Socialnämnden Tid:

(1)

KALLELSE Socialkontoret

2020-05-19 1/2

Socialnämnden Tid: 2020-05-26 kl. 17:00

Plats: Paulinska salen, Strängnäs

Föredragningslista Sammanträdets öppnande Upprop

Val av justerare

Ärende Beteckning

1. Distansdeltagande

2. Information: Närvarande på distans 3. Fastställande av föredragningslista

och anmälan av övriga frågor 4. Information från socialchefen 5. Information från ordförande 6. Delårsrapport för socialnämnden

2020

SN/2020:151

7. Workshop Verksamhetsplan 8. Åtgärder utifrån månadsrapporten

per sista mars 2020

SN/2020:8

9. Verksamhetsförändring inom Socialkontoret

SN/2020:197, SN/2020:54 10. Ej verkställda beslut kvartal 1, 2020 SN/2020:117 11. Information om gruppboendet

lantligt läge, LSS

SN/2020:65

12. Särskilt förordnad beslutsfattare enligt LVU och LVM

SN/2020:256

13. Val av ledamot till socialutskottet SN/2020:255 14. Val av ersättare till socialutskottet SN/2020:254 15. Statistik särskilt boende (SÄBO) och

korttidsboende

SN/2020:45

(2)

2/2

Ärende Beteckning

16. Delegationsbeslut 17. Meddelandeärenden 18. Övriga frågor

Bodil Mellgren Cecilia Läräng Westerlund

Ordförande Sekreterare

(3)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Socialkontoret Dnr SN/2020:151-012

2020-05-18

Planering och administration

1/2

Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

Handläggare Barbro Ernald 0152-296 07

Delårsrapport 1, 2020 för Socialnämnden

Förslag till beslut

Socialnämnden beslutar att

1. godkänna delårsrapport 1, 2020 för Socialnämnden, daterad 2020-05-18

Bakgrund

Enligt Strängnäs kommuns mål- och resultatstyrning ska nämnden vid två tillfällen under året följa upp verksamhetsmål och ekonomi. Delårsrapport 1 omfattar perioden 1 januari till 30 april 2020 och redovisas med helårsprognos för 2020 avseende verksamhetsmål och ekonomi.

Enligt Strängnäs kommuns budget- och uppföljningsmodell ska ekonomisk rapportering av verksamheterna lämnas för mars, april, maj, augusti, september och oktober till kommunstyrelsen och nämnder. Vid befarat underskott ska en åtgärdsplan presenteras. En åtgärdsplan ska redovisa hur och när ett negativt resultat ska återställas. Nämnden beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas och rapporterar vidare till kommunstyrelsen. Återkoppling och avstämning av

åtgärdernas effekt sker sedan till nämnden och kommunstyrelsen i samband med månadsrapporteringen tills nämnden har en budget i balans.

Beredning

Förvaltningens bedömning är att tre av socialnämndens nio mål kommer att vara uppnådda vid årets slut och att sex delvis kommer att vara uppfyllda.

Kommunstyrelsen har beslutat (KS/2020:274) att föreslå kommunfullmäktige att bevilja socialnämnden ett budgettillskott med 19,1 miljoner kronor med

anledning av ökade kostnader i samband med Coronapandemin. Nämndens nettobudget för 2020 med 755,5 miljoner kronor förutsätter att

kommunfullmäktige fattar beslut om tillskott i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Utfallet per 2020-04-30 visar en avvikelse mot budget på +5,8 miljoner kronor och helårprognosen är en budget i balans.

Ekonomiska konsekvenser och finansiering för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser.

(4)

2/2

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Beslutet följs upp inom ramen för den löpande ekonomiska uppföljningen.

Underlag

Delår 1 2020 Verksamhetsrapport Socialnämnden, daterad 2020-05-18.

Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunrevisionen

Karin Krönenstedt Karin Pettersson

Socialchef Tf. chef Administration,

planering och utvecklingsenheten

(5)

Delår 1 2020

Verksamhetsrapport Socialnämnden

2020-05-18

Dnr/SN:2020:151-012

(6)

2

Innehåll

Inledning ...3

Uppföljning och analys ...4

Invånare...4

Samhälle...7

Medarbetare...10

Ekonomi ...13

Ekonomisk analys ...15

Driftredovisning...15

Ramprotokoll ...15

Sammanfattande kommentar till årsprognosen 2020...15

Sammanfattande kommentar utfallet januari-april 2020 ...17

Konsekvenser utifrån Covid-19 ...18

Investeringar...18

Nyckeltalsbilaga...19

(7)

3

Inledning

Socialnämnden är till för medborgare som har behov av insatser från socialtjänsten utifrån följande lagstiftningar:

Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), Socialnämnden är till för medborgare som har behov av insatser från socialtjänsten utifrån följande lagstiftningar:

Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Föräldrabalken (FB), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Lag om bostadsanpassningsbidrag, Lag om färdtjänst (FtjL) samt Lag om riksfärdtjänst (RftjL).

Medborgare som vill åtnjuta insatser kontaktar nämnden för att pröva sin rätt att få det man anser sig ha behov av. Medborgarna kan också ta del av förebyggande insatser som nämnden tillhandahåller utan prövning. Därutöver ansvarar nämnden för tvångsåtgärder enlig LVU och LVM.

Socialnämnden är organiserad i fem verksamhetsområden, Myndighet, Arbete och familj, Äldreomsorg, Vård och gemensamma insatser samt Funktionshinderomsorg.

Varje område har en verksamhetschef och det finns sammanlagt 31 enhetschefer. Antal medarbetare i april 2020 var 1 400, varav 880 tillsvidareanställda.

(8)

4

Uppföljning och analys

Invånare

Perspektivet invånare sätter kommunens invånare och andra personer som nyttjar Strängnäs kommuns tjänster i fokus. Det ska vara lätt att vara invånare och nyttjare av tjänster i Strängnäs kommun.

Respekt, öppenhet och ett gott bemötande, utan avkall på professionalitet, ska prägla mötet med invånare och företag, såväl i kommunens utbud av service och

välfärdstjänster som i vårt myndighetsutövande. Förhållningssättet innebär en lyhördhet för vad invånare och brukare vill, tycker och tänker och en tydlighet i vad man kan förvänta sig. Kommunikation och dialog är nyckeln till framgång.

Uthållighet och långsiktighet, samt mod att våga fatta beslut som kan vara svåra på kort sikt, skapar förutsättningar för positiva resultat i det långa loppet. Det ger också förutsättningar åt alla att delta i samhällslivet och förverkliga sina livsmål.

Kf mål

Demokratin är levande och inkluderande. Invånare, företagare och andra aktörer utvecklas i Strängnäs kommun och är medskapande och delaktiga i kommunens utveckling.

Invånare, företagare och andra aktörer såsom föreningar, församlingar, samarbetspartners, volontärer med flera ges möjlighet att vara, och är, medskapande i kommunens utveckling. Att vara medskapande i kommunens utveckling handlar om att kommunen tar tillvara på erfarenheter och synpunkter både från enskilda brukare som från dess sammanslutningar.

SN mål

1. Socialnämnden möjliggör inflytande och delaktighet för invånare och brukare.

Socialnämnden menar att nämnden vill vara öppen gentemot invånare, brukare och även medarbetare. Det ska vara möjligt att på olika sätt ha kontakt med nämnden, informera sig om nämndens planer och beslut. Det ska vara lätt att hitta

information, bl.a. på kommunens hemsida och i sociala medier. Informationen ska vara begriplig. Brukare ska medverka i planering av sina beviljade insatser.

Medborgare ska kunna kontakta nämnden och känna att delaktighet och inflytande är möjligt.

Socialnämnden ansluter sig till Agenda 2030 mål 10, Minskad ojämlikhet.

Inflytande och delaktighet gentemot brukarna och deras anhöriga praktiseras på de flesta håll inom verksamheterna. De mest använda metoderna är fokus-grupper, brukarråd och DMO-slingor (delaktighetsmodellen). Inflytandet blir effektivt när de uppkomna synpunkterna tas om hand av enhetens medarbetare tillsammans med synpunktslämnarna, och handlingsplaner görs upp. Dessa processer pågår, dock med vissa avbrott p.g.a. Coronapandemin.

(9)

5

Barnens inflytande och delaktighet har aktualiserats i samband med lagstiftning utifrån barnkonventionen (SFS 2018:1197 Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter). Verksamheterna har planerat utbildningar och genomlysningar av sina processer. Det mesta har ännu inte kommit igång, men beräknas bli genomfört under året. Erfarenheten hittills är att när barnens perspektiv används, framträder nya vinklingar. Därför är man hoppfull inför utveckling i enlighet med lagen.

Justitieombudsmannen har kritiserat socialnämnden för undermålig information om brukares rätt att begära företräde inför nämnd. En översyn har gjorts av processer dokument och i rutiner.

Prognosen är att målet delvis kommer att bli uppfyllt. Avvikelsen utgörs av att APT och andra möten för resultatbearbetning och handlingsplaner inte kan genomföras som planerat p.g.a. Coronapandemin.

Kf mål

I Strängnäs kommun erbjuds välfärdstjänster av god kvalitet som utgår från invånarnas behov.

Kommunen visar genom aktiva handlingar att invånare i Strängnäs kommun har tillgångar och kompetenser som kan bidra till att förbättra de välfärdstjänster som erbjuds.

SN mål

2. Socialnämndens tjänster utvecklas för att ständigt hålla hög kvalitet.

Socialnämnden menar att nämndens tjänsteutbud ska vara av hög kvalitet.

Brukare och invånare ska hitta kanaler för att lämna synpunkter och delta i verksamheternas utveckling. Nämnden vill motverka undernäring inom äldreomsorgen samt möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att ha ett meningsfullt liv och en aktiv vardag.

Socialnämnden ansluter sig till Agenda 2030 mål 1, Ingen fattigdom, mål 2 Ingen hunger och mål 3 God hälsa och välbefinnande.

Kontoret har gett verksamheterna i uppdrag att jobba mer strategiskt med avvikelser.

Avvikelserutin har omarbetats och är på väg att implementeras. Utbildning kommer att erbjudas under hösten. För att avvikelser ska bidra till utveckling är det viktigt att medarbetarna involveras i analysarbetet, inte bara vid inrapportering. Det kan ske vid genomgångar på arbetsplatsträffar (APT) och i fokusgrupper. Verksamheterna har kommit olika långt med strategisk avvikelsehantering.

Inom äldreomsorgen är planen att avvikelser ständigt finns på agendan för APT. Under pandemin har träffarna ställts in och inte heller genomförts digitalt p.g.a. brist på datorer. Ämnet kommer att tas upp när träffarna kan återupptas, förhoppningsvis efter sommaren.

I verksamheternas arbetsplaner finns översyn av processer och rutiner, vilket pågår inom flera områden.

(10)

6

Socialnämnden har i sin verksamhetsplan särskilt nämnt meningsfull vardag för personer med funktionsnedsättning. Ett samarbete har inletts mellan

funktionshinderomsorgen och kommunens fritidsverksamhet för att befrämja sundare livsstil och tillgängliggöra fritidsutbud för personer inom verksamheten.

Nämnden även angett undernäring som ett specifikt område. Äldreboendena gör gemensam satsning på att minska nattfastan. Viss utbildning för kostombud har blivit förenad då utbildning inte kunnat genomföras p.g.a. Coronapandemin.

Webbutbildning är under framtagande.

Hälso- och sjukvårdens tjänsteutveckling pågår bl.a. genom att säkerställa användandet av kvalitetsregister.

Prognosen är att målet om tjänsteutveckling kommer att bli uppfyllt genom strategiskt arbete med avvikelser, översyn av processer och rutiner samt fokusering på specifika verksamhetsområden.

SN mål

3. Det är lätt för invånarna att förstå och använda sig av socialnämndens tjänsteutbud.

Socialnämnden menar att ska vara lätt att nå socialtjänsten per telefon, internet eller på annat sätt. Språket som nämnden använder ska vara anpassat efter invånarna. Att ansöka om insatser ska inte vara krångligt.

Socialnämnden ansluter sig till Agenda 2030 mål 16, Fredliga och inkluderande samhällen.

Invånarna kommer i kontakt med socialnämnden via kommunens kontaktcenter, information och ansökan på hemsidan, skriftlig upptryckt information och på andra sätt. Många äldre använder sig av kontaktcenter. Kontaktcenter och bistånds- handläggarna har regelbundna avstämningar för att tillsammans utveckla informationsflödet.

Invånare som söker försörjningsstöd använder i hög grad (80 %) den elektroniska ansökan som, tillsammans med anvisningar och provberäkningsfunktion finns på kommunens hemsida.

Varje verksamhetsområde ansvar för att uppdatera sin information på hemsidan.

Mellan kontaktcenter och socialkontoret, och i samråd med kommunjuristerna pågår diskussioner om gränsdragningen mellan kontaktcenter och socialkontoret. Målet är att kontaktcenter på ett tydligare sätt blir invånarnas första instans.

Prognosen är att målet delvis kommer att bli uppfyllt. Det finns mer att göra för att underlätta invånarnas kontakt med socialnämnden.

(11)

7

Samhälle

Perspektivet Samhälle beskriver kommunens roll som hållbar samhällsbyggare tillsammans med civilsamhället, företagen och andra aktörer. Perspektivet vänder sig mot invånare, företag och föreningar som är verksamma i kommunen och vad som görs för att det ska vara lätt att bo, leva och verka i Strängnäs kommunen.

Kf mål

Strängnäs kommun är en förebild för sitt aktiva arbete kring

hållbarhetsfrågor med Agenda 2030 som bas. Tillsammans utvecklas vi med människor som vill bo och leva i, verka i och besöka vår kommun.

För Strängnäs kommun är ett hållbart samhälle en mycket viktigt fråga. Hållbarhet avser social- miljömässig- och ekonomisk hållbarhet som utgår från Agenda 2030 och de globala målen. Genom ett strategiskt arbete och medvetna aktiviteter gör vi, tillsammans andra aktörer, Strängnäs kommun till en förebild inom området.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för att leda det strategiska arbetet med Agenda 2030.

SN mål

4. Socialnämnden utvecklar sitt samarbete med andra nämnder, myndigheter, frivilligorganisationer och företag.

Socialnämnden menar att den vill satsa på ett gott samarbete med det

omgivande samhället. Bl.a. med frivilligorganisationer som har intresse av det som pågår inom nämndens ansvarsområde.

Socialnämnden ansluter sig till Agenda 2030 mål 11, Hållbara städer och samhällen.

Under senare år har samarbete mellan utbildningskontoret och socialkontoret

utvecklas och fått struktur vad gäller mötesorganisation på olika nivåer. Kulturkontoret har tillkommit. Nämnderna har gemensamma verksamheter för barn och ungdomar utifrån avsatta horisontella medel. Skolsociala stödteamet är verksamt på skolorna och ger stöd till elever och föräldrar. Team ungdom utgår från fritidsgårdarna på kvällar och helger och finns där ungdomar rör sig. Verksamheterna satsar förebyggande och en förhoppning är minskat antal orosanmälningar.

Frivilligorganisationer kan söka och få föreningsbidrag av kommunen. Varje kontor administrerar sina ansökningar. Olikheter i villkor har uppmärksammats och ett kommungemensamt arbete pågår för likriktning.

Socialnämnden samarbetar med frivilligorganisationer bl.a. inom hemtjänsten, där en förening vänt sig till socialkontoret efter att ha genomfört en egen

brukarundersökning. I undersökningen har ensamhet uppmärksammats.

Socialkontoret planerar att tillsammans med föreningsrepresentanter genomföra en DMO-slinga (delkatighetsmodellen) för att analysera och hitta åtgärder mot ensamhet.

P.g.a. Coronapandemin är mötet uppskjutet men planeras för senare genomförande.

(12)

8

Nämnden samarbetar med företag genom Jobbtorg, som ordnar jobbmässor och håller kontakt med företagen angående praktikplatser för personer som uppbär

försörjningsstöd.

Prognosen är att målet kommer att uppnås. Bedömningen grundas främst i samarbetet mellan kontoren kring barn och ungdomar samt Jobbtorgs kontakter med företagen för lotsning av arbetskraft.

SN mål

5. Socialnämnden verkar för att avskaffa våld i nära relationer.

Socialnämnden menar att nämnden arbetar för att undanröja våld i nära

relationer, med ett särskilt fokus på hedersförtryck, oavsett kön. Kunskap om våld och hedersförtryck ska finnas i verksamheten.

Socialnämnden ansluter sig till Agenda 2030 mål 5, Jämställdhet.

Socialnämnden arbetar för att undanröja våld i nära relationer. Kontoret har gett i uppdrag till enheterna att utbilda all tillsvidareanställd personal. En hel del utbildning har hållits före årsskiftet och under årets första månader, med hjälp av verksamhetens experter i ämnet. För närvarande genomförs endast webbutbildningar. Vissa enheter har planerat för fördjupad kunskap hos vissa medarbetare. Det är viktigt att hålla ämnet och kunskapen aktuell även under kommande år.

Riktlinjen för våld i nära relationer har reviderats och rutiner har utarbetats.

Prognosen är att målet kommer att uppnås, då alla enheter har planerat för utbildning och att webbutbildningar kan ersätta fysiska samt att stöddokument är uppdaterade.

SN mål

6. Socialnämnden minskar verksamheternas negativa klimatpåverkan.

Socialnämnden menar att den vill arbeta aktivt för att öka hållbarhet i syfte att nå angivna klimatmål. Nämnden vill minska matsvinn och avfall, garantera återvinning av avfall, om möjligt handla närodlat och prioritera miljövänligt producerade varor.

Socialnämnden ansluter sig till Agenda 2030 mål 13, Bekämpa klimatförändringarna.

Matsvinn förekommer på äldreboenden. De mätningar som gjordes 2019 visade att en tredjedel av den mat som serveras slängs. Resultatet har ökat medvetenheten på enheterna. Mätningar görs inte regelmässigt, vilket vore en fördel. En rapport om mat och matsituationen på äldreboenden har lagts fram till nämnden i januari 2020, vilket

(13)

9

resulterat i ett beslut om en utredning som ska ge förslag på åtgärder. Utredningen, med upphandlad extern konsult har startat.

Inom hemtjänsten och hemsjukvården finns ambitionen att samordna bilresandet.

Cykel används. Verksamheten önskar kunna ta fram förslag på alternativa

fortskaffningsmedel att presentera för fordonsenheten. Exempelvis har el-moppar testats i hemtjänsten, med gott resultat.

En positiv Corona-effekt är att Skypemöten har ersatt många fysiska möten, med minskat resande. Ett nytt arbetssätt som bedöms fortleva.

Prognosen är att målet delvis kommer att uppnås. Det finns mer att göra både med mathantering och resande.

(14)

10

Medarbetare

Medarbetarperspektivet riktar sig till medarbetare och ledare inom Strängnäs kommunkoncern. Medarbetare företräder Strängnäs kommun och utför sitt arbete på ett sätt som stärker invånarnas förtroende för kommunen.

Strängnäs kommun ska ta tillvara medarbetarnas kompetens för att skapa mer kvalitet i tjänsterna till invånaren. Oavsett beslutsnivå ska chefer och medarbetare aktivt arbeta för förbättrad samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer samt säkerställa att varje nivå kan, vill och vågar ge tjänster till kommunens invånare, företagare och besökare.

Kf mål

Strängnäs kommun har stolta och kompetenta medarbetare som

tillsammans utvecklas och skapar moderna och attraktiva arbetsmiljöer.

Strängnäs kommun är attraktiv som arbetsgivare med moderna och välfungerande arbetsmiljöer med hög frisknärvaro. Medarbetare har god kompetens och gott bemötande och ges möjlighet till kompetensutveckling och interna karriärvägar.

Strängnäs kommun tar tillvara på medarbetarnas kompetens för att skapa mer kvalitet i tjänsterna till invånaren. Oavsett beslutsnivå arbetar chefer och

medarbetare aktivt för förbättrad samverkan och helhetsperspektiv. Ledarskapet och medarbetarskapet präglas av tillit och bidrar till starkt medledarskap och kreativitet som säkerställer att varje nivå kan, vill och vågar ge tjänster till kommunens

invånare, företagare och besökare.

SN mål

7. Socialnämndens medarbetare har hög frisknärvaro.

Socialnämnden menar att ska vara hälsosamt att arbeta inom socialnämndens verksamheter och att sjukfrånvaron ska vara låg.

Socialnämnden ansluter sig till Agenda 2030 mål 3, God hälsa och välbefinnande.

Socialkontoret har haft en sjukfrånvaro på 13,2 procent under årets fyra första

månader, högre än motsvarande (11,2 procent) 2019. Månaderna januari och februari 2020 var dock sjukfrånvaron 1,4 procentenheter lägre än motsvarande månader 2019.

Se diagram 1. Att sjukskrivningarna har ökat under mars och april kopplas till Coronapandemin.

Som framgår av diagram 2 varierar sjukskrivningsnivåerna mellan

verksamhetsområdena. Inom Myndighet har situationen med Corona medfört färre hembesök och mer telefonkontakt med brukarna, vilket gjort att medarbetarna vid lätta sjukdomssymptom kunnat sköta sitt arbete på distans, i stället för att vara sjukskrivna.

För omvårdnadspersonal pågår testning vid lindriga symptom, som vid negativa resultat möjliggör arbete i stället för sjukskrivning, något som borde ge utslag på maj månads sjukskrivningsnivå.

(15)

11

Kontorets uppfattning är att de senaste årens åtgärder; regelbundna

avstämningsmöten med överordnad chef, stöd från HR till enheterna bl.a. genom att agera i rehabiliteringsärenden, har börjar visa resultat. Utveckling av

långtidssjukskrivningen två år tillbaka framgår av diagram 3. Den kan möjligtvis vara på väg ner.

Ett uppskattat hjälpmedel för cheferna är modulen Personal inom

ledningsinformationssystem (LIS), som infördes hösten 2019. Här kan chefen följa och analysera sjukskrivningarna på sin enhet.

Prognosen är att målet delvis kommer att nås. Sjukfrånvaron för året var på väg att sjunka och skulle troligtvis ha blivit lägre än 2019 om inte Coronapandemin kommit.

Med åtgärder som testning, distansarbete m.m. kan effekterna begränsas och trenden med sjunkande tal fortsätta, även om den samlade årssiffran blir högre än 2019.

Långtidssjukskrivningarna bedöms minska. Arbetsmiljöarbetet (se kommentarer under mål 8) borde också ge effekt på sjukskrivningstalen.

SN mål

8. Socialnämndens medarbetare är involverade i arbetsplatsernas utveckling för attraktiva arbetsmiljöer och hög kompetens.

Socialnämnden menar att den är mån om sina medarbetare, och vill att var och en har en personlig kompetensutvecklingsplan. Alla ska regelbundet och inom arbetstidens förläggning delta i arbetsplatsträffar i syfte att medverka i arbetsmiljöarbetet.

Socialnämnden ansluter sig till Agenda 2030 mål 8, Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.

Socialkontorets förväntningar på verksamheterna inom arbetsmiljö och kompetens handlar om plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet, lättillgänglig information till medarbetare med olika språkbakgrund, kompetenskartläggning på enheten,

individuella kompetensutvecklingsplaner samt medarbetares kunskap i digital teknik.

Det sistnämnda är kopplat till kommunens nya förvaltningsmodell för digital hantering.

Kommunen har ett årshjul för arbetsmiljöarbetet. I enheternas arbetsplaner finns aktiviteter för att utveckla arbetsmiljön bl.a. med stöd av årshjulet. Inom

äldreomsorgen är HR-representant inbokad till alla enheters APT för information av systemet för KIA-anmälningar (Informationssystem för arbetsmiljö i kommunerna).

Då APT är inställda pga. Coronapandemin, är informationstillfällena försenade.

Kommunens årliga medarbetarundersökning HME, som var planerad att genomföras under våren har skjutits upp. Undersökningen utgör startskottet för enheterna att välja utvecklingsområden för sitt arbetsmiljöarbete, vilket nu får vänta.

Kontorets kompetenskartläggning inklusive kartläggning av kompetens inom digital teknik är inte igångsatt på ett systematiskt sätt.

(16)

12

Inom Myndighet används på APT en återkommande enkel arbetsmiljöenkät, som medarbetarna fyller i, resultatet analyseras och åtgärdsplaner skapas. Resultatet används också vid individuell uppföljning mellan chef och medarbetare.

Exempel på arbetsmiljöarbete som tack vare Coronapandemin utvecklas är att digitala utbildningar skapas, exempelvis i basala hygienrutiner och förflyttningsteknik. Dessa utbildningar ges återkommande till ett stort antal omvårdnadspersonal. När

utbildningarna tillhandahålls i digital form kan medarbetare genomgå utbildningarna i individuell takt.

Införandet av ”Heltid som norm” pågår enligt plan och ska kunna vara klart om ett år.

Prognosen är att målet delvis kommer att uppnås. Aktiviteter har pga.

Coronapandemin blivit uppskjutna men bedöms i viss omfattning kunna verkställas under hösten. Samtidigt pågår aktiviteter enligt plan.

(17)

13

Ekonomi

God hushållning och långsiktig ekonomisk hållbarhet ska råda i hela

kommunkoncernen och verksamheterna ska bedrivas ändamålsenligt och effektivt.

Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för kvalitetsutveckling i verksamheter, såväl hos kommunala och privata regin samt bolag.

Kf mål

Tillsammans utmanar vi rådande arbetssätt och strukturer. Vi använder våra resurser effektivt och ekonomin är långsiktigt hållbar för dagens och kommande generationer.

Inarbetade arbetssätt och strukturer behöver utmanas för att möta de ekonomiska utmaningarna, både kortsiktiga och långsiktiga. Strängnäs kommun fortsätter att lägga grunden för en långsiktigt hållbar ekonomi med fokus på miljö och klimat, framtida finansiell handlingsfrihet och framtida kompetensförsörjning. Resurser i form av personal, skattemedel och mark behöver användas effektivt och utmanas, bland annat genom digitaliseringens möjligheter, ständiga förbättringar i en innovativ miljö.

SN mål

9. Socialnämnden använder resurser effektivt, utmanar rådande arbetssätt och bedriver

innovativt arbete bl.a. med hjälp av digital teknik.

Socialnämnden menar att den i första hand beviljar lösningar på hemmaplan och i andra hand via externa placeringar. Nämnden använder sig av digital teknik och säkerställer att sådan kompetens finns i verksamheten.

Socialnämnden ansluter sig till Agenda 2030 mål 12, Hållbar konsumtion och produktion.

Fler externt placerade brukare inom LSS ska få sina insatser i kommunen, vilket genomförs för tre brukare i närtid. Fler hemtagningar planeras för kommande år. Även institutionsplacerade ungdomar erbjud i högre utsträckning insatser i kommunens egen regi.

Hemtjänsten jobbar för att få sin ekonomi i balans och hade bättre siffror i jämförelse med året innan, fram till effekterna av Coronapandemin. Ett nytt planeringssystem väntas bli uppgraderat, vilket kommer att underlätta.

För att genomföra införandet av heltidstjänster sker samordning mellan enheterna med stöd av en framtagen bemanningshandbok.

Inom hemsjukvård och rehabilitering pågår översyn av hjälpmedelskostnader.

Användande och tillskapande av digitala utbildningar har tillkommit som en effekt av Coronapandemin, vilket av verksamheterna upplevs effektivt och som en bestående praxis.

(18)

14

Digitalisering inom verksamheterna, både för brukare och medarbetare utgör ett stort utvecklingsområde. Vid införande av digital teknik behövs långsiktig och samlad planering som handlar om inköp, utbildning och kompetens, ansvar och roller, organisation, ekonomi och förvaltning. Kommunen ger i en gemensam

förvaltningsmodell sådant stöd. Digitaliseringstakten har under socialnämndens rapportering 2019 upplevts som alltför långsam. Förväntningar finns nu på att förvaltningsmodellen kommer att bidra till ökad utvecklingstakt.

Prognosen är att målet delvis nås. Hemtagning, digitala utbildningar, införande av heltidstjänster håller planerad utvecklingstakt medan hemtjänstens ekonomi samt digitalisering endast i viss utsträckning når önskad nivå.

(19)

15

Ekonomisk analys

Driftredovisning

Driftredovisningen omfattar ett ekonomiskt utfall för januari till april per

verksamhetsområde. Socialnämnden redovisar per 30 april en positiv avvikelse med 5,8 miljoner kronor. Helårsprognosen är en budget i balans under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut om tillskott med 19,1 miljoner kronor i enlighet med kommunstyrelsens förslag*.

Ramprotokoll

* Kommunstyrelsen har beslutat (KS/2020:274) att föreslå kommunfullmäktige att bevilja socialnämnden ett budgettillskott med 19,1 miljoner kronor med anledning av ökade kostnader i samband med Covid-19. Nämndens nettobudget för 2020 med 755,5 miljoner kronor förutsätter att kommunfullmäktige fattar beslut om tillskott i enlighet med kommunstyrelsens förslag.

Sammanfattande kommentar till årsprognosen 2020

Ledning: -4,9 mkr

Prognosen är i nuläget ett underskott med 4,9 miljoner kronor. Det beror på att det finns en osäkerhet i prognoserna inom flera verksamhetsområden när det gäller eventuella kostnadsökningar på grund av Covid-19. Det handlar främst om risken för ökade personalkostnader inom äldreomsorgen samt högre kostnader för

försörjningsstöd, men även kostnader för sjukvårds- och skyddsmateriel.

Driftredovisning Januari-april 2020 Helår 2020

Socialnämnden, tkr

Socialnämnden -371 -441 71 -1 324 -1 324 0

Ledning -1 077 -1 697 620 -10 050 -5 150 -4 900

Planering, utveckling & adm. -5 531 -6 636 1 105 -16 613 -19 013 2 400

Myndighet -77 563 -77 093 -470 -228 398 -228 398 0

Äldreomsorg -67 667 -62 711 -4 956 -201 368 -193 168 -8 200

Funktionshinderomsorg -33 940 -37 530 3 590 -91 163 -97 163 6 000

Arbete och familj -36 667 -38 380 1 714 -118 316 -120 016 1 700

Vård och gemensamma insatser -27 148 -31 226 4 078 -88 253 -91 253 3 000 Summa driftredovisning -249 963 -255 714 5 752 -755 485 -755 485 0

Utfall (U)

Budget (B)

Avvikelse (B-U)

Års- prognos

(P)

Års-budget (Å)

Avvikelse (Å-P)

(20)

16

Planering, utveckling och administration: 2,6 mkr Överskottet beror på flera vakanta tjänster under delar av året.

Myndighet: 0 mkr

Prognosen för verksamhetsområdet är en budget i balans. Detta är en förbättring med 3,7 miljoner kronor mot föregående period och beror på minskat antal externa LSS placeringar.

Äldreomsorg: - 8,2 mkr

Prognosen för hemtjänstens egenregi är ett underskott med 8,2 miljoner kronor, beroende på högre kostnader än beslutad ersättningsnivå. Det är en förbättring mot föregående period som beror på ett budgettillskott på 4,6 miljoner kronor för

beräknade ökade personalkostnader i samband med Covid-19. Det ordinarie arbetet med att fortsätta minska kostnader för att komma ner i nivå med budget har stannats upp något men beräknas komma igång igen till hösten.

Särskilda boenden har lagt en nollprognos. Det är en förbättring mot föregående period med 4,5 miljoner kronor, som beror på ett budgettillskott i april, på grund av beräknat ökade personalkostnader i samband med Covid-19. De ökade kostnaderna är

beräknade på en utökning med nio korttidsplatser på Thomasgården, från maj till augusti och ökade kostnader för korttidsfrånvaro samt förstärkt bemanning under sex månader. Beställningar har även gjorts avseende basal skyddsutrustning, sängar, lyftar med mera. Beställningarna kommer att följas upp och redovisas. Under perioden januari till april har särskilt boende/korttidsboende haft hög sjukfrånvaro på grund av Covid-19.

Funktionshinderomsorg: 6,0 mkr

Överskottet på 6,0 miljoner kronor beror på utökad budgetram på 1,5 miljoner kronor för ett nytt serviceboende som planerades att vara i drift under året, detta har dock inte kommit igång som planerat. Verksamhetsområdet har även erhållit statsbidrag på 1,5 miljoner kronor från Migrationsverket för kostnader man hade under 2018 och delar av 2019. Överskottet beror också på tjänster som ej behövts tillsättas då vissa boenden ej haft full beläggning, samt att antalet brukare inom personlig assistans i kommunal regi minskar och vilket genererar ett överskott på 1,2 miljoner kronor.

Arbete och familj: 1,7 mkr

Det prognostiserade överskottet på 1,7 miljoner kronor beror på vakanta tjänster inom verksamhetsområdet. Det tidigare prognostiserade underskottet på 10 miljoner kronor för ekonomiskt bistånd, på grund av ökade kostnader i samband med Covid-19, har verksamheten fått kompensation för.

Vård och gemensamma insatser: 3 mkr

Det prognostiserade överskottet beror på att bemanningsenheten har sålt fler vikarietimmar än budgeterat, samt att det finns vakanta tjänster inom

verksamhetsområdet.

(21)

17

Sammanfattande kommentar utfallet januari-april 2020

Ledning: 0,6 mkr

 Planerade satsningar har ännu inte genomförts.

Planering, utveckling och administration: 1,1 mkr

 Överskottet beror på vakanta tjänster.

Myndighet: -0,5 mkr

 Högre kostnader än budgeterat för missbruksvård och externa LSS placeringar.

Äldreomsorg: -5 mkr

 Högre kostnader för hemtjänst än beslutad ersättningsnivå.

 Högre kostnader för särskilt boende/korttidsboende kopplat till sjukfrånvaro på grund av Covid-19 samt utbrott av Calici.

Funktionshinderomsorg: 3,6 mkr

 Erhållna pengar från migrationsverket som ännu inte använts

 Utökad budgetram för ett nytt serviceboende som inte kommer startas.

 Vakanta tjänster som ej tillsatts inom området Arbete och familj: 1,7 mkr

Vård och gemensamma insatser: 4,1 mkr

 Vakanta tjänster

 Fler sålda vikarietimmar än budgeterat

(22)

18

Konsekvenser utifrån Covid-19

Kommunstyrelsen har beslutat (KS/2020:274) att föreslå kommunfullmäktige att bevilja socialnämnden ett budgettillskott med 19,1 miljoner kronor med anledning av ökade kostnader i samband med Covid-19. Under perioden januari till april uppgår kostnaderna till 4,6 miljoner kronor.

Investeringar

Socialnämndens investeringsbudget 2020 uppgår till 5,7 miljoner kronor varav 0,7 miljoner kronor är överförda från 2019. Budgeten är planerad att användas till:



IT och digitalisering (1,8 miljoner kronor). Datorer och annan utrustning, moduler, digitala lösningar som medicinskåp, tillsyn, dokumentationer, signeringar mm.



Maskiner och inventarier (3,9 miljoner kronor). Utrustning inom hemtjänst och på boenden med tvättmaskiner, sängar, madrasser, lyftar, möbler mm. Mindre ombyggnationer på äldreboenden samt socialkontoret.

För perioden januari-april redovisas ett utfall på 0,3 miljoner kronor och

helårsprognosen är att budgeten för året kommer att nyttjas.

(23)

19

Nyckeltalsbilaga

Diagram 1. Sjukfrånvaro 2019, 2020

Diagram 2. Sjukfrånvaro per verksamhetsområde

(24)

20

Diagram 3. Långtidssjukfrånvaro

(25)

2020-05-12 1/2

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Handläggare

Karin Krönenstedt Socialnämnden

Åtgärder utifrån månadsrapporten per sista mars 2020

1. ta del av ordförandebeslutet avseende Månadsrapport per sista mars 2020 för socialnämnden och lägga den till handlingarna

2. ge förvaltningen i uppdrag att förbättra prognosarbetet samt att ta fram förslag till kostnadsreduceringar

Beskrivning av ärendet

Då beslut gällande månadsrapport för mars togs av ordförande då socialnämnden ställdes in får nämnden här ta del av ärendet. Eftersom prognosen visar på ett underskott kan åtgärder komma att behöva genomföras.

Vid Kommunstyrelsens sammanträde 2020-04-29 fattades ett beslut att föreslå kommunfullmäktige att bevilja socialnämnden ett budgettillskott med 19,1 miljoner kronor för ökade kostnader med anledning av Coronapandemin.

Ärendet kommer behandlas vid kommunfullmäktiges sammanträde 2020-05-25.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Prognosarbetet är i fokus då det har visat sig att prognosen kan vara alltför pessimistisk. En genomlysning måste därför ske innan kostnadsreduceringar presenteras för socialnämnden. Förvaltningen kommer vid behov att ta fram förslag till kostnadsreduceringar under juni. Uppföljning av genomförande sker månadsvis.

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Uppföljning av genomförande sker månadsvis.

Beslutsunderlag

Ordförandebeslut, månadsrapport per sista mars 2020 för socialnämnden, 2020- 04-22.

Månadsrapport SN per sista mars 2020

(26)

2/2

Beslutet skickas till

Kommunstyrelsen för kännedom Kommunfullmäktige för kännedom

Karin Krönenstedt Socialchef

(27)

DELEGATIONSBESLUT

2020-04-22

Planering, utveckling och administration

1/2

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se

Bankgiro 621-6907

Handläggare

Cecilia Läräng Westerlund 0152-291 38

Beslut enligt delegationsordning för Socialnämnden

Månadsrapport per sista mars 2020 för socialnämnden

1. godkänna socialnämndens månadsrapport för mars 2020

2. ge förvaltningen i uppdrag att till nästkommande nämndsammanträde återkomma med förslag på åtgärder för att uppnå en budget i balans Beslutet har fattats med stöd av punkt 1.4 i Socialnämndens delegationsordning.

Enligt Strängnäs kommuns budget- och uppföljningsmodell ska ekonomisk rapportering av verksamheterna lämnas för mars, april, maj, augusti och oktober till kommunstyrelsen och nämnder. Vid befarat underskott ska en åtgärdsplan presenteras, för redovisning av hur och när ett negativt resultat ska återställas.

Nämnden beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas och rapporterar vidare till kommunstyrelsen. Återkoppling och avstämning av åtgärdernas effekt sker sedan till nämnden och kommunstyrelsen i samband med månadsrapporteringen tills nämnden har en budget i balans.

Månadsrapporten för mars omfattar perioden 1 januari till 31 mars 2020 och redovisas med helårsprognos för 2020.

Beredning

Socialnämnden har för 2020 tilldelats en budgetram på 736 miljoner kronor.

Utfallet per sista mars 2020 visar en positiv avvikelse mot budget med 2,4

miljoner kronor. Helårprognosen pekar dock på ett underskott med 23,3 miljoner kronor, varav 22,3 miljoner kronor kan relateras till effekter av Covid-19. För att kunna särskilja dessa kostnader i redovisningen har ett projektnummer tagits fram som kommer att appliceras på Covid-19 relaterade kostnader. Bokförda kostnader och prognos redovisas löpande i samband de ekonomiska rapporterna till nämnden.

Om nämnden vid sammanträdet i maj fortfarande prognostiserar ett underskott för året kommer nämnden att presentera en åtgärdsplan för att uppnå en budget i balans.

ProSale Signing Referensnummer: 868143

(28)

2/2

I bifogad rapport framgår detaljer om det ekonomiska resultatet och orsaker till det prognostiserade underskottet.

Socialnämndens prognostiserade underskott medför att förvaltningen föreslås återkomma med förslag på åtgärder för att uppnå en budget i balans i samband med delårsrapport 1.

Uppföljning

Beslutet följs upp inom ramen för den löpande ekonomiska uppföljningen.

Beslutsunderlag

Socialnämndens månadsrapport per sista mars 2020, 2020-04-17.

Beslutet skickas till Kommunstyrelsen

Bodil Mellgren

Ordförande socialnämnden

(29)

Signatursida

Detta dokument har elektroniskt undertecknats av följande undertecknare:

Namn BODIL MELLGREN

Datum & Tid 2020-04-22 13:30:53 +02:00 Identifikationstyp Svensk e-legitimation

Identifikations-id _069a8301dd2a6dfe273fe1d67cde496077

Signatursida 1 av 1 Validera dokumentet | Användarvillkor

Certifierad av ProSale Signing Accepterad av alla undertecknare 2020-04-22 13:30:59 +02:00 Ref: 868143

www.comfact.com

(30)

D.nr/2020:8 2020-04-17

Månadsrapport

Handläggare Barbro Ernald Tel. 0152-29607

Socialnämnden

Socialnämndens månadsrapport per sista mars 2020

Driftredovisning

(31)

D.nr/2020:8 2020-04-17

Månadsrapport

Ramprotokoll

(32)

D.nr/2020:8 2020-04-17

Månadsrapport

Sammanfattande kommentar till årsprognosen 2020 Planering, utveckling och administration: 2,6 mkr

Enheten har vid årets början vakanta tjänster som kommer att tillsättas i augusti.

Myndighet: -3,7 mkr

Prognostiserat underskott på 3,7 miljoner kronor härrör från högre kostnader för köp av missbruksvård på 2,5 miljoner kronor samt köp av boendeplatser inom LSS på 2,7 miljoner kronor. Kostnader för placering av barn och ungdomar beräknas ge ett överskott på 1,3 miljoner kronor. Minskat köp av extern verksamhet inom socialpsykiatrin beräknas ge ett överskott på 0,2 miljoner kronor.

Under årets första månader har beställning av antal hemtjänsttimmar varit lägre än budgeterat, men prognosen är att timantalet kommer att öka till budgeterad nivå. Åtgärd för att få budgeten i balans är att minska antal LSS-placeringar.

Äldreomsorg: - 18,3 mkr

Prognosen för hemtjänstens egenregi är ett underskott med 13,8 miljoner kronor, beroende på högre kostnader än beslutad

ersättningsnivå. Av underskottet går 4,6 miljoner kronor att härleda till beräknade ökade personalkostnader i samband med Covid- 19. Därutöver beräknas det ordinarie arbetet med att fortsätta minska kostnader för att komma ner i nivå med budget stanna upp fram till hösten. Detta sammantaget gör att kostnaderna för egenregins hemtjänst beräknas ligga i nivå med 2019.

Prognosen för särskilda boenden är ett underskott med 4,5 miljoner kronor som kopplas till ökade kostnader i samband med Covid- 19. Prognosen är beräknad på en utökning med nio korttidsplatser på Thomasgården från maj till augusti, samt ökade kostnader för förstärkt bemanning dag och natt under sex månader. Utöver det har beställningar gjorts avseende basal skyddsutrustning, sängar lyftar mm. Beställningarna kommer att följas upp och redovisas. Under perioden januari till mars har särskilt

boende/korttidsboende haft hög sjukfrånvaro p.g.a. Covid-19. Flera enheter har även haft högre personalkostnader på grund av Calici.

Funktionshinderomsorg: 1,7 mkr

Överskottet på 1,7 miljoner kronor beror på utökad budgetram på 1,5 miljoner kronor för ett nytt serviceboende som dock inte kommer att startas.

(33)

D.nr/2020:8 2020-04-17

Månadsrapport

Arbete och familj: -8,5 mkr

Underskottet beror på ökad arbetslöshet kopplat till Covid-19. En försämrad konjunktur leder till ökad arbetslöshet som i sin tur leder till att fler hushåll har behov av försörjningsstöd. Underskottet för försörjningsstöd beräknas bli 10 miljoner kronor. Den totala prognosen blir dock bättre på grund av vakanta tjänster.

Vård och gemensamma insatser: 2,9 mkr

Det prognostiserade överskottet beror främst på högre intäkter för sålda vikarietimmar än budgeterat. Därutöver beräknas ett överskott för vakanta tjänster under del av året samt färre utförda HSL timmar än budgeterat. Ökade kostnader på grund av Covid- 19 kan göra att kostnaderna kommer att öka under året. Verksamheten har bland annat gjort stora beställningar avseende

skyddsutrustning som kan härledas till Covid-19 och som kommer att följas upp och redovisas.

(34)

D.nr/2020:8 2020-04-17

Månadsrapport

Sammanfattande kommentar utfallet januari-mars 2020

Ledning: 0,6 mkr

 Planerade satsningar har ännu inte genomförts.

Planering, utveckling och administration: 0,9 mkr

Myndighet: -0,2 mkr

 Högre kostnader än budgeterat för missbruksvård och externa LSS placeringar.

Äldreomsorg: - 4,4 mkr

 Högre kostnader för hemtjänst än beslutad ersättningsnivå

 Högre kostnader för särskilt boende/korttidsboende kopplat till sjukfrånvaro på grund av Covid-19 samt utbrott av Calici.

Funktionshinderomsorg: 2,8 mkr

 Erhållna pengar från migrationsverket som ännu inte använts.

 Utökad budgetram för ett nytt serviceboende som inte kommer startas.

Arbete och familj: - 0,4 mkr

 Försämrad konjunktur vilket medfört ökat antal hushåll i behov av försörjningsstöd p.g.a. arbetslöshet.

Vård och gemensamma insatser: 3,1 mkr

 Vakanta tjänster

 Fler sålda vikarietimmar än budgeterat

 Färre utförda HSL-timmar än budgeterat

(35)

D.nr/2020:8 2020-04-17

Månadsrapport

Konsekvenser utifrån Coronapandemin

Effekten av Coronapandemin i verksamheterna beskrivs i texterna ovan.

(36)

2020-03-31

Äldreomsorgen

1/2

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Handläggare Eva Alama 0152-296 40

Socialnämnden

Nedläggning av dagcentral Glada Laxen

1. Stänga dagcentralen Glada Laxen fr.o.m. 2020-09-01

Socialkontoret behöver vidta åtgärder för att klara budget inom beslutad ram fr.o.m. 2020. Inom äldreomsorgens verksamhetsområde finns dagcentralen, Glada Laxen, på Kristinagården. Glada Laxen är en öppen verksamhet och biståndsbeslut krävs inte. Äldre personer eller personer med en

funktionsnedsättning som bor i ordinärt boende, har kunnat fika och äta lunch tillsammans på dagcentralen. Verksamheten har öppet alla dagar, inklusive storhelger. Glada Laxen är en uppskattad verksamhet som ger möjlighet för äldre personer och personer med funktionsnedsättning, som bor i ordinärt boende att träffas. Beslutet kan påverka lunchgästernas möjlighet till social samvaro.

Lokalen rymmer ca 70 personer men har i snitt 10- 25 lunchgäster per dag. Flest lunchgäster kommer som regel till verksamheten på storhelger.

Lokalerna på Glada Laxen används även regelbundet av olika föreningar.

Föreningarna bokar även lunch, i samband med sina möten. Beslutet medför att föreningar som nyttjar lokaler på Kristinagården inte längre kan inte boka fika eller lunch. Glada Laxen upplevs av besökare som en plats för möte och social samvaro lika mycket som en restaurang. Maten tillagas och levereras av Måltidsservice. Måltidsservice kommer utreda möjlighet att använda köket på dagcentralen till tillagningskök för boende på Kristinagården.

I syfte att minska kostnader och klara budget inom beslutad ram from 2020, förslås en stängning av dagcentralen Glada Laxen, fr.o.m. 2020-09-01.

Socialkontoret är medveten om att Glada Laxens matgäster och föreningar, om beslut fattas, kommer sakna möjligheten till samvaro i Glada Laxens lokaler.

Det finns dock andra lokaler och även föreningar som alternativ.

(37)

2/2

I rapport utredning mötesplatserna, KS/2019:120, beskrivs hur behovet ser ut av mötesplatser och lokaler, i Strängnäs kommun. I utredningen fastslås

kultur- och fritidsnämnden beslut om definition av en mötesplats:

”En mötesplats är en plats där människor möts och samverkar, och tillsammans bidrar till en social sammanhållning samt kreativitet och utveckling i

kommundelen.” (2016-02-23, § 4).

I utredningen beskrivs även att det finns ett antal lokaler i Strängnäs tätort, som drivs av kommunen och som är öppna för olika aktörer att hyra/låna till exempel Paulinska salen, Thomas arena teater, gymnastik- och sporthallar. Vidare finns ett antal ”ålderssegregerade” mötesplatser som exempelvis Pensionärernas hus, fritidsgården och Kulturskolan. Några av dessa mötesplatser som aktuell

målgrupp ev. kan finna som ersättning till Glada Laxen. Alla pensionärer och kommunanställda är också välkomna att äta i någon av kommunens

restauranger. Det finns också möjlighet att vända sig till Frivilligcentralen.

Att stänga dagcentralen Glada Laxen, medför en minskad kostnad per år för Socialkontoret, på 1 400 Tkr.

Den minskade kostnaden är beräknad på personalkostnader och övriga kostnader. Beräkningen är exklusive kostnader för inköp av mat, livsmedel, lokaler och intäkter.

På dagcentralen arbetar 3 personal, 2,25 åa.

Omplaceringsutredning påbörjas efter avslutad MBL förhandling.

Uppföljning

Uppföljning av de ekonomiska effekterna sker i samband med helårsbokslut.

Beslutsunderlag

KS/2019:120 - Strängnäs kommuns mötesplatser - utredning inför beslut om flerårsplan

Rapport, Matutredning, Dnr SN/2020:54 2020-01-31 Information till Seniorrådet

Bilaga med synpunkter gällande verksamhetsförändring inom socialkontoret.

2020-05-13

Karin Krönenstedt Eva Alama

Socialchef Verksamhetschef Äldreomsorg

(38)

1

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

kommun@strangnas.se www.strangnas.se

Bankgiro 621-6907

Rapport - Utredning mötesplatserna

KS/2019:120

(39)

2

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Innehåll

Sammanfattning...4 1 Beskrivning av mötesplatsernas historia och nuläge...6 1.1 Politiska beslut ...6 1.2 De tre mötesplatsernas historia och nuläge ...7 1.2.1 Mötesplats Stallarholmen...7 1.2.2 Mötesplats Åkers styckebruk...9 1.2.3 Mötesplats Mariefred ...12 2 Förslag till syfte med mötesplatserna ...14 3 Definitionen av en mötesplats – behov av revidering?...17 4 Likvärdig tillgång till lokalerna ...19 5 Behov av en mötesplats i Strängnäs tätort?...21 6 Två förslag till framtida uppdrag och ansvarsfördelning...23 6.1 Föreningsdrivna mötesplatser...23 6.1.1 Funktionella lokaler ...25 6.1.2 Betald personal...31 6.1.3 Tydliga avtal ...32 6.1.4 God styrning...39 6.1.5 Många samarbeten ...40 6.1.6 Organiserat ideellt engagemang ...41 6.1.7 Mötesplatsen som möjliggörare ...42 6.2 Kommunal drift av mötesplatserna ...44 6.2.1 Funktionella lokaler...44 6.2.2 Betald personal ...45 6.2.3 Tydliga avtal ...46 6.2.4 God styrning ...46 6.2.5 Många samarbeten ...46 6.2.6 Organiserat ideellt engagemang...47 6.2.7 Mötesplatsen som möjliggörare ...47 6.3 Översiktliga ekonomiska jämförelser av de olika förslagen till framtida drift av mötesplatserna ...48 7 Utredningsuppdraget och metodbeskrivning ...50 7.1 Syfte, mål och avgränsningar ...50

(40)

3

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

7.2 Uppdragets organisation och metod ...51 Bilaga 1 En jämförelse av de tre mötesplatserna...53 Föreningen...53 Fastigheten ...54 Prissättning vidareuthyrning ...55 Verksamhetsbidrag, avtal, personalresurser och samverkan...56 Föreningar i eller i anslutning till mötesplatsen...57

(41)

4

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Sammanfattning

Strängnäs kommun har sedan 2012 stöttat framväxten av tre mötesplatser i Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk. Föreningarna som driver mötesplatserna får kulturbidrag för att utveckla verksamheten och kommunen betalar hyran för lokalerna. Ansvaret för mötesplatserna ligger hos

kulturnämnden.

Då mötesplatserna startat vid olika tillfällen och föreningarna haft skilda förutsättningar, har kommunen under åren slutit olika typer av avtal och överenskommelser med föreningarna. Kommunens förväntningar på vad

föreningarna ska åstadkomma med mötesplatsverksamheten har heller inte varit så tydligt uttalad tidigare. Av dessa anledningar initierade kommundirektören och kulturchefen föreliggande utredning.

Syftet med utredningen har varit att ta fram ett beslutsunderlag till kommunledningen och kulturnämnden avseende Strängnäs kommuns förhållningssätt gentemot de tre mötesplatserna. I utredningen skulle en beskrivning göras av hur dagens ansvarsfördelning och överenskommelser mellan kommunen och föreningarna som driver mötesplatserna har vuxit fram, vad de innehåller och hur det fungerar idag, se vidare kapitel 1. Vidare skulle utredningen presentera olika alternativ till en framtida ansvarsfördelning mellan kommunen och föreningarna gällande mötesplatsernas drift, se kapitel 6. I utredningsuppdraget ingick att ta fram ett förslag till syfte med mötesplatserna (se kapitel 2) och att pröva den definition av en mötesplats som den dåvarande kultur- och fritidsnämnden fattade beslut om 2016 behöver revideras, vilket görs i kapitel 3.¹

Utredningens förslag till syfte med mötesplatserna är att:

”Strängnäs kommun stödjer föreningsdrivna kommunala mötesplatser i de tre kommundelarna Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk för att:

 Ge medborgare möjlighet att växa genom delaktighet, kreativt medskapande och social samvaro över sociala, kulturella och åldersmässiga gränser.

 Ge medborgare, grupper av medborgare och civilsamhället tillgång till tillgängliga och trygga lokaler för gemensamma upplevelser, möten och dialog.

 Tillvarata engagemang och stärka samhörigheten i kommundelen. Det kan bidra till att utveckla lokaldemokratin, öka den upplevda tryggheten och attraktionskraften i kommundelen.”

1 ”En mötesplats är en plats där människor möts och samverkar, och tillsammans bidrar till en social sammanhållning samt kreativitet och utveckling i kommundelen.” (kultur- och fritidsnämnden 2016-02-23, § 4).

(42)

5

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Om det föreslagna syftet används tillsammans med nuvarande definition av vad en mötesplats är, behöver definitionen inte revideras. Däremot föreslår

utredningen att kulturnämndens ansvar för mötesplatserna, vilket uttrycks i nämndens reglemente, specificeras i linje med det föreslagna syftet.

Utredningen har tagit fram två förslag på framtida drift av mötesplatserna. Det ena vidareutvecklar dagens modell med föreningsdrivna mötesplatser. Det andra förslaget innebär en kommunalisering av mötesplatserna. Det är tänkbart att en kombination av de två förslagen också är möjlig. De två förslagen presenteras utifrån den modell för drift av en mötesplats som föreningen Drömfabriken tog fram under de första åren som mötesplats Stallarholmen utvecklades, se vidare i kapitel 6.

Det finns fördelar och nackdelar med båda förslagen. Fortsatt föreningsdrift möjliggör tillvaratagande av upparbetade samarbeten, engagemang och ett starkt underifrånperspektiv. Utredningens förslag kan här bidra till att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommunen och föreningarna. Samtidigt kvarstår en del av utmaningarna med att kommunen inte har full rådighet över styrningen, till exempel låter en annan aktör ansvara för verksamheten och för

vidareuthyrning av lokalerna. Vid en eventuell kommunalisering skulle

ansvarsfördelningen däremot bli tydligare, till exempel mellan kommunen som hyresgäst och SFAB som hyresvärd. Mötesplatsverksamheten skulle bli en verksamhet bland andra kommunala verksamheter, styrningen skulle ske genom kommunens styrsystem och ”spindlarna i nätet” på mötesplatserna skulle bli kommunanställda. Däremot riskerar kommunaliserade mötesplatser att tappa underifrånperspektivet. Engagemanget från föreningar och ideella krafter, inte minst de föreningar som idag driver mötesplatsverksamheten, kan gå förlorat.

Om fortsatt föreningsdrift väljs rekommenderar utredningen att driften av mötesplatsverksamheten upphandlas i enlighet med lagen om offentlig

upphandling (LOU). Kommunjuristen har i samverkan med inköpsavdelningen utrett frågan och konstaterat att driften av mötesplatsverksamheten är

upphandlingspliktig. En upphandling gör också förfarandet kring vilka föreningar som ges möjlighet att driva mötesplatserna mer transparent och öppet.

Oavsett vilken driftform som väljs har utredningen uppmärksammat vikten av att arbeta aktivt med trygghet och tillgänglighet på mötesplatserna. Det arbetet är idag till en del ofinansierat och en av mötesplatserna, Biohuset, uppfyller i dagsläget inte kraven på att vara en tillgänglig och trygg mötesplats för alla. Där behöver politiska beslut fattas om framtiden för mötesplats Mariefred.

Vidare pekar utredningen på behovet av att fortsätta belysa frågor om

ansvarsfördelning och försäkringar vid vidareuthyrning. System för kontinuerlig

(43)

6

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

uppföljning av mötesplatsverksamheten och arbetsbeskrivningar för de personer som arbetar som ”spindeln i nätet” vid mötesplatserna behöver tas fram.

Mötesplatserna kan användas som noder i frivilligarbetet, vilket skulle knyta samman satsningen som kommunen gör på mötesplatserna med stödet till Frivilligcentralen. Eftersom Strängnäs tätort saknar en motsvarighet till mötesplatserna i de tre kommundelarna föreslår utredningen att tankar om ett stärkt underifrånperspektiv och tillvaratagande av engagemang och idéer från enskilda/grupper av individer tas med i fortsatt arbete med att planera för en eventuell ny kulturscen, satsningar på ombyggnad av Multeum eller andra kommunala lokaler i tätorten. Detta för att möjliggöra att civilsamhället och invånare i tätorten också har tillgång till tillgängliga och trygga kommunala lokaler för gemensamma upplevelser, möten och dialog.

Målet med utredningen är att den bidrar till att Strängnäs kommuns

förhållningssätt gentemot mötesplatserna blir tydligare och mer enhetligt, att mötesplatsernas syfte och uppdrag blir tydliggjort, samt att mötesplatserna och verksamheten där är och uppfattas som tillgängliga för alla invånare oavsett hans/hennes/hens ålder, kön, könsidentitet, sexualitet, funktionsförmåga,

etniska eller religiösa tillhörighet. Utredaren hoppas att så blir fallet, att förslagen i utredningen kan vara till hjälp i fortsatt utvecklingsarbete med mötesplatserna.

1 Beskrivning av mötesplatsernas historia och nuläge 1.1 Politiska beslut

Inför mandatperioden 2011-2014 enades majoriteten (socialdemokraterna, centerpartiet, dåvarande folkpartiet och miljöpartiet) om ett politiskt initiativ att aktivt verka för att möjliggöra en mötesplats för unga och gamla under både dag- och kvällstid i varje kommundel. Ansvaret för mötesplatserna hamnade under kommunstyrelsen. (KS/2014:42)

Ur majoritetsförklaringen 2015-2018 (moderaterna och socialdemokraterna):

”Vi ska arbeta för att det ska finnas mötesplatser i alla kommundelar”.

Ur majoritetsförklaringen 2018-2022 (moderaterna och socialdemokraterna):

”Jobba vidare med att aktivera livskraftiga mötesplatser i alla kommundelar”

(under rubriken Kultur), samt ”Utveckla våra centrum (Strängnäs & Mariefred) och våra centrumstråk (Åkers styckebruk och Stallarholmen) genom samarbete med näringsliv, föreningar och kommunen” (en av 15 punkter som inleder majoritetsförklaringen).

I februari 2016 fattade kultur- och fritidsnämnden beslut om en definition av en mötesplats: ”En mötesplats är en plats där människor möts och samverkar, och

(44)

7

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

tillsammans bidrar till en social sammanhållning samt kreativitet och utveckling i kommundelen.” (kultur- och fritidsnämnden 2016-02-23, § 4).

Ur Kulturpolitiskt program 2018-2021 (KFN/2017:215-003): ”Kommunen vill stötta och utveckla mötesplatserna i varje kommundel i samverkan med ideella aktörer.” (under rubriken Kulturlokaler).

Ur kulturnämndens verksamhetsplan 2019-2021 (KN/2019:5-0061)

”Strängnäs kommun erbjuder invånarna och besökare ett attraktivt och till- gängligt kulturutbud. I våra kommundelar finns mötesplatser för aktiviteter och samvaro.” (nämndens mål, perspektiv Invånare).

”Kulturnämnden utvecklar lokaldemokratin och medborgardialogen.

2019 prioriterar kulturnämnden mötesplatserna i Mariefred, Stallarholmen och Åker med extra medel för att göra dem mer livskraftiga. Medborgardialogerna behöver bli fler och den lokala demokratin starkare.” (nämndens mål, perspektiv Samhälle). ”Strategiska vägval: Under mandatperioden blir det ett särskilt fokus på medborgardialog och lokal-demokrati. Internkontroll: Att medborgardialoger mellan politiker, tjänstemän och medborgare har genomförts på samtliga

mötesplatser. Det är viktigt att medborgardialoger i olika frågor verkligen genomförs på mötesplatserna. Uppföljning två gånger om året.”

I verksamhetsberättelsen för 2018 går det att läsa att Strängnäs kommun under året arbetat med att förankra Agenda 2030 inom organisationen. Enligt den nya styrmodellen som implementerades 2019 har samtliga kommunfullmäktigemål i Flerårsplanen 2019-2021 kopplingar till de 17 Agenda 2030 målen. En av

Agendans grunder är samverkan och partnerskap mellan olika aktörer, som exempelvis det offentliga och civilsamhället, för att nå målen om ett hållbart samhälle. Vidare är inkludering, delaktighet och demokrati bärande tankar i Agendans alla mål, precis som i kommunens arbete med mötesplatserna.

1.2 De tre mötesplatsernas historia och nuläge

Nedan beskrivs de tre mötesplatsernas historia och nuläge med fokus på föreningarnas villkor, avtal och överenskommelser med kommunen. En översiktlig jämförelse mellan mötesplatserna finns även i bilaga 1.

1.2.1 Mötesplats Stallarholmen

Hösten 2010 beviljade Leader Inlandet medel till en förstudie om ett

”kulturcentrum i Stallarholmen”. När förstudien avslutades våren 2011 konstaterade den att det fanns ett behov av och intresse för en mötesplats på orten. Från 2012 till och med januari 2014 bedrevs ett nytt Leader-projekt med fokus på att utveckla dagverksamheten i Gula Industrihuset som ett komplement till redan pågående kvällsverksamhet.