INOM SV E N S K U T BIL DNING S POL I T I K satsar man numera allt på engel-
ska, vilket gör att färre svenskar kan tyska, franska och italienska. Sär- skilt hårt har tyskan drabbats. Det fi nns en vida spridd illusion i Sverige att alla tyskar talar engelska, särskilt affärsmän. Det stämmer bättre med västtyskar än östtyskar som ofta är bättre på ryska. Och generellt stäm- mer det inte alls lika ofta som vi tror. Vi svenskar talar inte heller lika god engelska som vi tror. Det räcker att vara med på en konferens där alla ta- lar engelska, och jämföra amerikaner och engelsmän med svenskar och andra utlänningar som lärt sig det i skolan.
Jag var en gång på ett möte för journalister från Östersjöregionen i Riga. Ingen av oss hade engelska som modersmål, alla hade vi lärt oss det. Mycket snart hade vår engelska degenererat till någon sorts kantig pidgin. Det saknades en infödd engelsktalare som kunde sätta standard. Och jag kom att tänka på vad prins Charles en gång sa om en värld som han fasade för där alla talade Broken English.
Den världen hittar vi idag på många internationella konferenser.
Hemvändarnas kunskaper i de språk som vi är dåliga på, och som vi un- dervisar allt mindre i i Sverige, tillvaratas knappt alls.
Koncentrationen på engelska språket i Sverige har gjort svenskarna allt mindre benägna att lära sig andra språk. I inget annat land i Europa är man mer ovillig att lära sig fl er främmande språk än i Sverige. Ytterst få svenskar kan läsa en enkel tidningsartikel på tyska eller franska.
EU har som mål att alla invånarna ska bli trespråkiga. Denna ambition delas av hälften av EU:s invånare, men bara av 27 procent av svenskarna, enligt en undersökning som presenterades 21 februari 2006 på Interna- tionella modersmålsdagen, organiserad av Unesco.
– Svenskarna isolerar sig inom EU, bland annat genom att numera inte lära sig språk, det som vi en gång var så bra på! säger Dag Sebastian Ahlander. Rätt osannolikt.
– Det är jättetråkigt att vi bara kan engelska i Sverige nu, säger Annika Ström Melin. Tänk alla trevliga språk i EU, tänk på alla konstiga delar av dessa länder! Det är så hemskt roligt. Om man bara kan engelska, då kan man aldrig förstå EU eller EU:s historia. Man måste ju kommunicera för att komma riktigt nära. Det funkar inte om man bara kan engelska i Lux- emburg.
Margit Wallstén talar både franska och engelska, men märkte under sina år i Bryssel hur engelskan allt mer vann över franskan. Av de nya EU-medlemmarna är det bara polackerna som är bra på franska. När syd- europeerna blir i minoritet tappar franskan mark.
Författaren Annakarin Palm som ständigt arbetar med språket, som ju författare gör, tycker att det är katastrofalt med den försämrade kun- skapen i Sverige i andra europeiska språk än engelska:
– Att lära sig ett främmande språk har ju inte bara en ”nytto-aspekt”, jag tror det är avgörande för ens personlightsutveckling. Att få andra ord på saker, lära känna andra kulturer genom deras språk, få vidare per- spektiv, det är enormt viktigt. Med ett nytt språk erövrar man nya rum i sig själv. Jag tror inte det spelar så stor roll vilket språk man lär sig under sin grundskole- och gymnasietid, men man borde lär sig MINST ett extra förutom engelska. Det är en fi losofi sk fråga! Och bra för hjärnan.
Språkkunskaperna har försämrats i Sverige på bara en generation. Alla svenskar, både de infödda helsvenska och de invandrade med rötter i andra kulturer och språk, ska lära sig engelska. Det är nyckeln till värl- den, anses det. Men det är det inte till Europa, där har det blivit en mur.
Genom att vi koncentrerar oss så helt på engelska språket har vi stängt dörrarna till en stor del av övriga EU. Det har samtidigt öppnat för en amerikanisering av svenskt samhällsliv och kulturliv, som ökat ännu mer de senaste åren. Själv blev jag medveten om omfattningen av denna nya amerikanisering först när jag talade med svenskar som nyligen kom hem efter några år ute i Europa, och som påpekade hur amerikanisering- en ökat. Särskilt under de år som Bush jr varit president, och samtidigt som kritiken mot honom och USA:s politik ökat starkt.
Denna utveckling har alla varit negativa till som jag diskuterat frågan med, oberoende av politiska åsikter. Ingen har varit negativ till USA, men alla är kritiska mot den kulturella amerikaniseringen i Sverige som blir
särskilt tydlig när man kommer från övriga Europa. Man är kritisk mot den även eftersom den är ena sidan av en ökande isolering av Sverige från Europa.
De svenskar som gick i den gamla skolan lärde sig fl er europeiska språk.
– Tack vare att jag började i skolan på fyrtiotalet fi ck jag lära mig lite tyska, säger Åke Åstrand. Tyskland är vårt största grannland och vår näst största handelspartner, efter Norge. De tyskar som kan engelska talar en konstig engelska, alla fi lmer, både på teve och på bio är dubbade till tyska. De hörs att de aldrig, eller väldigt sällan, hör hur engelska ska låta. Därför är det tacksamt att använda sina kunskaper i tyska från den svenska realskolan när man är i Tyskland.
– De fl esta svenskar som kommer med färjan till Sassnitz tror att det bara är att köra på med skolengelskan, även i den östra delen av Tysk- land, där ingen fi ck tala engelska före 1990.
Inte heller välutbildade svenska forskare kan lika många språk som förr. Roger Svensson är chef på STINT (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning), vars uppgift är att stimulera unga forskares utbyte med utlandet. De skickar ut forskare till många länder, till hela jordklotet, men mest USA, och England. Australien har blivit po- pulärt de senare åren. Språket slår igen ganska brutalt. Det fi nns tydliga tecken på att språkkunskaperna i Sverige ger restriktioner. Man far till länder där man kan språket. Tyska och franska är inte språk man kan ar-