• No results found

De tre mötesplatsernas historia och nuläge

In document Socialnämnden Tid: (Page 44-60)

Rapport - Utredning mötesplatserna

1.2 De tre mötesplatsernas historia och nuläge

Nedan beskrivs de tre mötesplatsernas historia och nuläge med fokus på föreningarnas villkor, avtal och överenskommelser med kommunen. En översiktlig jämförelse mellan mötesplatserna finns även i bilaga 1.

1.2.1 Mötesplats Stallarholmen

Hösten 2010 beviljade Leader Inlandet medel till en förstudie om ett

”kulturcentrum i Stallarholmen”. När förstudien avslutades våren 2011 konstaterade den att det fanns ett behov av och intresse för en mötesplats på orten. Från 2012 till och med januari 2014 bedrevs ett nytt Leader-projekt med fokus på att utveckla dagverksamheten i Gula Industrihuset som ett komplement till redan pågående kvällsverksamhet.

8

Kommunstyrelsen i Strängnäs beviljade den 17 december 2012 föreningen Drömfabriken 200 000 kronor för deras arbete med att skapa en modell för mötesplats i Stallarholmen (KS/2012:628-805). Enligt beslutet fanns redan då ambitionen att erfarenheterna från arbetet skulle generera en metod för att arbeta med mötesplatser som går att använda i andra kommundelar. En

arbetsgrupp bestående av kommunala tjänstemän och aktiva i föreningen skulle föra dialog under arbetets gång.

Under 2014-2016 bedrevs ett projekt av föreningen Drömfabriken avseende Mötesplats Stallarholmen, med bidrag från Strängnäs kommun, för att utveckla en modell för mötesplatser i kommunen. Visionen var ”att ta fram en struktur eller modell för en mötesplats som bygger på nya samverkansformer, där en mångfald av verksamheter kan äga rum under både dag- och kvällstid och såväl unga som gamla kan mötas” (ur projektplan 2014-2016). Erfarenheterna från projektet redovisades i en rapport i januari 2017.2 I rapporten finns en modell för mötesplatser beskriven, vilken sammanfattas i sju punkter (se vidare i kapitel 6).

För att fortsätta utveckla Mötesplats Stallarholmen ingick kommunen och föreningen Drömfabriken en överenskommelse om ett Idéburet Offentligt

Partnerskap (IOP) för perioden 2017-01-01 till 2018-12-31. Enligt avtalet används denna form av överenskommelse när varken traditionellt föreningsbidrag eller upphandling är lämpligt. Beslutet om en IOP med föreningen Drömfabriken fattades i november 2016 av ordförande i kultur- och fritidsnämnden, enligt delegationsordningens punkt 1.4 Beslut i brådskande ärenden, KL 6 kap. 39 § (KFN/2016:240-106). Parterna ville genom avtalet skapa ett långsiktigt

samarbete och en tät dialog mellan den offentliga och den ideella sektorn. Målet var fortfarande att Mötesplats Stallarholmen skulle fungera som en modell för andra mötesplatser i kommunen och att Drömfabriken skulle stödja dessa med handledning i deras arbete med att utveckla sin verksamhet. Sedan beslutet om IOP fattades har det fallit en del domar där avtalsformen ifrågasätts, enligt inköpschefen i Strängnäs kommun, vilket gör att framtida IOP inte är aktuella inom detta område.

Avtalet om IOP upphörde att gälla vid årsskiftet 2018/2019. I december 2018 beslutade den dåvarande kultur- och fritidsnämnden, genom delegation till kulturchefen, att bevilja föreningen Drömfabriken 400 000 kronor i kulturbidrag för 2019 (KFN/2018:205-805). Ansökan är gjord på kommunens e-blankett för ansökan om arrangemangsbidrag. Enligt ansökan från föreningen är ett av fyra syften att driva Mötesplats Stallarholmen. Övriga tre syften är att erbjuda ett brett utbud av kurser och evenemang för barn, unga, vuxna och gamla, att driva

2 Projekt Mötesplats Stallarholmen. Några reflektioner och slutsatser. Föreningen Drömfabrikens slutrapport – Januari 2017.

9

en frivilligbyrå i Stallarholmen, samt att bidra till ökad medborgardialog och utveckling av lokalsamhället.

Enligt Bidragspolicy för Strängnäs kommun (KS/2010:251-003) ska mottagaren av bidrag årligen lämna en rapport över hur bidraget har använts och hur det har bidragit till uppfyllandet av det/de kriterier som angavs i ansökan. Kommunen har enligt policyn också rätt att, tillsammans med föreningens revisorer, granska underlag för föreningens bidragsansökan.

Utöver kulturbidraget om 400 000 kronor för 2019 betalar Strängnäs kommun via kulturnämndens budget hyran för Mötesplats Stallarholmen, via Strängnäs Fastighets AB (SFAB). SFAB hyr mötesplatsen av fastighetsägaren Gula

Industrihuset för 449 902 kronor per år. I hyran ingår inte städning, den ansvarar föreningen Drömfabriken själva för. Hyresavtalet sträcker sig till och med 30 april 2022. Uppsägningstiden är 10 månader, i annat fall är kontraktet förlängt med 36 månader i taget. Det finns inga andra hyresgäster i mötesplatsen.

Drömfabriken sköter bokningen av mötesplatsen när andra aktörer vill genomföra sina aktiviteter där. Kommunens verksamheter kan låna lokalerna utan avgift. Andra föreningar, företag och privatpersoner betalar en avgift enligt prislista på hemsidan, se bilaga 1. I prislistan görs skillnad på ”lokala” föreningar, det vill säga föreningar från Stallarholmen, och andra föreningar, vilka får betala en högre avgift. Enligt (muntlig? framgår inte av tidigare IOP) överenskommelse med kulturkontoret får föreningen behålla intäkterna för vidareuthyrningen av lokalerna.

1.2.2 Mötesplats Åkers styckebruk

Strängnäs kommun köpte fastigheten Håkon 1 (Folkets hus i Åker) 2017 som ett led i att skapa en mötesplats i Åkers styckebruk (KS/2017:167-107). Byggnaden förvaltas av Strängnäs Fastighets AB. Samma år, 2017, startade Föreningen Porten. De genomförde aktiviteter för att skapa och driva en mötesplats i Åkers styckebruk. För det fick de för 2017 och 2018 ett bidrag om 50 000 kr per år från Kultur- och fritidsnämnden.

I syfte att utveckla Mötesplats Åker har Strängnäs ingick kommunen 2018 en överenskommelse om ett Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) med föreningen Porten (KFN/2017:189-869). Beslutet fattades den 9 april 2018 av ordförande i kultur- och fritidsnämnden med stöd i punkt 1.4 i nämndens delegationsordning, Beslut i brådskande ärenden, KL 6 kap. 39 §. Överenskommelsen gäller 2018-05-01 till och med 22018-05-019-12-31 och den upphör utan uppsägning då tidsperioden löper ut. Syftet med partnerskapet är att utveckla Mötesplats Åker genom att stärka samverkan mellan kommunen och föreningen Porten. Parterna vill skapa ett långsiktigt samarbete och en tät dialog mellan den offentliga och ideella

10

sektorn, vilket är jämförbart med den tidigare IOP med föreningen Drömfabriken i Stallarholmen.

Målet med Mötesplats Åker är att det ska bli en naturlig träffpunkt för både barn, unga, vuxna och äldre. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med kommunens definition av en mötesplats. Föreningen Porten arbetar för att allt fler föreningar, organisationer och företag i närsamhället ska använda mötesplatsen, de ska verka för att skapa fler kreativa samarbeten på orten, bland annat med inriktning barn- och ungdomsaktiviteter. Målgrupp för verksamheten är alla invånare i

kommundelen. Inget särskilt fokus på barn och unga nämns i överenskommelsen.

Enligt överenskommelsen sköter föreningen Porten drift och skötsel av Mötesplats Åker i Åkers Folkets hus. Det innebär bokning och utlämning av nycklar, samt regelbunden dialog med Strängnäs fastighets AB i lokalfrågor.

Föreningen ska hålla regelbundna husmöten och ansvara för samordning av aktiviteter med övriga föreningar som har sina lokaler i Åkers Folkets hus, se vidare nedan. Föreningen Porten disponerar sin egen lokal i Åkers Folkets hus utan kostnad under 2018-2019. Föreningen ska bidra med ideellt arbete för att genomföra verksamheten.

Även Finska föreningens pensionärssektion, PRO i Åkers styckebruk och

hembygdsföreningen disponerar hyresfria föreningslokaler som ingår i den del av Åkers Folkets Hus som utgör mötesplatsen. Pensionärsföreningarna skriver årligen en överenskommelse med socialkontoret där de som motprestation lovar att hålla en del av sin verksamhet öppen för andra än sina egna medlemmar.

Detta utifrån en tidigare överenskommelse med kommunen/socialnämnden om att kommunen står för hyreskostnaderna för pensionärsföreningar om de i sin tur avstår från att söka andra former av föreningsbidrag från kommunen.

Socialkontoret har ifrågasatt om det är deras handläggare som ska teckna de årliga överenskommelserna då det är en annan nämnd som står för

hyreskostnaderna.

Den dåvarande kultur- och fritidsnämnden tecknade den 16 april 2018 en överenskommelse med hembygdsföreningen om allmän nyttjanderätt av rum 208 i Åkers Folkets Hus. Som motprestation ska Åkers hembygdsförening bidra till att utveckla Mötesplats Åker genom samarbete med föreningen Porten och att anordna kulturaktiviteter i huset. Överenskommelsen gäller till och med 2020-12-31.

Strängnäs kommun betalar via kulturnämndens budget hyran för Mötesplats Åker till fastighetsägaren Strängnäs Fastighets AB, 704 204 kronor per år. I hyran ingår städning av Åkers Folkets hus två gånger per vecka (uppehåll i juli).

Hyreskontraktet för mötesplatsen sträcker sig till och med 2020-12-31.

11

Uppsägningstiden är 12 månader, i annat fall är kontraktet förlängt med 36 månader i taget.

Mötesplatsen upptar den största delen av huset, men det finns även andra hyresgäster där som har egna avtal med SFAB (Åkerrevyn, Telia, Bridgeklubben, Strängnäs arbetarekommun och ett par personer som delar på en lokal). Dessa hyresgäster fanns i huset redan då SFAB köpte fastigheten 2017.

Föreningen Porten fick enligt överenskommelsen 100 000 kr i kulturbidrag för 2018. För 2019 beslutade den dåvarande kultur- och fritidsnämnden, genom delegation till kulturchefen, att bevilja föreningen Porten 400 000 kronor i kulturbidrag (KFN/2018:203-805). Ansökan är inte gjord i kommunens e-blankett för kulturbidrag. Enligt ansökan är huvudsyftet med Mötesplats Åkers styckebruk:

- Samarbete med de aktiva föreningar som finns på orten, samordna för en mer levande ort och bättre kommunikation till de som verkar och bor i Åker.

- Knyta ihop större sammanhang inom kommunen och nära samarbete med de andra mötesplatserna och andra kommuninsatser så de sprids och kan delas lokalt.

- Organisation och närvaro för att bedriva Folkets Hus – av Folket För Folket – med trevliga engagemang, hjälp, bokningar, nycklar och vissa öppettider för att kunna visa huset, diskutera möjligheter samt svara på frågor, uppdatera och skapa events/social media och web-plats.

Som uppföljning av IOP:n ska föreningen Porten årligen sammanställa och redovisa en verksamhetsberättelse med ekonomiskt utfall, samt statistik över föreningens olika aktiviteter, statistik över antal besökare och beläggningen på Mötesplats Åker, till kultur- och fritidsnämnden. Till skillnad från den tidigare IOP:n med föreningen Drömfabriken i Stallarholmen ställs inga krav på att man i statistiken ska kunna följa kön och ålder bland besökare och deltagare i

aktiviteter. Sedan beslutet om IOP fattades har det fallit en del domar där avtalsformen ifrågasätts, enligt inköpschefen i Strängnäs kommun, vilket gör att framtida IOP inte är aktuella inom detta område.

Föreningen Porten sköter bokningen av mötesplatsen när andra aktörer vill genomföra sina aktiviteter där. Kommunens verksamheter och föreningen

Portens medlemmar kan låna lokalerna utan avgift. Andra föreningar, företag och privatpersoner betalar en avgift som varierar utifrån storlek på lokalen och tid.

Kostnaden framgår inte på föreningens hemsida, men enligt intervju handlar det om 1 000 kronor per heldag i de stora salarna och 500 kronor per heldag i det mindre Elis Johansson-rummet. Enligt IOP:n får föreningen Porten behålla

12

intäkterna för vidareuthyrningen av lokalerna för att vidareutveckla verksamheten.

1.2.3 Mötesplats Mariefred

Biohuset är en byggnad som uppfördes av Mariefreds Arbetareförening och invigdes 1902. Huset var en viktig del i det sociala livet och föreningslivet i Mariefred under drygt 100 år. 1963 övergick fastigheten i Mariefreds stads ägo och när staden gick upp i Strängnäs kommun 1971 övergick Biohuset i

kommunens ägo.

År 2007 motionerade Mariefredspartiet i kommunfullmäktige om att utveckla Biohuset till ett allaktivitetshus eller kulturhus. Den dåvarande kommundels-nämnden i Mariefred fick i uppdrag att ta hand om förslaget och man beslutade att låta den nystartade föreningen Aktivum att ansvara för drift och verksamhet i huset. Föreningen skrev avtal med kommunen och fick tillgång till lokalerna hyresfritt.

2013 gjordes en lokalutredning av alla lokaler i Mariefred (KS/2013:84). I februari 2014 sade kommunen upp avtalet med Aktivum. Under

uppsägningstiden (12 månader från och med 1 februari 2014) genomfördes en behovsanalys av Biohuset som mötesplats på uppdrag av kommunchefen (KS/2014:42-0081). Syftet var att kartlägga kommundelens faktiska behov och hur dessa stämde överens med Biohusets förhållanden.

Behovsanalysen visar att husets historiska betydelse har en avsevärd tyngd i Mariefred. Vid tiden för behovsanalysens genomförande hade en nytändning skett verksamhetsmässigt, på ideell basis. Flera verksamheter ville in i huset och samordning av tider och ledning behövdes, enligt analysen. De som tillfrågats under analysarbetet önskade att Biohuset skulle utvecklas till ett aktivitetshus med varierat innehåll dit alla är välkomna, men med den uttalade målgruppen ungdomar/unga. Analysen poängterade att fritidsverksamhet/ett aktivitetshus och kultur/ett kulturhus för med sig olika förväntningar på innehåll och krav på kompetens. Slutsatsen i analysen är dock om det finns ekonomi att rusta Biohuset ur ett demokratiskt tillgänglighetsperspektiv och ur ett hållbart kvalitativt

perspektiv? Styrning, mandat, ansvar och hållbarhet behöver tänkas igenom nogsamt oavsett om huset skulle användas till kultur, trivsel eller social trygghet, avslutar utredaren.

Ytterligare en nulägesbeskrivning av kommunens mötesplatser genomfördes under 2017 (KS/2017:660-0081). Där framkommer också att en mötesplats i Biohuset ser ut att bli kostsam. Utredningen konstaterar att det behövs ett omtag för att se om det endast finns en lämplig lokal för en mötesplats i Mariefred. Går det att nyttja någon befintlig lokal som redan är anpassad efter behoven? Och vad

13

är en rimlig kostnad för att ta fram en ny mötesplats i Mariefred? Det är två frågor som utredaren ställer i sina slutsatser.

Föreningen Mötesplats Biohuset Mariefred bilades den 8 augusti 2017. Enligt mötesprotokollet hade Strängnäs kommun då tillsatt en utredning avseende kostnader och konsekvenser av att renovera och bibehålla Biohuset mot att bygga ett helt nytt aktivitetshus i Stadsparken. Föreningens stadgar slår fast att

föreningens ändamål är att främja Mariefredsföreningarnas intresse att bevara Biohuset i Mariefred som ett hus och utveckla det till en mötesplats för

människor i alla åldrar i Mariefred. Vidare syftar föreningen enligt stadgarna till att administrera lokalerna i Biohuset, att lokalerna hyrs ut, att de underhålls och utrustas på ett adekvat sätt, att initiera till olika verksamheter samt att stimulera till verksamheter för både äldre och yngre.

Strängnäs kommun betalar via kulturnämndens budget hyran för Biohuset till fastighetsägaren Strängnäs Fastighets AB, 519 815 kronor per år, samt städningen som kostar 38 640 kronor per år. Kontraktet med SFAB löper till och med 2021-09-30 med 12 månaders uppsägningstid. Om ingen uppsägning görs förlängs kontraktet därefter med 36 månader i taget.

Den 22 augusti 2017 ingick Strängnäs kommuns kultur- och fritidsnämnd ett hyresavtal med föreningen Mötesplats Biohuset Mariefred gällande drift och utveckling av en mötesplats på orten (KFN/2017:115-106). Beslutet fattades av ordföranden i kultur- och fritidsnämnden med stöd i punkt 1.4 i nämndens delegationsordning, Beslut i brådskande ärenden, KL 6 kap. 39 §. Hyresavtalet gäller från 1 september 2017 till och med 1 september 2019, med nio månaders uppsägningstid för båda parter. Kontraktet förlängs sedan automatiskt med nio månader per gång.

Enligt hyresavtalet med kultur- och fritidsnämnden ska föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred etablera mötesplats Mariefred, administrera lokalerna i Biohuset, se till att de hyrs ut, underhålls och rustas på ett adekvat sätt.

Föreningen ansvarar vidare för bokningar och hemsida med aktuell information.

Mötesplatsen ska vara ett aktivitetshus för alla åldrar.

Som uppföljning av hyresavtalet ska föreningen en gång per år redovisa verksamhetsberättelse med ekonomiskt utfall, statistik över föreningens olika aktiviteter där både kön och ålder ska framgå, samt statistik över antalet besökare och beläggningen på Mötesplatsen, till kommunen.

Enligt kulturchefen valdes formen hyresavtal istället för att teckna en IOP med anledning av att föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred precis höll på att bildas. Endast en interimsstyrelse fanns vid det tillfället. I bilagan till hyresavtalet framgår att föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred får behålla intäkter från

14

vidareuthyrning av lokalerna för att utveckla mötesplatsens verksamhet. Det blir en form av tredjehandsuthyrning (SFAB hyr ut Biohuset till kommunen, som i sin tur hyr ut Biohuset till föreningen, som i sin tur hyr ut till andra aktörer), som inte regleras i kommunens ramavtal med SFAB. Det är oklart vad det kan få för konsekvenser för ansvarsfrågan och försäkringar om något händer när lokalen är uthyrd i tredje hand till en annan aktör. Enligt fastighetschefen på SFAB ser bolaget kommunen som den ansvariga avtalsparten.

Hyresavtalet gäller för byggnaden i det skick den var då avtalet skrevs. Underhåll och skötsel av byggnaden har varit eftersatt under en längre tid. Strängnäs Fastighetsbolag AB har under hösten 2017 och våren 2018 på uppdrag av kultur- och fritidsnämnden genomfört en utredning för att ta fram olika alternativ för Biohuset. Byggnaden är i stort behov av upprustning och behöver tillgängliggöras på olika sätt för att kunna fungera som en mötesplats. Utredningen överlämnades till kulturkontoret i början av sommaren 2018.

Föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred fick 50 000 kronor per år i kulturbidrag för 2017 och 2018 av Strängnäs kommun för att börja utveckla verksamheten. För 2019 beslutade kultur- och fritidsnämnden i december 2018, via delegation till kulturchefen, att ge föreningen 200 000 kronor i kulturbidrag (KFN/2018:204-805). Ansökan är inte gjord i kommunens e-blankett för kulturbidrag.

Föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred sköter bokningen av mötesplatsen när andra aktörer vill genomföra sina aktiviteter där. Kommunala verksamheter, föreningar som får bidrag av Strängnäs kommun och politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige kan nyttja lokalerna utan kostnad. Priserna varierar utifrån vilken lokal det är och omfattning i tid. Prislistan på hemsidan utgår från vad andra föreningar får betala. Privata arrangemang, företag och organisationer betalar dubbel avgift. Enligt bilaga till hyresavtalet med kulturnämnden får föreningen behålla intäkterna för vidareuthyrningen av lokalerna. Intäkterna ska användas till att utveckla mötesplatsens verksamhet.

2 Förslag till syfte med mötesplatserna

I februari 2016 fattade kultur- och fritidsnämnden beslut om en definition av en mötesplats: ”En mötesplats är en plats där människor möts och samverkar, och tillsammans bidrar till en social sammanhållning samt kreativitet och utveckling i kommundelen.” (KFN 2016-02-23, § 4). Det har hittills varit den enda

vägledningen för kommunen och föreningarna när man samverkat för att utveckla verksamheten vid mötesplatserna. Definitionen passar in på fler verksamheter än de tre mötesplatser som utredningsuppdraget omfattar.

15

I utredningsuppdraget ingick därför att ta fram ett förslag till syfte med

mötesplatserna. Utan syfte är det svårt att identifiera vilka behov mötesplatserna ska fylla. Varför ska kommunen avsätta resurser till dessa mötesplatser? Vad är anledningen till att kommunen ska ha mötesplatser? Om man inte sätter ord på det blir det svårt att formulera vilka förväntningar Strängnäs kommun har på de föreningar som driver mötesplatserna. Det vill säga, vilka krav som ska ställas på föreningarna, vad mötesplatserna förväntas ”leverera” och leva upp till. En otydlighet som drabbar föreningarna och deras till största delen ideellt arbetande medlemmar.

Syftet ska samtidigt inte vara för styrande. Föreningarna som har i uppdrag att driva mötesplatserna behöver ha eget manöverutrymme, för att kunna möta kommundelen och dess invånares behov, förutsättningar och önskemål.

Mötesplatserna ska drivas med ett underifrånperspektiv, med empowerment (egenmakt) som ledord.3 Syftet ska ringa in en ”minsta gemensamma nämnare”, det grundläggande som kommunen och invånarna kan förvänta sig av en

mötesplats verksamhet, oavsett vilken förening som driver den eller vilken kommundel mötesplatsen finns i.

Utifrån workshops med kulturnämnden respektive styrelseledamöter i de tre föreningar som har till uppgift att driva de tre mötesplatserna idag, samt övrig informationsinhämtning som skett under utredningen, föreslås följande syfte med mötesplatserna:

Förslag till syfte med mötesplatserna:

”Strängnäs kommun stödjer föreningsdrivna kommunala mötesplatser i de tre kommundelarna Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk för att:

- Ge medborgare möjlighet att växa genom delaktighet, kreativt medskapande och social samvaro över sociala, kulturella och åldersmässiga gränser.

- Ge medborgare, grupper av medborgare och civilsamhället tillgång till tillgängliga och trygga lokaler för gemensamma upplevelser, möten och dialog.

- Tillvarata engagemang och stärka samhörigheten i kommundelen. Det kan bidra till att utveckla lokaldemokratin, öka den upplevda tryggheten och attraktionskraften i kommundelen.”

3 Empowerment (egenmakt) = Den enskilda individens upplevelse av sin möjlighet och förmåga att påverka sin tillvaro.

16

De ord som används i den föreslagna syftesbeskrivningen ovan har valts med stor omsorg, efter en långdragen process där olika förslag till syftesformuleringar testats. Nedan följer en motivering till varför några av dem valts.

Med kommunala mötesplatser ska förstås att det är Strängnäs kommun som står för hyreskontraktet, betalar hyran och beviljar verksamhetsbidrag till de

föreningar som driver verksamheten på mötesplatserna. Ordet kommunala är viktigt för att särskilja dessa mötesplatser från andra mötesplatser som passar in under kommunens definition av vad en mötesplats är, till exempel bygdegårdar som kommunen stödjer på annat sätt. Kommunala signalerar också att

verksamheten som bedrivs på mötesplatserna ska utgå från Strängnäs kommuns värdegrund, Brobyggets värderingar och principer.

Att de tre kommundelarna pekas ut i syftet är också ett sätt att särskilja dessa centrum (Mariefred) respektive centrumstråk (Stallarholmen och Åkers

styckebruk) övriga kommundelar (Strängnäs tätort, Vårfruberga och Tosterö). I majoritetsförklaringen slås fast att kommunen under perioden 2018-2022 ska

”jobba vidare med att aktivera livskraftiga mötesplatser i alla kommundelar”.

”jobba vidare med att aktivera livskraftiga mötesplatser i alla kommundelar”.

In document Socialnämnden Tid: (Page 44-60)