Kommunal drift av mötesplatserna

Utredningen har till uppdrag att presentera olika alternativ för en framtida ansvarsfördelning mellan kommunen och föreningarna/enskilda/företag/andra aktörer gällande mötesplatsernas drift och skötsel, samt investeringar. Ett alternativ till dagens modell med föreningsdrivna mötesplatser är att kommunen tar över driften av dem. Till en del skulle en kommunalisering underlätta driften av mötesplatserna, men samtidigt skulle annat gå förlorat. Nedan redovisas tänkbara konsekvenser av en kommunal drift med hjälp utifrån samma upplägg som i avsnitt 6.1 ovan.

6.2.1 Funktionella lokaler

En kommunalisering av driften skulle göra att förhållandet mellan hyresvärden (SFAB) och hyresgästen (kommunen) gällande mötesplatserna renodlas till att följa samma ramavtal och överenskommelser som övriga kommunala

verksamheter. Ingen tredje part (föreningen) blir involverad. Det förenklar även frågor om ansvar och försäkringar, se ovan avsnitt 6.1.1. Ansvaret för

tillgängligheten och det systematiska brandskydds- och säkerhetsarbetet är redan kommunens, så det skulle inte förändras med en kommunalisering. De drifts- och investeringskostnader som identifierats ovan för att arbeta med tillgänglighet och säkerhet på mötesplatserna blir desamma som redovisas i avsnitt 6.1.1 även vid en kommunalisering.

Om servicenivån från SFAB ska motsvara övriga kommunala verksamheter (till exempel avseende städning), behöver den höjas vilket kommer att medföra ökade kostnader för kommunen. Kostnaderna för IT-support kommer också att öka, om mötesplatserna blir en kommunal verksamhet. Grundkostnaden för kommunens nätverk ligger inom IT-och digitaliseringsavdelningens ram och utökar man antalet lokaler som de ska sköta, så ökar deras kostnader för support med mera.

När det gäller vidareuthyrningen kan administrationen av uthyrningen av mötesplatserna vid en kommunalisering läggas in i kommunens system FRI, där till exempel bokning av Thomas arena, Paulinska salen och idrottsanläggningarna görs. Anledningen till att mötesplatsernas lokaler inte kunnat läggas in där

tidigare är att antalet administratörer i systemet är begränsat, samt att systemet saknar en funktion som skulle garantera att föreningarna som sköter driften av mötesplatserna enbart skulle komma åt att boka just sin mötesplats lokaler. Det har gjort att föreningarna byggt upp tre olika egna system för bokning av

45

lokalerna i respektive mötesplats. System som i dagsläget inte är lika transparenta och tillgängliga för allmänheten som kommunens system. Om kommunen skulle ta över ansvaret för vidareuthyrningen skulle man ha bättre kontroll över vem/vilka organisationer som gör förfrågningar och bokar lokalerna. Det kan finnas grupper/aktörer som kommunen inte vill hyra ut till, exempelvis icke-demokratiska och våldsbejakande organisationer.

Hanteringen av vidareuthyrningen skulle ge kommunen vissa intäkter, men kostar även resurser i form av administration och arbetstid. SFAB:s fastighetschef säger att när de tidigare skötte vidareuthyrningen av Åkers Folkets Hus var hanteringen av den dyrare än intäkterna. De hade då ingen anställd på plats i lokalerna utan fick åka dit varje gång de till exempel skulle visa lokalerna, lämna ut nycklar, besiktiga slutstädning med mera. SFAB välkomnade därför föreningen Portens vilja att överta hanteringen av vidareuthyrningen. En mer aktiv

mötesplats än Folkets Hus var 2017, med ett högre tryck på uthyrningen och en annan organisering av arbetet skulle dock kunna generera högre intäkter än då.

6.2.2 Betald personal

En idé som framförts under utredningen är att kommunen skulle kunna anställa personer som ”spindeln i nätet” på mötesplatserna, istället för att föreningarna själva gör det. En anledning till det skulle vara att få mer likvärdiga

förutsättningar för mötesplatserna. Men ett sådant upplägg skulle antagligen minska incitamentet för föreningarna som idag driver mötesplatserna att bidra till mötesplatsernas utveckling. En del av underifrånperspektivet skulle gå förlorat, eftersom de tre föreningar som driver mötesplatserna idag också är initiativtagare och har stor del i att mötesplatserna finns.

Strängnäs kommun har en politisk viljeinriktning att enbart erbjuda heltidsanställningar för tillsvidareanställda, oavsett avtalsområde.¹² En heltidsanställd kommunmedarbetare med en månadslön på cirka 30 000 – 35 000 kronor kostar cirka 600 000 kronor per år, inklusive sociala avgifter. Till det kommer en del overheadkostnader för till exempel IT och telefoni.

Det går även att tidsbegränsa anställningar till exempel genom allmän

visstidsanställning (AVA), under en begränsad tidsperiod eller under den tid en arbetsuppgift fullgörs. Anställningen kan vara på deltid och den upphör utan uppsägning vid anställningstidens utgång. Regler finns som gör att den

visstidsanställda efter vissa tidsintervall kan få företräde till motsvarande tjänster eller till en tillsvidareanställning.

12 Se arbetet ”Heltid som norm”.

46

I dagsläget har två av mötesplatserna personer anställda på halvtid för att sköta uppgiften som ”spindeln i nätet”. Det är tveksamt om det rent praktiskt skulle fungera för två mötesplatser att dela på en tjänst. Totalt skulle kostnaderna för tre kommunanställda medarbetare på heltid vara 1,8 miljoner kronor, plus overheadkostnader för exempelvis IT och telefoni, jämfört med nuvarande verksamhetsbidrag om totalt 1 miljon kronor för tre mötesplatser.

Även en kommunanställd ”spindeln i nätet” behöver en tydlig arbetsbeskrivning av vad uppdraget innebär. Hen bör ha god lokalkännedom och ett brett nätverk, både i kommundelen, andra delar av kommunen och därutanför. Placeringen skulle vara avdelning Scen- och kulturproduktion, vars chef skulle stå för arbetsledningen. System för att undvika sårbarhet vid exempelvis sjukdom eller ledighet skulle behöva arbetas fram, för att mötesplatsen inte ska vara

obemannad om ”spindeln i nätet” är frånvarande av någon anledning.

En del av en kommunanställd medarbetares arbetstid behöver avsättas för deltagande i arbetsplatsträffar, andra obligatoriska möten och aktiviteter inom kommunorganisationen, kompetensutveckling med mera. Det gör att antalet timmar per vecka som kan ägnas åt mötesplatsverksamheten minskar, jämfört med om personen varit anställd av en förening. Det blir särskilt tydligt om anställningen enbart omfattar en deltidstjänst. Å andra sidan finns det fördelar med att personen ingår i den kommunala organisationen, som till exempel tillgång till information, kunskap om kommunal verksamhet, interna kontakter och om mandat ges, kortare beslutsvägar.

6.2.3 Tydliga avtal

Om kommunen själv sköter driften av mötesplatserna behövs inga avtal med föreningarna som idag driver mötesplatserna enligt ovan (se avsnitt 6.1.3). Andra former av avtal och överenskommelser kan dock behöva tecknas med aktörer som vill bedriva verksamhet i mötesplatsen, särskilt om det avser långsiktiga

samarbeten.

6.2.4 God styrning

Om mötesplatserna blir en kommunal verksamhet kommer styrning och uppföljning av mötesplatserna att ingå i det ordinarie styr- och

uppföljningssystemet i kommunen.

6.2.5 Många samarbeten

En kommunalt driven mötesplats behöver precis som en föreningsdriven mötesplats ha och utveckla många samarbeten med civilsamhället, olika kommunala verksamheter, näringslivet, kulturproducenter, enskilda individer

47

eller löst sammansatta nätverk av individer med idéer om aktiviteter och verksamhet som kan förläggas på mötesplatsen. Den person som arbetar som

”spindeln i nätet” på mötesplatsen har en mycket viktig roll i det arbetet.

Skillnaden för den förening som idag driver mötesplatsen blir att den i princip blir ”en förening bland alla andra” som kommunen samverkar med för att fylla mötesplatsen med aktiviteter. Utan ansvaret för driften av verksamheten kan föreningen själv välja hur aktivt den vill medverka till utvecklingen av

mötesplatsverksamheten.

Internt behöver kulturkontoret/avdelning Scen- och kulturproduktion klargöra mötesplatsernas syfte och verksamhet, samt hur de kan nyttjas av andra

kommunala verksamheter, precis på samma sätt som om de var föreningsdrivna.

6.2.6 Organiserat ideellt engagemang

Även för en kommunalt driven mötesplats skulle det vara lämpligt att den är en nod för frivilligarbetet i kommundelen. Skillnaden blir att det skulle vara den kommunanställda ”spindeln i nätet” som blir Frivilligcentralens kontakt och samverkanspartner på mötesplatsen. Frivilligcentralen kan då till exempel förlägga möten och utbildningar på mötesplatsen, men kommunen kan inte vara den drivande parten som organiserar frivilligarbetarna i kommundelen. Det behöver en förening göra. Vid en eventuell kommunalisering av mötesplatserna ligger ansvaret för att locka föreningar att ta på sig den rollen i kommundelen på Frivilligcentralen.

6.2.7 Mötesplatsen som möjliggörare

För att en kommunalt driven mötesplats ska uppfattas som och vara en möjliggörare på samma sätt som en föreningsdriven mötesplats, behöver man arbeta aktivt med att fånga medborgarnas behov och önskemål, på samma sätt som beskrivs ovan i avsnitt 6.1.7.

Men frågan är återigen om inte mycket av underifrånperspektivet går förlorat om en förening inte är den drivande kraften på mötesplatsen? Risken finns att det skapas förväntningar på att kommunen ska ”fixa allt” när man ändå ansvarar för driften av mötesplatsen. Föreningarna som idag driver mötesplatserna skulle med all säkerhet tappa en hel del av sitt engagemang för att bidra till

mötesplatsens utveckling om kommunen tog över driften. Det skulle säkert bli svårare att uppfylla delar av det föreslagna syftet med mötesplatserna, till exempel att ge medborgare möjlighet att växa genom delaktighet och kreativt medskapande, samt att tillvarata engagemang och stärka samhörigheten i kommundelen, om driften av mötesplatserna kommunaliserades.

48

Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

kommun@strangnas.se www.strangnas.se

Bankgiro 621-6907

6.3 Översiktliga ekonomiska jämförelser av de olika förslagen till