Författarna föreslår ett antal generella, kvalitativa mål som definieras inom ramen för utvecklingsplanen och som fungerar som en guide inför framtida planering. Dessa fungerar med fördel i samband med småskaliga projekt, där ett antal grundläggande principer och mål formuleras, i stället för detaljerade bestämmelser. Exempel på sådana övergripande mål är funktionsblandning och energineutral bebyggelse. Målen är således tillräckligt generella för att säkerställa att gemensamma principer beaktas samtidigt som det finns utrymme för lokala aktörer att anpassa dessa efter aktuella behov och resurser. Till grunden ligger antagandet om att yttre förhållanden är i ständig förändring vilket kräver regler som kan anpassas utefter dessa.
Motsatsen till ett sådant tillvägagångssätt är just kvantitativa mål med hög detaljeringsgrad, som enligt författarna äventyrar möjligheten till självorganisering. En inneboende förutsättning för den här typen av planering är att tillvägagångssättet är specifikt för en viss typ av projekt. Målen som formuleras är därmed inte avsedda att täcka en mångfald av aspekter och är till sin natur inte normativa. Dessa är formulerade för att motsvara en övergripande vision om utvecklingen samt öka den adaptiva förmågan hos planen (Rauws, Cook, & Van Dijk, 2014, s. 145).
Det kan även vara värt att poängtera att denna teori har sin grund i en nederländsk kontext till skillnad från den här studien som har sin utgångspunkt i den svenska planeringen. Gemensamma drag hos båda innefattar att utvecklingsplanerna har en viktig roll och fungerar som guider inför framtida byggnation samt att planerna tas fram av tjänstepersoner. I båda fallen deltar också privata aktörer och medborgare i processen. Tillvägagångssätten grundas i viljan att uppnå konsensus. Detta resulterar således i planer med hög detaljeringsnivå, vilket medför att förhandlingsutrymmet minskar efter att planen har antagits (Rauws, Cook, & Van Dijk, 2014, s.
137). Studien beaktar därmed att alla aspekter inte kan översättas till en svensk kontext vilket är en av anledningarna till att teorin har operationaliserats för att kunna fungera inom den avsedda kontexten. Samtidigt är teorin ett verktyg för vidare undersökning av ämnet genom att presentera ett antal lösningar. Genom att använda teorin som en kompass, ämnar undersökningen finna exempel på ytterligare sätt att öka flexibiliteten utifrån den riktade innehållsanalysens principer (Funck & Karlsson, 2021, s. 39).
4.3 Forskningsstrategi
En forskningsstrategi beskrivs som en handlingsplan utformad för att nå ett specifikt mål (Denscombe, 2016, s. 22). Den övergripande forskningsstrategin för den här undersökningen består av fallstudier med hänsyn till att studien ämnar undersöka hur flexibilitet kommer till uttryck i planeringens olika nivåer, såsom regional, översiktlig och detaljplanering. Fallen kommer att bestå av olika planeringsnivåer i Helsingborgs stad och Norrköpings kommun respektive Region Skåne och Region Östergötland. Urvalskategorier presenteras i4.5 Urval. I samband med
33
en fallstudie har forskaren möjlighet att titta på helheten istället för enstaka faktorer. Likaså, kan en koncentration av det empiriska materialet medföra att fallet kan studeras i sitt specifika sammanhang vilket utgör en möjlighet för att skapa realistiska beskrivningar (Denscombe, 2016, s. 93). Detta kan medföra att kommunernas planarbete kan studeras i detalj utifrån slutsatser om de olika nivåerna. Dessa är konkreta för det aktuella fallet istället för att begränsas till en teoretisk eller abstrakt nivå (Denscombe, 2016, s. 100).
Vidare lämpar sig fallstudier i samband med undersökningar där forskaren vill kunna belysa det generella genom det specifika, samtidigt som fenomenet kan studeras på djupet. Detta innebär att syftet med en fallstudie är att kunna utveckla en generell teori om ett fenomen genom att titta på några distinkta fall (Alvehus, 2013, ss. 76-77). Aspekterna som kommer att undersökas i den här studien är förekomsten av olika åtgärder som syftar till att öka flexibiliteten i planeringen.
Den här studien ämnar därmed testa om det går att säga någonting generellt om flexibilitet i svensk kommunal bostadsplanering utifrån de utvalda fallen. Genom fallstudier kan forskaren bidra till en bredare diskussion genom att undersökningens fynd betraktas som provisoriska.
Fynden används inom den egna undersökningen för att förfina de idéer och teorier som har utvecklats i de tidigare delarna av forskningen, likt principerna för grundad teori (Denscombe, 2016, s. 101).
Det är viktigt att fallen som undersöks är noga utvalda. En fallstudie kräver att forskaren gör ett val utifrån en lång rad händelser, människor, organisationer etc. Till skillnad från klassiska experiment, får fallet inte väljas ut slumpmässigt, utan med grund i ett antal utmärkande kännetecken (Denscombe, 2016, s. 96). Inför den specifika undersökningen diskuteras dessa i detalj i kommande avsnitt.
Figur 4.3: Sammanställning av uppsatsens tillvägagångssätt.
FALLSTUDIER
KVALITATIV STUDIE
DOKUMENTSTUDIER:
Regionala och kommunala planer INTERVJUER:
Kommunala tjänstepersoner
Riktad
innehålls-analys
34
4.4 Tillvägagångssätt
Huvudansvaret för bostadsbyggnationen i Sverige åligger kommunerna genom planmonopolet.
Den kommunala planeringen är den sammanhållande kraften inom bebyggelseutvecklingen, vilket konkretiseras i sin tur genom de kommunala planerna (Boverket, 2020c; Global Utmaning, 2019, s. 13). Dessa är i sin tur beroende av en regional samordning genom ett antal gemensamma mål och riktlinjer. Regionerna genom länsstyrelsen företräder statens intressen (Regeringskansliet, 2021c). Utifrån detta samt med grund i uppsatsens syfte och frågeställningar är det därmed lämpligt att empirin inhämtas från regionala och kommunala källor. Detta innefattar både primära och sekundära källor. I detta avsnitt presenteras en sammanställning över de utvalda metoderna och tillvägagångssätten. Avsnittet konkluderas med en kort diskussion om hur denna kombination av metoder kan gynna studien.
4.4.1 Dokumentstudier
Inom ramen för den här undersökningen består sekundärmaterialet av dokument. Med detta menas data som används för något annat syfte än det som det skapas för (Solli, 2020, s. 125).
Dessa förekommer i studien i form av skriven text genom offentliga regionala och kommunala planer och dokument. Informationen inom ett dokument kan användas som belägg för ett visst fenomen då begreppet inrymmer en föreställning om en permanent handling med hänsyn till att dokumenten ämnas vara bestående under en lång tid. Vidare används dokumentstudier även för att upptäcka sådant som inte omedelbart framgår. Forskaren ska därmed rikta stor uppmärksamhet åt tolkningen av dokumenten. Med detta menas att forskaren letar efter dolda innebörder och strukturer (Denscombe, 2016, ss. 319-320. Dokumentstudier används med fördel för att samla in stora mängder data som sedan kategoriseras och analyseras (Funck & Karlsson, 2021, s. 12).
Vidare kan frågor gällande dokumentets tolkning uppmärksammas. Exempelvis, om innebörden är tydlig, utan undermeningar samt om dokumentet innehåller saker som är osagda, där forskaren behöver läsa mellan raderna (Denscombe, 2016, ss. 319, 326). Frågor som behandlar dokumentets syfte och författarskap är också viktiga för att kunna förstå dess verkliga innebörd.
Forskaren bör fråga sig om författaren har en särskild övertygelse som kan ha färgat framställningen (Denscombe, 2016, s. 326). I samband med offentliga dokument finns en tradition av att se tjänstemännen som upprättar dokument som opartiska. Det bör däremot uppmärksammas att visionära planer, likt översiktsplaner, kan i många fall betraktas som marknadsföring för kommunerna, vilket gör att det kan vara betydelsefullt att använda sig av ett språk som framhåller kommunens intentioner på ett särskilt sätt. En möjlig nackdel är således att dokumenten kan innehålla en nivå av subjektivitet som forskaren bör vara beredd på.
Förekomsten av värdeladdade ord kan vara ett sådant exempel. Därav har den sociala kontexten som dokumentet skrevs i en viktig roll i samband med tolkningen.
En av fördelarna med dokumentstudier är däremot möjligheten till att göra analyser som spänner över tid och rum. Nedtecknad material kommer att vara bestående under lång tid samtidigt som rumsaspekten tillåter analyser av fenomenet på olika platser (Funck & Karlsson, 2021, s. 12).
Ytterligare fördelar innebär tillgängligheten till önskade dokument. För den här studien inhämtades datamaterialet i form av dokument via hemsidorna hos respektive kommun och region. Idag arbetar många kommuner med att digitalisera sina planer vilket resulterar i en digital variant för nya översiktsplaner eller detaljplaner genom tjänster som ArcGIS. Dessa har inom ramen för studien behandlats likvärdigt dokumenten. Genomläsning av materialet har skett parallellt med analysarbetet. Konkret har detta inneburit att citat som ansågs ha relevans utifrån
35
teorimallen och ämnet i övrigt kategoriserades enligt principerna i 4.6 Analysram. Dessa försågs även med relevant färgkodning och lagrats i Excell-tabeller för ökad överskådlighet.
4.4.2 Intervjuer
Primärmaterialet i studien utgörs av intervjuer med tjänstepersoner på de utvalda kommunerna.
Med primärmaterial menas det material som forskaren själv samlat in i en undersökning (Solli, 2020, s. 124). Intervjuerna används i syfte att komplettera materialet från dokumentstudien. I sin tur kategoriseras empirin som framträder i samband med intervjuerna utifrån studiens teoretiska referensram. Den intervjuades ord används därmed som forskningsdata då det som sägs under intervjun kan betraktas som både protokollfört och dokumenterat material, såvida intervjupersonen inte uttrycker motsatsen (Denscombe, 2016, s. 264).
Forskningsintervjuer som metod bygger på självrapportering genom att ta vara på vad människor säger att de gör, säger att de tror samt vilka åsikter de säger sig ha (Denscombe, 2016, s. 263).
Intervjuer lämpar sig när typen av forskningsdata som ska inhämtas innefattar någon/några av följande: åsikter, uppfattningar, känslor, erfarenheter och komplexa frågor, där forskningen behandlar komplicerade element som kräver ingående förståelse och som inte kan redovisas med enstaka ord. Vidare kan intervjuer som metod vara lämpligt för att samla in så kallad privilegierad information. Med detta menas att intervjuerna utförs med nyckelpersoner på fältet som kan ge värdefull information med hänsyn till deras erfarenhet eller position (Denscombe, 2016, s. 265).
Inom ramen för studien är forskningsintervjuer användbara för att undersöka hur olika faktorer är sammanlänkade samt för att inhämta erfarenheter och inställningar hos tjänstepersoner inom kommunal planering.
Inom ramen för kvalitativa studier är det vanligt att forskaren använder sig av semistrukturerade intervjuer för att undersöka attityder och frågor i detalj (Denscombe, 2016, s. 265). En semistrukturerad intervju liknar den strukturerade intervjun i den bemärkelsen att intervjuaren har en lista med ämnen och frågor (en intervjuguide) som ska behandlas under samtalets gång.
Denna intervjuguide skickades på begären till intervjupersonerna i förväg, se bilaga 7.2.1 Intervjuguide. En nackdel med detta kan vara att intervjupersonen har förväntningar vad gäller intervjuns upplägg vilket kan resultera i inövade svar. Däremot kan det också leda till att intervjupersonen känner sig förberedd (Carlsson & Carlsson, 2020, s. 102). I kommunikationen innan intervjun har det tydligt framkommit att intervjuguiden är endast tänkt att fungera som stöd i intervjusituationen och andra aspekter som har relevans för ämnet kan diskuteras. Att skicka ut intervjuguiden i förväg har bland annat resulterat i att intervjupersonerna har kunnat förbereda sig genom att diskutera frågor med nyckelpersoner på avdelningen eller ta fram relevant information inför intervjutillfället. Med hänsyn till studieämnets bredd respektive intervjupersonernas yrkeskunskaper, har de exakta diskussionsfrågorna varierat. I sin tur präglades diskussionen även av den aktuella kommunens arbete. Med semistrukturerade intervjuer kan frågorna ändras och utvecklas under intervjuns gång, och används därmed utvecklingsmässigt. Fördelen med en sådan approach är att forskaren kan vara mer flexibel när det gäller ordningsföljd och kan låta intervjupersonen utveckla sina idéer och tala mer utförligt än vid en strukturerad intervju (Denscombe, 2016, ss. 265-267).
Till skillnad från ett vardagligt samtal, innefattar forskningsintervjun ett antal underförstådda antaganden om situationen. Exempelvis, när personer samtycker till att delta i en intervju, är det underförstått att de samtycker till sitt deltagande i ett formellt forskningsprojekt. Då syftet med intervjun är att producera material för studien, ska den intervjuade vara medveten om vad intervjun kommer att resultera i (Denscombe, 2016, s. 263). Detta har också tydligt framkommit i
36
kommunikationen innan intervjutillfället. Personerna som deltog återkom med positivt svar om att medverka i studien. Inom ramen för uppsatsen intervjuades tjänstepersoner från kommunerna Helsingborg respektive Norrköping. Intervjuerna genomfördes enskilt och digitalt under förbestämda tider och varade ungefär en timme. Deltagarna godkände att intervjun skulle spelas in. Kriterier för urvalet av intervjupersonerna innefattar att dessa skulle verka på relevant kommun samt inom sin yrkesutövning beröra bostadsplanering på olika sätt. Exempel på relevant befattning är stadsplanerare inom förslagsvis detaljplanering eller översiktsplanering, samhällsutvecklare och samhällsstrateg. Intervjupersonerna är anonyma och benämns i analysen som informanter, enligt följande:
Informant H – tjänsteperson på Helsingborgs stad Informant N – tjänsteperson på Norrköpings kommun
4.4.3 Metodkombination
Inom ramen för uppsatsens används en kombination av ovanstående metoder. Detta syftar till att öka kvaliteten och detaljrikedomen i de data som produceras samt betrakta saker ur olika synvinklar (Denscombe, 2016, s. 211). Metodvalet grundar sig på vad som fungerar bäst för att besvara det aktuella problemet, detta då olika metoder kan producera olika utfall. Forskaren behöver därmed grunda sin motivering på det problem som studien ämnar besvara. Med hänsyn till att studien anser undersöka gällande inställningar till flexibilitet, motiverar detta till en kombination av metoder. Fyndens träffsäkerhet stärks i sin tur av att forskaren använder sig av flera metoder (Denscombe, 2016, s. 212). Metodkombination ger möjlighet att kontrollera resultat från en metod med resultaten från en annan metod. Denna studie ämnar kontrollera resultatet från intervjuerna genom att jämföra dessa med resultatet från dokumentstudierna och omvänt.
Studien ämnar således skapa nya insikter och bidra med kunskap till studieämnet. Logiken bakom principen bygger på begreppet triangulering. Inom samhällsforskningen har triangulering anpassats till att innefatta mer än endast en kombination av metoder (Denscombe, 2016, s. 221).
För metoder eller data som är relativt lika kan fördelarna med metodkombination och triangulering sammanfattas som en validering av fynden, kontroll av snedvridning i forskningsmetoderna samt utveckling av forskningsinstrumentet. I samband med olikartade metoder och data kan fördelarna vara att komplementära data produceras. Metodkombination eftersträvar således konvergens, bekräftelse och överensstämmelse mellan resultaten från de olika metoderna (Denscombe, 2016, ss. 213,223). Det finns däremot de som är kritiska till metodkombination och triangulering då dessa kan resultera i spretiga material. Viljan att bekräfta resultaten kan bidra till att forskaren förbiser motstridiga data. Grundinställningen hos forskaren bör därmed präglas av nyansering och mångfacettering som i sin tur bidrar till att bredda kunskapen om problemet (Alvehus, 2013, s. 74).
4.5 Urval
4.5.1 Utvalda fall
Urvalet av fall för denna studie kommer att ske på ett subjektivt basis. Med detta menas att urvalet kommer att vara handplockat i syfte att säkerställa att det inhämtade materialet passar undersökningens syfte och kan generera värdefulla data. Urvalet handplockas därmed utifrån aspekter som relevans för ämnet och teorin i fråga samt genom att personerna som ingår i undersökningen har erfarenhet av ämnet. I sin tur förutsätter ett subjektivt urval att forskaren har en viss kännedom om vilka människor och företeelser som bör ingå i undersökningen och medvetet väljer dessa. Subjektiva urvalsprocesser utgör en möjlighet för att skapa ett explorativt
37
urval. Inom ramen för subjektiva urvalsprocesser kan de människor eller företeelser väljas som med största sannolikhet har den kunskapen eller expertisen som studien efterfrågar (Denscombe, 2016, s. 74). Detta återspeglar urvalet av intervjupersoner inom studien.
Vidare kan urvalet även ske utifrån kriterier för fallstudier. Fallet bör väljas med hjälp av särskilda attribut i likhet med den subjektiva urvalsprocessens metoder. Ett av urvalskriterierna för fallstudier är att undersökningsenheten är typisk för sin sort. Fallet bistår med en hög grad av generalitet och liknar därmed de andra fall som skulle kunna ha valts. Resultat kan generaliseras till hela gruppen bestående av liknande fall (Denscombe, 2016, s. 97). Fallstudierna som behandlas i denna undersökning utgörs av två medelstora kommuner med tillhörande regioner. Urvalet av medelstora kommuner baseras på antagandet om att dessa kan erbjuda en högre grad av generalitet. Anledningen till att inte storstadskommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö, eller någon av kranskommunerna, har valts i undersökningen är att dessa inte anses representativa för svensk planering med hänsyn till särskilda förutsättningar vad gäller lokalisering, resurser samt näringslivspolitik.
Utifrån Sveriges Kommuner och Landstings (SKL, nuvarande SKR) kategorisering (2016, s. 19) ingår de utvalda kommunerna i kategori B3. Större stad, vilket innebär att respektive kommun har en befolkning som är större än femtio tusen invånare, därav minst fyrtio tusen i kommunens största ort. Denna kategori anses kunna bistå med större grad av generalitet. För att kunna få en sammanhängande bild över hur flexibilitet används i svensk bostadsplanering, har valet av fall även skett utifrån regionala preferenser genom att de utvalda fallen lokaliseras till olika delar av landet. Nedan följer en detaljerad beskrivning av respektive fall.