Rapport - Utredning mötesplatserna
6.1 Föreningsdrivna mötesplatser
Villkoren för föreningarna som driver mötesplatserna bör vara så likvärdiga som möjligt. Det vill säga förväntningarna och kraven på föreningarna, samt stödet från kommunen bör utformas så likvärdigt som möjligt. Samtidigt behövs respekt för mötesplatsernas olika karaktär, att verksamheterna föreningarna driver hunnit olika långt i sin utveckling, samt att utformningen av de lokaler som mötesplatserna huserar i skiljer sig åt. Även utomhusmiljön ger olika förutsättningar för aktiviteter.
24
Föreningen Drömfabriken fick i december 2012 medel från kommunstyrelsen för sitt arbete med att skapa en modell för en mötesplats i Stallarholmen
(KS/2012:628-805). Enligt beslutet fanns redan då ambitionen att erfarenheterna från arbetet skulle generera en metod för att arbeta med
mötesplatser som skulle gå att använda i andra kommundelar. Slutsatserna från projektet som finns i en slutrapport från januari 2017 sammanfattas i sju punkter, vilka redovisas i förkortad form nedan.6
1. Kommunfinansierade funktionella lokaler
Kommunen behöver avsätta medel för att betala för lokalerna, som ska vara funktionella, med små och stora lokaler där förutsättningar finns att ha flera verksamheter igång samtidigt. Ytor för spontana möten är viktiga.
Mötesplatsen bör vara väl utrustad (se vidare nedan).
2. Betald personal
Då säkerställs kontinuitet och driv, regelbundna möten, god
dokumentation, välskött ekonomisk redovisning, god uppföljning och ett pågående utvecklingsarbete. Det är viktigt med en tydlig
arbetsbeskrivning för personalen.
3. Tydliga avtal
Mellan föreningen och Strängnäs kommun, med tydliga målsättningar.
Här, i rapporten från 2017, förespråkas IOP som modell, för att
föreningen och kommunen ska ”stå på samma plattform snarare än att kommunen ses som beställare av tjänster”.
4. God styrning
Både av föreningen (väl fungerande styrelse och valberedningens roll för bred förankring i närsamhället poängteras) och mötesplatsen (styrgrupp med representanter för kommunen och föreningen).
5. Många samarbeten
Föreningen behöver samverka med andra aktörer för att fylla
mötesplatsen med aktiviteter och innehåll, till exempel andra föreningar, studieförbund, församlingar, näringslivet och olika kommunala
verksamheter.
6. Organiserat ideellt engagemang
Mötesplatserna kan fungera som en nod för att fånga upp och kanalisera behovet av och engagemanget för frivilliginsatser inom olika områden
6 ”Projekt Mötesplats Stallarholmen. Några reflektioner och slutsatser. Föreningen Drömfabrikens slutrapport – januari 2017”, KFN/2017:39.
25
(skola, äldreomsorg, integration osv) i kommundelen. Drömfabrikens Frivilligbyrå kan tjäna som exempel på en modell för det.
7. Mötesplatsen som möjliggörare
Ständig dialog med närsamhället för att fånga upp vilka behov och önskemål som finns bland invånarna där. Mötesplatsen som ”motor i kommundelen”.
I Drömfabrikens slutrapport slås även fast att mötesplatsen bör anpassas efter behovet i varje kommundel. Mötesplatserna bör ha en gemensam kärna, baserad på de sju punkterna ovan, men också ha möjlighet att utvecklas olika.
Utredningens uppdrag är att presentera förslag till hur kommunens
förhållningssätt kan bli tydligare och mer enhetligt gentemot föreningarna som driver mötesplatsen, samtidigt som verksamheterna ska tillåtas ha olika karaktär.
Förslaget om fortsatt föreningsdrivna mötesplatser som finns i det här avsnittet följer de sju punkter som Drömfabriken föreslagit som modell för en mötesplats.
6.1.1 Funktionella lokaler
Hyreskostnad och vidareuthyrning
Kommunen betalar för lokalerna som man hyr av SFAB som är fastighetsägare för två av dem (Biohuset i Mariefred och Folkets hus i Åkers styckebruk).
Mötesplats Stallarholmen hyr SFAB i sin tur av Gula Industrihuset AB. För de två förstnämnda lokalerna ingår städningen i hyran. Drömfabriken ansvarar själva för städningen (köper städtjänster av en firma). I gengäld får de behålla
intäkterna från vidareuthyrningen av lokalerna. Men det får även de andra två föreningarna vars städning betalas av kommunen. Vidareuthyrning får enligt SFABs fastighetschef endast ske för enstaka tillfällen. Längre andrahands-kontrakt får inte slutas av kommunen som hyresgäst utan att SFAB informeras.
Hyreskostnaden och överenskommelsen att föreningarna får behålla intäkterna från vidareuthyrningen av lokalerna kan enligt kommunjuristen enligt nuvarande hantering ses som ett förtäckt föreningsbidrag. Det rimmar inte med kommunens värdegrund om tydlighet och öppenhet. Förslag på hur det skulle kunna hanteras på ett sätt som bättre överensstämmer med kommunens värdegrund finns nedan, i avsnitt 6.1.3.
Utöver ovanstående kan möjligheten att få in mer pengar till föreningen genom vidareuthyrningen å ena sidan vara ett incitament för dem att fylla mötesplatsen med aktiviteter. Å andra sidan kan det också verka begränsande för vilka aktörer som föreningarna prioriterar att få tillgång till lokalerna. Enskilda individer, grupper av individer, föreningar eller andra med begränsade ekonomiska
26
resurser riskerar att nedprioriteras om flera aktörer gör anspråk på att vara i lokalerna samtidigt. Men frågan är om föreningarna är beredda att ta på sig uppgiften att administrera uthyrningen av lokalerna (vara behjälpliga med bokningar, lämna ut nycklar, informera om regler för lånet av lokalen, inspektera städningen efteråt, med mera) om de inte ”får något för det”?
Försäkringsmässigt är vidareuthyrningen i andra hand också problematisk. Vems är ansvaret och vems försäkringar gäller om något händer, till exempel om
kostsamma inventarier går sönder när en annan aktör hyr lokalerna –
kommunen, föreningen som driver mötesplatsen eller den som för tillfället hyr in sig i lokalen? SFABs fastighetschef menar att bolaget i första hand ser sin
hyresgäst (i det här fallet kommunen) som ansvarig för allt som sker i lokalerna.
Säkerhetsenheten håller just nu (hösten 2019) på att arbeta fram en rutin för arbetet med kommunens försäkringar. Ett årshjul för arbetet med
försäkringsfrågorna kommer att tas fram i samverkan mellan Strängnäs kommun och SFAB. Organiseringen av arbetet med försäkringsfrågorna kommer att utvecklas så att respektive kontor kommer att ha mer kunskap om försäkringarna inom sitt verksamhetsområde. Tanken är att en person per kontor ska utbildas att kunna mer om försäkringarna inom verksamhetsområdet, för att kunna svara på kollegornas frågor om vad försäkringarna omfattar. Utvecklingsarbetet görs i samverkan med försäkringsmäklaren. I fortsatt arbete med rutiner för kommunens försäkringar bör man ta med frågan om mötesplatserna, om föreningarna ska fortsätta stå för driften av verksamheten där. Inte minst bör frågan om vilka försäkringar som gäller vid vidareuthyrning tas med, om vidareuthyrningen ska fortgå som idag.
Ytterligare en aspekt på vidareuthyrningen är att den riskerar att konkurrera med andra aktörer (privata näringslivet, andra föreningar, bygdegårdar osv) i
kommundelen som hyr ut lokaler till exempelvis privata fester och evenemang.
Lämpligheten i uthyrning av mötesplatserna till privata fester har diskuterats i kommunens förvaltningsledningsgrupp. Om en sådan begränsning ska införas bör man även tänka över hur kommunen ställer sig till fortsatt ekonomiskt stöd till exempelvis bygdegårdar, som också hyrs ut till privata fester. För en enhetlig hållning.
När föreningar sköter uthyrningen av mötesplatslokalerna i andra (eller i Biohusets fall, tredje) hand har kommunen sämre kontroll över vilka som hyr lokalerna. Det kan finnas grupper/aktörer som kommunen inte vill hyra ut till, exempelvis icke-demokratiska och våldsbejakande organisationer. Ett
förfaringssätt där föreningen i varje enskilt fall behöver kolla med kommunen (avdelning Scen- och kulturproduktion) om hyresgästen är ”godkänd” blir alltför tungt administrativt. Men om vidareuthyrningen via föreningarna ska fortsätta bör kommunen i kommande överenskommelser med föreningen specificera
27
vilken typ av aktörer som kan få hyra lokalerna. En riktlinje skulle till exempel kunna vara att den som hyr ska dela kommunens värdegrund och det
förhållningssätt som verksamheten på mötesplatserna ska bedrivas utifrån demokratiska och humanistiska värderingar om allas lika värde, se vidare nedan i avsnitt 6.1.7.
Om vidareuthyrningen ska fortgå som hittills, att föreningen ansvarar för bokningarna, nyckelutlämning och information till den aktör som hyr lokal i mötesplatsen, behöver även taxorna ses över. Att ha olika taxor för föreningar från kommundelen respektive andra föreningar som föreningen Drömfabriken har, är inte förenligt med att alla föreningar i kommunen ska ha likvärdig tillgång till mötesplatsernas lokaler (se vidare ovan, kapitel 4).
I de nuvarande överenskommelserna (IOP respektive hyresavtal) med föreningarna är den avtalade servicenivån från SFAB olika hög, till exempel avseende städningen. Både av den anledningen och i det fall föreningarna inte längre skulle få behålla intäkterna för vidareuthyrningen, behöver nya
överenskommelser slutas med föreningarna. Överenskommelserna behöver ses över för att kommunens förhållningssätt ska bli mer likvärdigt gentemot de tre föreningarna. Om servicenivån ska höjas till den högsta nivån som ges idag eller till och med motsvara den som SFAB ger till kommunala verksamheter finns behov av en höjd ekonomisk ram för kulturnämnden. Alternativet är att omfördela den ram som finns, det vill säga omfördela den totala summan för verksamhetsbidrag till föreningarna (1 miljon kronor) på ett annat sätt mellan de tre föreningarna.
Utredningens förslag:
- Om föreningarna ska fortsätta att administrera vidareuthyrning av lokalerna, se till att klargöra försäkringsfrågorna, reglera vem/vilka som får/inte får hyra lokalerna och gör taxorna för vidareuthyrningen mer enhetliga.
- Se över och likrikta servicenivån till mötesplatserna i kommande avtal mellan kommunen och föreningarna.
Funktionalitet, tillgänglighet och brandskyddsarbete
Mötesplats Stallarholmen uppfyller kraven på funktionalitet (små och stora rum, ytor för spontana möten och möjlighet för flera aktiviteter att pågå samtidigt).
Lokalerna är även tillgängliga för rullstolsburna då hiss finns och lokalerna är rymliga. Möblemanget är anpassat efter lokalens beskaffenhet och
scenutrustningen enligt nedan finns installerad. Inga föreningar har sin egen lokal i mötesplatsens lokaler. Skyltningen till mötesplatsen kan förbättras.
28
Mötesplats Åkers styckebruk har också funktionella lokaler ur ovanstående perspektiv, med undantag för att tillgången till små rum är begränsad i och med att mötesplatsdelen i huset i nuläget mestadels består av större samlingslokaler.
Flera andra aktörer har egna kontrakt med SFAB om lokaler i Folkets Hus och kommunen låter hembygdsföreningen i Åkers styckebruk, PRO och Åkers finska förenings pensionärssektion ha sina föreningslokaler hyresfritt i mindre rum i byggnaden. Hiss finns och scenutrustningen som specificeras nedan är
installerad. Även i Åkers styckebruk kan skyltningen av mötesplatsen förbättras.
För att lokalernas scendel ska vara tillgänglig även för personer med syn- och hörselnedsättningar, behöver mötesplatserna enligt chefen för Scen- och
kulturproduktion ha en utrustning som fungerar utifrån perspektiven ”se, synas och höras”. Den utrustning som finns installerad på mötesplatserna i Åkers styckebruk och Stallarholmen idag (augusti 2019) är:
- Svart eller mörkgrå in-täckning av scenen (golv och fond), så att publiken till exempel kan se ansiktsuttryck och kontraster.
- Ljus framifrån (lyser upp) och bakifrån (färgat, för kontrast).
- Hörslinga (ska installeras i Stallarholmen under hösten 2019).
- Högtalarutrustning inklusive trådlösa mikrofoner.
Utöver ovanstående finns internet, projektor och ett möblemang anpassat efter lokalens förutsättningar på de båda mötesplatserna. Det uppräknade ovan är Scen- och kulturproduktions ansvarsområde. Föreningarna som driver
mötesplatserna ansvarar för den dagliga driften av tekniken och kontaktar Scen- och kulturproduktion om något är trasigt.
Det är kommunen som gjort (eller i Stallarholmens fall, genom höjd hyra betalat för investeringar gjorda av Gula Industrihuset) investeringarna i teknik. Men i avdelning Scen- och kulturproduktions budget finns inga driftsmedel avsatta för service, regelbunden kontroll och reparation av den tekniska scenutrustningen på de två mötesplatserna. Teknikerna är behjälpliga i mån av tid, men har egentligen inte utrymme i sina tjänster för att jobba med detta. Ingen budget för behov av material vid reparationer finns i driftsbudgeten idag.
Ett utvecklingsbehov finns även när det gäller systematiskt brandskyddsarbete.
Kommunen som hyresgäst ansvarar för det systematiska brandskyddsarbetet, medan föreningen ska stå för det dagliga brandskyddsarbetet (vilket är en del av det systematiska brandskyddsarbetet), till exempel ha och förmedla kunskap om utrymningsvägar. SFAB ansvarar för det långsiktiga kontinuitetsarbetet när det gäller brandskydd. Det systematiska brandskyddsarbetet är påbörjat av avdelning Scen- och kulturproduktion, men tid och resurser saknas för att arbeta fram rutiner, utbildning i brandskydd för föreningarna som driver mötesplatserna, samt information till andra aktörer som nyttjar lokalerna. Ur säkerhetssynpunkt
29
är det angeläget att få igång brandskyddsarbetet så snart som möjligt. Om något händer skulle det kunna få allvarliga konsekvenser för enskilda individer, föreningar och kommunen som organisation.
Enligt avdelningschefen för Scen- och kulturproduktion skulle det behövas ungefär 100 000 kronor per år i driftsmedel avseende säkerhet, tillgänglighet och inventarier/teknik för alla tre mötesplatserna. Till det tillkommer en
investeringsbudget om 200 000 kronor vart femte år per mötesplats för att ersätta tekniken vartefter den behöver bytas ut. Utöver det behövs ca 25 procent av en tjänst (10 timmar per vecka) för att systematisera brandskyddsarbetet och genomföra tillsyn, kontroll och reparationer av tekniken.
Utredningens förslag:
- Avsätt driftsmedel, förstärkta personalresurser, samt investeringsbudget till avdelning Scen- och kulturproduktion för arbetet med säkerhet, tillgänglighet och inventarier/teknik (regelbunden kontroll, service, reparation och ersättning av den standardutrustning för scendelen som ska finnas på mötesplatserna).
- Avsätt omgående personalresurser till avdelning Scen- och kulturproduktion för att arbeta fram rutiner och system för brandskyddsarbetet på mötesplatserna.
Mötesplats Biohuset
Mötesplats Biohuset i Mariefred är i dagsläget inte funktionell och tillgänglig.
Enligt SFAB uppfyller huset inte gällande tillgänglighetskrav enligt nyproduktion.
Hiss mellan våningarna saknas och samtliga entréer har trappor eller trappsteg.
Vidare saknar huset handikapptoalett och brandlarm, det är nivåskillnader i huset och en del dörrar är tunga.7 Utöver ovanstående saknas en hel del av utrustningen som tillgängliggör det som sker på scenen för personer med syn- eller hörselnedsättningar (se beskrivningen ovan).
I kommunens budget för lokalinvesteringar finns 4 miljoner kronor 2019 och lika mycket medel för 2020 avsatt för att påbörja investeringar som ska kunna
tillgängliggöra huset. Underhållet av huset är eftersatt sedan många år tillbaka och det finns därmed en stor underhållsskuld som överstiger de budgeterade medlen. Utöver detta är fastigheten betecknad med Q i gällande detaljplan. I planen anges att områden betecknade med Q skall utgöra reservat för befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Rivningsförbud råder. Ursprungligt utförande, material och färgsättning ska användas vid renovering eller
7 Rapport ”Utredningsresultat. Biohuset Mariefred – ombyggnad.” Strängnäs Fastighets AB, KFN/2017:75.
30
ombyggnad. Mindre tillbyggnad tillåts endast i undantagsfall och får inte förvanska byggnadens karaktär. Enligt SFAB måste en eventuell renovering därmed utföras varsamt och med anpassningar till gällande regelverk, vilket kan fördyra en renovering/ombyggnation. Avvägningar mellan funktion och
bevarande måste göras för ett antal olika punkter, exempelvis placering av en hiss.8
Enligt den utredning som presenterades för kulturkontoret sommaren 2018 uppskattar SFAB totalkostnaden för renovering och ombyggnation till drygt 20 miljoner kronor. En renovering och ombyggnation får konsekvenser för framtida hyreskostnad då investeringskostnaden omvandlas till ett hyrestillägg för ett antal år framöver (ofta 10 år).
I dagsläget uppfyller således inte Biohuset i Mariefred kriterierna för att vara en tillgänglig och säker mötesplats för alla invånare. Strängnäs kommun har en kärv ekonomisk situation och samtidigt stora behov av investeringar inom
kärnverksamheten (till exempel förskolor, skolor, äldreboenden och LSS-boenden) och övrig verksamhet (till exempel badhus, kommunhus, ny
kulturscen) de kommande åren. Kommunens årliga budget för investeringar i lokaler med egna medel omfattar totalt 60 miljoner kronor. Kostnaderna för att tillgängliggöra en mötesplats måste därför nogsamt vägas mot kommunens övriga behov av investeringar. Det är en politisk prioritering som behöver göras inom den närmaste tiden.
Utredningens slutsats är att kommunen bör uppdra åt SFAB att utreda om det finns alternativa lokaler för mötesplatsverksamhet i Mariefred, inklusive
kostnaden för att göra dem tillgängliga, säkra och funktionella, alternativt vad en nybyggnation av en mötesplats i kommundelen skulle kosta. Alternativet
nybyggnation bör innehålla förslag på hur andra kommunala verksamheter, till exempel bibliotek/medborgarkontor och fritidsgård i kommundelen, skulle kunna samlokaliseras med mötesplatsverksamheten.
Kommunen bör även ge i uppdrag till SFAB att se över möjligheterna att sälja Biohuset. Förslag som framkommit under utredningen att behålla Biohuset och låta föreningar ha sina lokaler där, även om huset inte uppfyller de lokalmässiga kraven på att vara en mötesplats är inte ett hållbart alternativ. Lokalerna är fortfarande otillgängliga och kan inte användas av alla invånare, vilket är ett krav på kommunala lokaler. Om något skulle hända är det kommunen som bär
ansvaret. Och hyreskostnaden för huset kvarstår om det behålls.
8 Rapport ”Utredningsresultat. Biohuset Mariefred – ombyggnad.” Strängnäs Fastighets AB, KFN/2017:75.
31
- Ge SFAB i uppdrag att utreda alternativa lokaler för mötesplatsverksamheten i Mariefred.
- Ge SFAB i uppdrag att utreda möjligheterna att sälja Biohuset.
6.1.2 Betald personal
Föreningen Drömfabriken får sedan 2015 400 000 kronor i
/verksamhetsbidrag per år. Föreningen Porten fick 400 000 kronor i kultur-/verksamhetsbidrag för 2019, en dubblering mot tidigare år. Båda föreningarna har satsat på att anställa eller arvodera personal på halvtid för att sköta
mötesplatsens löpande verksamhet och utveckling. Föreningen Mötesplats Biohuset Mariefred får 200 000 kronor i kultur-/verksamhetsbidrag för 2019, mot 50 000 kronor tidigare år. Det har gjort att föreningen i augusti 2019 planerar att anlita en person som ”husfru” ett par timmar per dag.
Alla föreningar poängterar vikten av att ha en person som kan fungera som
”spindeln i nätet” på mötesplatsen, för att den dagliga verksamheten och
utvecklingsarbetet ska fungera. Utöver ”spindelns” arbete behövs givetvis en hel del ideellt arbete från till exempel styrelsens ledamöter för att sköta
mötesplatsverksamheten. Men ”spindeln” står för kontinuiteten, är
mötesplatsens ansikte utåt, kontaktperson för kommunen och andra aktörer. På så sätt kan ett mer långsiktigt hållbart utvecklingsarbete för mötesplatsen etableras.
Frågan om hur stort ett verksamhetsbidrag till en förening som driver en mötesplatsverksamhet bör vara är en resursfråga som till syvende och sist är ett politiskt ställningstagande. Men som jämförelse kan nämnas att en
heltidsanställd kommunmedarbetare med en månadslön på cirka 30 000 – 35 000 kronor kostar cirka 600 000 kronor per år, inklusive sociala avgifter. Till det kommer en del overheadkostnader för till exempel IT, telefon och lokalhyra.
Även verksamhetsbidraget bör anpassas så att det finns utrymme för en del kringkostnader utöver kostnaden för att anställa en person som ”spindeln i nätet”. Om en halvtidstjänst bedöms vara tillräcklig för att få den kontinuitet och stabilitet som behövs för att utveckla mötesplatsen och dess verksamhet, verkar 400 000 kronor i verksamhetsbidrag utifrån jämförelsen vara en rimlig nivå.
Oavsett vem som anlitas som ”spindeln i nätet” på mötesplatsen är det viktigt att hen har en tydlig arbetsbeskrivning. Kraven på vad hen ska åstadkomma måste vara rimliga och utgå från uppdraget som föreningen fått av kommunen när de erhöll medel för att driva mötesplatsen. Syftet med mötesplatserna bör vara vägledande. Arbetsbeskrivningarna kan med fördel arbetas fram gemensamt av
32
Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs
Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00
kommun@strangnas.se www.strangnas.se
Bankgiro 621-6907
föreningarna som driver de olika mötesplatserna och kommunen. I
arbetsbeskrivningarna bör lokal hänsyn tas till mötesplatsernas olika behov, förutsättningar och karaktär.
Utredningens förslag:
- Föreningarna bör, i samråd med varandra och kommunen, arbeta fram tydliga arbetsbeskrivningar till dem som ska arbeta som ”spindeln i nätet”
på respektive mötesplats.
6.1.3 Tydliga avtal
Föreningarna som driver mötesplatserna idag har uttryckt önskemål om
förtydliganden av vad Strängnäs kommun förväntar sig av dem och verksamheten vid mötesplatserna. Trots de skriftliga överenskommelserna, hyresavtal
respektive IOP, har det i den praktiska dagliga verksamheten uppstått frågor kring vad som är föreningarnas uppdrag och vem som ansvarar för vad.
Med ovan föreslagna syfte med mötesplatserna, ökar tydligheten om
förväntningarna något. Men det krävs även ett avtal/en överenskommelse där uppdraget till föreningarna definieras och ansvarsfördelningen mellan föreningen och kommunen tydliggörs. Kraven på föreningen bör dock vara rimliga utifrån att föreningen drivs av ideella krafter.
Överenskommelsen mellan kommunen och föreningen ska bygga på respekt för parternas olika förutsättningar. En vilja att samarbeta och regelbunden dialog är grunden för samverkan om utvecklingen av mötesplatsen mellan kommunen och föreningen.
Förslag till innehåll i ett framtida avtal
Nedan presenteras förslag till punkter som avtalet/överenskommelsen bör innehålla. Förslag som kan vara bra att ha med i avtalet finns även under övriga avsnitt i det här kapitlet (6.1.1 - 6.1.7).
Uppdraget till föreningarna bör utgå från syftet med och definitionen av vad som är en mötesplats, se ovan kapitel 2.
Ansvaret för de fysiska lokalerna bör följa det ramavtal som finns mellan Strängnäs kommun och SFAB. Enligt det styrdokument som förväntas ersätta nuvarande ramavtal och som arbetas fram under hösten 2019, kommer kommunens verksamheter att informeras om att det är direkt till SFAB de ska vända sig om de vill felanmäla något eller om de har andra frågor om lokalerna. SFAB är hyresvärden. Det bör gälla även för
33
mötesplatserna. Ansvaret att förankra det hos SFAB ligger hos Kulturkontoret, avdelning Scen- och kulturproduktion.
Målgrupp för mötesplatserna är enskilda medborgare, grupper av
medborgare och civilsamhället. I avtalet bör kommunen betona att barn, unga och unga vuxna ska prioriteras, vilket går i linje med det
medborgare och civilsamhället. I avtalet bör kommunen betona att barn, unga och unga vuxna ska prioriteras, vilket går i linje med det