261.
Bernon, Michael och Cullen, John (2007). ”An integrated approach to managing reverse logistics”. I: International Journal of Logistics Research and Applications 10, s. 41–56.
Bj¨orklund, Maria (2011). ”Influence from the business environment on environmental purchasing—Drivers and hinders of purchasing green transportation services”. I: Journal of Purchasing and Supply Management 17.1, s. 11–22.
Bj¨orklund, Maria och Forslund, Helena (2013).
”The inclusion of environmental performance in transport contracts”. I: Management of Environmental Quality 24, s. 214–227.
Borken, Jens m. fl. (2003).
”EcoTransIT: Ecological Transport Information Tool. Environmental Methodology and Data”. I: Centobelli, Piera m. fl. (2017). ”Environmental sustainability in the service industry of transportation
and logistics service providers: Systematic literature review and research directionsEnvironmental sustainability in the third-party logistics (3PL) industry”.
I: Transportation Research Part D 53, s. 454–470.
Davis-Sramek, Beth m. fl. (2020). ”Exploring the differential roles of environmental and social sustainability in carrier selection decisions”.
I: International Journal of Production Economics 227, s. 107660.
Delgado, Oscar m. fl. (2017). ”Fuel Efficiency Technology in European Heavy-Duty Vehicles: Baseline and Potential for the 2020–2030 Time Frame”. I: the international council on clean transportation. Dietmar, Janetzko (2008). ”Objectivity, Reliability, and Validity of Search Engine Count Estimates”.
I: International Journal of Internet Science 3, s. 7–33. ECTA (2011).
Eisenhardt, Kathleen och Graebner, Melissa (2007).
”Theory Building from Cases: Opportunities and Challenges”. I: The Academy of Management Journal.
Evangelista, Pietro m. fl. (2017).
”Is environmental sustainability a strategic priority for logistics service providers?” I: Journal of Environmental Management 198.
Garc´ıa-Arca, Jes´us m. fl. (2020). ”Rethinking the Box for Sustainable Logistics”. I: Sustainability 12. Gevaers, Roel m. fl. (2009). ”CHARACTERISTICS OF INNOVATIONS IN LAST MILE LOGISTICS -
USING BEST PRACTICES, CASE STUDIES AND MAKING THE LINK WITH GREEN AND SUSTAINABLE LOGISTICS -”.
I: Department of Transport and Regional Economics - University of Antwerp.
Govindan, Kannan m. fl. (2015). ”Multi criteria decision making approaches for green supplier evaluation and selection: a literature review”. I: Journal of Cleaner Production 98, s. 66–83. Gustafsson, Bengt m. fl. (2004). ”Vad ¨ar god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel”. I: Harraz, Nermine A och Gala, Noha M (2011).
”Design of Sustainable End-of-life Vehicle recovery network in Egypt”. I: Ain Shams Engineering Journal 2, s. 211–219.
Isaksson, Maria Persdotter m. fl. (2019). ”Environmentally Sustainable Logistics Performance Management Process Integration between Buyers and 3PLs”. I: Sustainability 11, s. 353–362. Jazairy, Amer och Von Haartman, Robin (2020). ”Measuring the gaps between shippers and logistics
service providers on green logistics throughout the logistics purchasing process.”
I: International Journal of Physical Distribution Logistics Management 51. issn: 0960-0035. Kara, S m. fl. (2007). ”Simulation modelling of reverse logistics networks”.
I: Int. J. Production Economics 106, s. 61–69.
Kellner, Florian och Igl, Johannes (2015). ”Greenhouse gas reduction in transport: analyzing the carbon dioxide performance of different freight forwarder networks”.
I: Journal of Cleaner Production 99, s. 177–191. Kim, Nam Seok och Van Wee, Bert (2009).
”Assessment of CO2 emissions for truck-only and rail-based intermodal freight systems in Europe”. I: Transportation Planning and Technology 32.4, s. 213–333.
Kin, Bram m. fl. (2018). ”Tackling Fragmented Last Mile Deliveries to Nanostores by Utilizing Spare Transportation Capacity—A Simulation Study”. I: Sustainability 10.
Kohn, Christofer och Brodin, Maria Huge (2008). ”Centralised distribution systems and the environment: how increased transport work can decrease the environmental impact of logistics”. I: International Journal of Logistics: Research and Applications 11.3, s. 229–245.
Lammg˚ard, Catrin och Andersson, Dan (2014).
”Environmental considerations and trade-offs in purchasing of transportation services”. I: Research in Transportation Business & Management 10, s. 45–52.
Levin, Tomas och Sund, Astrid Bjørgen (2010). ”Green freight – Every penny counts”. I: SINTEF Technology and Society, Transport research.
Lieb, Kristin J och Lieb, Robert C (2010).
”Environmental sustainability in the third-party logistics (3PL) industry”.
I: International Journal of Physical Distribution Logistics Management 40, s. 524–533. Litman, Todd (2011). ”Measuring Transportation”. I: Traffic, Mobility and Accessibility. Liˇzbetin, J´an m. fl. (2018).
”Issues concerning declared energy consumption and greenhouse gas emissions of FAME biofuels”. I: Sustainability 10.9, s. 3025.
Ljubojevi´c, Srdan m. fl. (2017). ”Outsourcing transport service: a fuzzy multi-criteria methodology for provider selection based on comparison of the real and ideal parameters of providers”.
I: Operational Research 19, s. 399–433.
Lundgren, Lena (2006). ”Fokusgrupper – en metod som passar biblioteken”. I: Regionbibliotek-Stockholm.
Lynn, Fendler (2018). ”Validity-Versus-Reliability Tradeoffs and the Ethics of Educational Research”. I: Educational Research 10, s. 143–161.
Ma, Hongjie m. fl. (2015). ”Effects of driving style on the fuel consumption of city buses under different road conditions and vehicle masses”. I: Transportation Research Part D 41, s. 205–216.
Mayyas, Ahmad m. fl. (2012).
”Design for sustainability in automotive industry: A comprehensive review”. I: Renewable Sustainable Energy Reviews 16, s. 1845–1862.
McAuley, John W (2003). ”Global Sustainability and Key Needs in Future Automotive Design”. I: Environmental Science Technology, s. 5414–5416.
Mckinnon, Alan (2010).
”European Freight Transport Statistics: Limitations, Misinterpretations and Aspirations”. I: Nair, Anand m. fl. (2015). ”Strategic purchasing participation, supplier selection, supplier evaluation
and purchasing performance”. I: International Journal of Production Research 53.20, s. 6263–6278. NBS (2011). ”measuring and valuing environmental impacts”. I:
Odom, Leslie R och Morrow Jr, James R (2006).
”Measurement in Physical Education and Exercise Science”.
I: Measurement in Physical Education and Exercise Science 10, s. 137–145.
Olsthoorn, Xander (2003). ”Implications of globalization for co 2 emissions from transport”. I: Transportation Planning and Technology 26.1, s. 105–133.
Palmer, Andrew (2008).
”The development of an integrated routing and carbon dioxide emissions model for goods vehicles.” I:
Persson, Martin och Behrends, S¨onke (2019).
”Milj¨obed¨omning av f¨orvaringstj¨anst - Slutrapport av delprojekt inom Gr¨on BoStad”. I: Ren, Rui m. fl. (2019). ”A Systematic Literature Review of Green and Sustainable Logistics:
Bibliometric Analysis, Research Trend and Knowledge Taxonomy”. I: nternational Journal of Environmental Research and Public Health 17.
Rogers, Dale S och Tibben-Lembke, Ronald (2011).
”AN EXAMINATION OF REVERSE LOGISTICS PRACTICES”. I: Journal of Business Logistics 22.
Rosmarin, Remi (2020). ”Sustainability sells: Why consumers and clothing brands alike are turning to sustainability as a guiding light”. I: Business Insider, April 22.
Sanchis-Pedregosa, Carlos m. fl. (2018).
”Determinants of success in transport services outsourcing: empirical study in Europe”. I: The International Journal of Logistics Management 29, s. 261–283.
Snyder, Hanna (2019). ”Literature review as a research methodology: An overview and guidelines”. I: Journal of Business Research.
Thulin, Hans och Gustafsson, Susanne (2002). ”Enk¨aten och intervjun som metod f¨or att samla in information om trafikanters exponering i trafikmilj¨on”. I: V¨ag-och transportforskningsinstitutet. Voss, Chris m. fl. (2002). ”Case Research in operations Management”.
I: International Journal of Operations Production Management.
Wu, Haw-Jan och Dunn, Steven C (1995). ”Environmentally responsible logistics systems”. I: International journal of physical distribution & logistics management.
Zakharov, Dmitriy m. fl. (2018). ”Sustainability of the Urban Transport System under Changes in Weather and Road Conditions Affecting Vehicle Operation”. I: Sustainability 10.
Zsidisin, George A och Siferd, Sue P (2001).
”Environmental purchasing: a framework for theory development”. I: European Journal of Purchasing & Supply Management 7.1, s. 61–73.
B¨ocker
Arbnor, Ingeman och Bjerke, Bj¨orn (1994). Methodology for Creating Business Knowledge. SAGE publications.
Bj¨orklund, Maria (2018). H˚allbara logistiksystem. Studentlitteratur. isbn: 9789144130729.
Bj¨orklund, Maria och Paulsson, Ulf (2012). Seminarieboken : att skriva, presentera och opponera. Studentlitteratur. isbn: 9789144059853.
Dalen, Monica m. fl. (2015). Intervju som metod. Gleerups utbildning. isbn: 9789140688293. Denzin, Norman K och Lincoln, Yvonna S (2011). The Sage handbook of qualitative research. sage. Jonsson, Patrik och Mattsson, Stig-Arne (2016). Logistik : l¨aran om effektiva materialfl¨oden.
Studentlitteratur. isbn: 9789144110776. Kristensson, Jimmie (2014).
Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik f¨or studenter inom h¨also- och v˚ardvetenskap. Natur & Kultur. isbn: 9789127131200.
Kyl´en, Jan-Axel (2004). Att f˚a svar : intervju, enk¨at, observation. Bonnier utbildning. isbn: 9162265776.
Macharis, Cathy (2014). Sustainable logistics. Transport and sustainability: v. 6. Emerald. isbn: 9781784410612.
Macharis, Cathy m. fl. (2014). Sustainable logistics. Emerald Group Publishing.
Opelt, Andreas m. fl. (2013). Agile Contracts ; Creating and Managing Successful Projects with Scrum. John Wiley Sons, Inc. isbn: 978-1-118-64006-7.
Phillips, Patricia Pulliam m. fl. (2013). Survey basics. ASTD training basics series. ASTD Press. isbn: 9781562868093.
Van Weele, Arjan J och Arbin, Katarina (2019).
Ink¨op och supply chain management : analys, strategi, planering och praktik. Studentlitteratur. isbn: 9789144128740.
Hemsidor
Bajec, Patricija och Tuljak-Suban, Danijela (2015). Identification of Environmental Criteria for Selecting a Logistics Service Provider: A Step Forward towards Green Supply Chain Management. url: https://www.intechopen.com/books/sustainable-supply-chain-
management/identification-of-environmental-criteria-for-selecting-a-logistics- service-provider-a-step-forward-t. (H¨amtad: 2021-03-16).
Bergqvist, Rickard (2009). Hamnpendlarnas betydelse f¨or skaninaviska logistiksystem.
url: https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=CaMPBQAAQBAJ&oi=fnd&pg=PP1&dq=N%C3% A4tverket+f%C3%B6r+Transporter+och+Milj%C3%B6n+&ots=cizDrGheBx&sig=
KuQb5RKaAjqkOwLGCFCvNRv28x0&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. (H¨amtad: 2021-02-17). DHL (2021). INGA UTSL ¨APP ˚AR 2050.
url: https://www.dhl.com/se-sv/home/om-oss/hallbarhet/mission-2050.html. (H¨amtad: 2021-02-09).
Dickinson, Joanna (2021). Hur kan transporternas milj¨op˚averkan minska? url: http:
//www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat- efter-omrade/Transporter-och-trafik/Hur-kan-transporternas-miljopaverkan-minska/. (H¨amtad: 2021-02-17).
DieselNet (2019). Emission Standards. EU:Cars and Light Trucks.
url: https://dieselnet.com/standards/eu/ld.php. (H¨amtad: 2021-02-17).
EcoTransIT (n.d.). Ecological Transport Information for Worldwide Transports. url: https: //www.ecotransit.org/download/EcoTransIT_World_Methodology_Data_Update_2019.pdf. (H¨amtad: 2021-01-31).
EEA (2019). EMEP/EEA air pollutant emission inventory guidebook 2019.
url: https://www.eea.europa.eu/publications/emep-eea-guidebook-2019/part-b- sectoral-guidance-chapters/1-energy/1-a-combustion/1-a-3-b-i/view.
(H¨amtad: 2021-04-28).
Energimyndigheten (2019). Drivmedel 2019 Redovisning av rapporterade uppgifter enligt