Omvandling och anpassning av befintlig bebyggelse
7. Litteraturförteckning och bilagor
7.1 Litteraturförteckning
Adapteo & BSK Arkitekter. (2021). Den flexibla staden: En vision om en hållbar och framtidssäkad modell för stadsplanering. Stockholm: Adapteo. Hämtat från
https://www.adapteogroup.com/files/Public/18348/3448640/adapteo-den-flexibla-staden.pdf den 31 januari 2022
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok (1 uppl.). Stockholm: Liber.
Bengtsson, I. (2020). Bostadsbrist och kommunens roll i bostadsförsörjningen. Lund: Real Estate Science, Department of Technology and Society, Lund University.
Bergevoet, T., & van Tuijl, M. (2016). The flexible city: sustainable solutions for a Europe in transition.
Rotterdam: nai010 publishers.
Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2018). Varför vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Boverket & Tillväxtverket. (2015). Tillväxt kräver planering - En antologi om samverkan i den fysiska planeringen. Boverket och Tillväxtverket. Hämtat från
https://tillvaxtverket.se/download/18.76e25c0c1551556fb105b0c/1465379489521/info_0626_
webb.pdf
Boverket. (2009). Fritt fram att sälja allmännyttan: Konsekvenser i kommunerna av tillståndspliktens upphävande. Karlskrona: Boverket. Hämtat från
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2009/fritt_fram_att_salja_allma nnyttan.pdf
Boverket. (2020a). Hushållssammansättning. Hämtat från https://www.boverket.se/sv/kommunernas-
bostadsforsorjning/underlag-for-bostadsforsorjningen/demografisk-utveckling/hushallssammanstallning/ den 8 februari 2022
Boverket. (2020b). Möjligheternas byggregler: Ny modell för Boverkets bygg-och konstruktionsregler.
Karlskrona: Boverket. Hämtat från
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2020/mojligheternas-byggregler-ny-modell-for-boverkets-bygg--och-konstruktionsregler.pdf den 14 mars 2022 Boverket. (2020c). Kommunal planmonopol. Hämtat från
https://www.boverket.se/sv/kommunernas-bostadsforsorjning/kommunens-verktyg/kommunalt-planmonopol/ den 20 maj 2022 Boverket. (2021a). Bostadsmarknadsenkäten 2021. Hämtat från
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/bostads marknadsenkaten/ den 28 januari 2022
Boverket. (2021b). Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn. Hämtat från
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/vaxthusgaser/ den 28 januari 2022
65
Boverket. (2021c). Risk för diskriminering och hinder för etablering på bostadsmarknaden. Karlskrona:
Boverket. Hämtat från
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2021/risk-for-diskriminering-och-hinder-for-etablering-pa-bostadsmarknaden_tillganglig.pdf
Boverket. (2022). Att skriva planbestämmelser. Hämtat från PBL Kunskapsbanken:
https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/planering/detaljplan/lamplighetsbedomning/gestaltning-i-dp/planbestammelser/ den 1 februari 2022
Carlsson, J., & Carlsson, V. (2020). Intervjuer. i C. Abrahamson Löfström, & B. Rombach, Andra hjälpen:
Allt du behöver veta för att skriva en uppsats (1:1 uppl., ss. 93-104). Lund: Studentlitteratur.
Christensen, K. S. (1985). Coping with uncertainty in planning. Journal of the American Planning Association, 51 (1), ss. 63-73. doi:https://doi.org/10.1080/01944368508976801
Dawson, A. (2017). Extreme cities: The peril and promise of urban life in the age of climate change.
London: Verso.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (3:1 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Ds 2021:2. (2021). Ett bättre underlag för att bedöma bostadsbristen. Stockholm: Regeringskansliet.
Hämtat från
https://www.regeringen.se/48e68f/contentassets/73939a5e710242c9a242bf075ffe3bb0/ett-battre-underlag-for-att-bedoma-bostadsbristen-ds-20212.pdf
Duffy, B. (2006). Analys av dokument. i J. Bell, Introduktion till forskningsmetodik (4 uppl., ss. 123-135).
Lund: Studentlitteratur AB.
Fuertes, P. (2017). Embodied Energy Policies to Reuse Existing Buildings. i A. Mourad, A. Sotoca, F.
Nasselli, N. Mohareb, & C. Alalouch (Red.), Alternative and Renewable Energy Quest, AREQ 2017, 115, ss. 431-439. doi:https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1016/j.egypro.2017.05.040 Funck, E. K., & Karlsson, T. S. (2021). Handbok för systematiska litteratur- och dokumentstudier inom
samhällsvetenskapen. Göteborg: Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet. Hämtat från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/67445/1/gupea_2077_67445_1.pdf
Geraedts, R. (2011). Succes and failure in flexible building. Open House International, 36 (1), ss. 54-62.
doi:https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1108/OHI-01-2011-B0007
Global Utmaning. (2019). En ny plattform för att lösa bostadsfrågan: En antologi om samverkan kring bo-och byggfrågor. Stockholm. Hämtat från
https://globalutmaning.se/wp-content/uploads/2022/03/En-ny-plattform-fr-att-lsa-bostadsfr%E2%80%A0gan_rapport_Global-Utmaning.pdf den 2 februari 2022
Gosling, J., Naim, M., Sassi, P., Iosif, L., & Lark, R. (2008). Flexible buildings for an adaptable and sustainable future. Cardiff: Cardiff University. Hämtat från
https://www.researchgate.net/publication/279891082_Flexible_buildings_for_an_adaptable_an d_sustainable_future
66
Gunnarsson, U., Höjer, M., & Dreborg, K.-H. (2006). Att använda scenarier - förslag till långsiktigt miljömålsarbete. Stockholm: KTH Arkitektur och samhällsbyggnad; Miljöstrategisk analys-fms.
Hämtat från http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:417140/FULLTEXT01.pdf
Göteborgs stad. (2018). Flexibla detaljplaner: En översikt över flexibla detaljaplner i andra kommuner och möjligheter för Goteborgs stad. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Hämtat från
https://www4.goteborg.se/prod/intraservice/namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/0F4B84EEFE EBF628C12583AE003E3DDC/$File/1.%20Rapport%20Flexibla%20detaljplaner.pdf?OpenElemen t den 31 januari 2022
Hall, T. (1999). Introduktion. i T. Hall, Rekordåren - en epok i svenskt bostadsbyggande (1:1 uppl., ss. 7-10). Karlskrona: Boverket.
Helsingborgs stad. (2012). FÖP H+ Bostäder: PM till fördjupning av översiktsplan. Helsingborg:
Helsingborgs stad. Hämtat från https://helsingborg.se/wp-content/uploads/2015/03/PM_hplus_Bost-der_webb_sbf.pdf
Helsingborgs stad. (2017). Stadsplan 2017. Helsingborg: Helsingborgs stad. Hämtat från Stadsplan 2017:
https://kartor.helsingborg.se/stadsplan/src/index.html?appid=8d8be12f83ee43408e834ceab5 634b67
Helsingborgs stad. (2018a). Detaljplan för del av fastigheten Gamla staden 1:1, Söder 1:100 med flera, Oceanbadet, Oceanhamnen: Underlag för planuppdrag Dnr: 941/2018. Helsingborg:
Helsingborgs stad. Hämtat från
https://apps.icatserver.com/hbg/index.php?type=advanced&term=nyckelord|key|detaljplan|O CH%C2%A7rubrik|e|941%2F2018
Helsingborgs stad. (2018b). Detaljplan för del av fastigheten Gamla staden 1:1 och Söder 1:100, Oslopiren och ön, Oceanhamnen: Underlag för planuppdrag Dnr: 1342/2018 . Helsingborg:
Helsingborgs stad. Hämtat från
https://apps.icatserver.com/hbg/index.php?type=advanced&term=nyckelord|key|detaljplan|O CH%C2%A7rubrik|e|1342%2F2018
Helsingborgs stad. (2018c). Gamla Staden 1:1 och Söder 1:100 Oceanbadet plankarta, samråd Dnr:
941/2018. Hämtat från
https://apps.icatserver.com/hbg/index.php?type=advanced&term=nyckelord|key|detaljplan|O CH%C2%A7rubrik|e|941%2F2018 den 4 april 2022
Helsingborgs stad. (2020). Mark- och boendeprogram 2020-2023 med riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal. Helsingborg: Helsingborgs stad. Hämtat från https://helsingborg.se/wp-content/uploads/2020/08/mark-och-boendeprogram-nytt.pdf
Helsingborgs stad. (2021). ÖP 2021: Översiktsplan för Helsingborgs stad. Helsingborg: Helsingborgs stad. Hämtat från
https://dokumentsbf.helsingborg.se/wp-content/uploads/sites/75/2021/12/op2021-texthandlingen-low.pdf
Helsingborgs stad. (2022). Statistik. Hämtat från https://helsingborg.se/kommun-och-politik/statistik/
den 14 maj 2022
67
Hermelin, B. (2005). Samhällsplanering och dess praktik i förändring. i S. Berger, & G. Forsberg, Planeringens utmaningar och tillämpningar (ss. 306-316). Uppsala: Konsultförlaget/Uppsala Publishing House.
Hållbart byggande. (2021). Flexibla byggnader kan ge framtidssäkrade städer. Hämtat från
https://hallbartbyggande.com/flexibla-byggnader-kan-ge-framtidssakrade-stader/ den 30 januari 2022
Israelsson, N., & Hansson, B. (2009). Factors influencing flexibility in buildings. Structural Survey, 27 (2), ss. 138-147. doi:https://doi.org/10.1108/02630800910956461
Jagvillhabostad.nu. (2021). Bostadspolitiskt program. Hämtat från https://jagvillhabostad.nu/wp-content/uploads/2021/06/Jagvillhabostad.nu-bostadspolitiskt-program-2021.pdf den 10 februari 2022
Kronenburg, R. (2007). Flexible: Architecture that responds to change. London: Laurence King Publishing Ltd.
Norrköpings kommun. (2006). Översiktsplan för industrilandskapet i Norrköping. Norrköping:
Norrköpings kommun. Hämtat från
https://www.norrkoping.se/download/18.3ef6b1d158f1bd46e1214f2/1491202892062/industril andskapet-fop.pdf
Norrköpings kommun. (2017a). Översiktsplan för staden Norrköpings kommun. Norrköping:
Norrköpings kommun. Hämtat från
https://www.norrkoping.se/download/18.ea55d0115effd5abbf31f/1508164828869/norrkoping -op-staden-antagen-kf-170619.pdf
Norrköpings kommun. (2017b). Planbeskrivning: tillhörande detaljplan för fastigheten Svanen 6 med närområde (del av Inre hamnen) inom Saltängen i Norrköping SPN 2017/0516 214.
Norrköping: Norrköpings kommun. Hämtat från
https://norrkoping.se/download/18.2e7cd3e018020ae14029f/1649853500056/03-svanen-6-planbeskrivning-ant1.pdf
Norrköpings kommun. (2017c). Översiktsplan för landsbygden Norrköpings kommun. Norrköping:
Norrköpings kommun. Hämtat från
https://www.norrkoping.se/download/18.ea55d0115effd5abbf31b/1508164593728/norrkopin g-op-landsbygd-antagen-kf-170619.pdf
Norrköpings kommun. (2022a). Statistik. Hämtat från https://norrkoping.se/organisation/statistik den 14 maj 2022
Norrköpings kommun. (2022b). Planbeskrivning: tillhörande detaljplan för fastigheterna Mjölnaren 14 och Mjölnaren 15 samt Bergsbron 7 med närområde inom Nordantill i Norrköping SPN 2017/0108 214. Norrköping: Norrköpings kommun. Hämtat från
https://www.norrkoping.se/download/18.da522e317e68b22a40f03/1643809078776/mjolnaren -14-15-bergsbron-7-planbeskrivning-granskning-2.pdf
Rauws, W. S., Cook, M., & Van Dijk, T. (2014). How to Make Development Plans Suitable for Volatile Contexts. Planning Practice and Research, 29:2, ss. 133-151.
doi:https://doi.org/10.1080/02697459.2013.872902
68
Regeringskansliet. (2021a). 2021: Sveriges genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling.
Stockholm: Regeringskansliet. Hämtat från
https://www.regeringen.se/49d5f2/globalassets/regeringen/dokument/regeringskansliet/agen
da-2030-och-de-globala-malen-for-hallbar-utveckling/voluntary-national-review--vnr/2021_sveriges_genomforande_av_agenda_2030_for_hallbar_utveckling_webb.pdf den 28 januari 2022
Regeringskansliet. (2021b). Lagrådsremiss: Certifierade byggprojekteringsföretag – en mer förutsägbar byggprocess. Stockholm: Regeringskansliet. Hämtat från
https://www.regeringen.se/4a6767/contentassets/f1200fab2b434b25813fb2a5d7c8a78e/certifi erade-byggprojekteringsforetag--en-mer-forutsagbar-byggprocess.pdf den 28 januari 2022 Regeringskansliet. (2021c). Den svenska förvaltningsmodellen. Hämtat från Regeringen:
https://www.regeringen.se/lattlast-information-om-regeringen-och-regeringskansliet/den-svenska-samhallsmodellen/den-svenska-forvaltningsmodellen---tre-nivaer/ den 14 maj 2022 Region Skåne. (2021). Regionplan för Skåne 2022-2040. Kristianstad: Region Skåne. Hämtat från
https://geodata.skane.se/regutv/regionplan/2022/granskning/dokument/regionplan-for-skane-2022-2040-granskningshandling.pdf
Region Skåne. (2022). Befolkning. Malmö: Region Skåne. Hämtat från Hur har det gått i Skåne?:
https://utveckling.skane.se/digitala-rapporter/huga/befolkning/
Region Östergötland. (2021a). Befolkning. Hämtat från Fakta om Östergötland:
https://app.powerbi.com/view?r=eyJrIjoiN2MzYTYzMjgtOWUyOC00ZjQzLTlmNWUtMDAzZmY 2ODI3MjNhIiwidCI6ImYwODczMzkzLWMzNGMtNGFlYy1iMWM1LTM4MjEyOTgyYTViOSIsImM iOjl9 den 14 maj 2022
Region Östergötland. (2021b). Utvecklingsstrategi för Östergötland. Linköping: Region Östergötland.
Hämtat från
https://www.regionostergotland.se/contentassets/ff45e5cf998647bcb5d7d23e0dee61f4/utvec klingsstrategi-for-ostergotland.pdf
Region Östergötland. (2021c). Det funktionella Östergötland. Linköping: Region Östergötland. Hämtat från https://storymaps.arcgis.com/collections/761902c63c8540279b11b586c60d599a?item=1 Rosenhead, J. (1980). Planning under uncertainty: 1. The flexibility of methologies. Operational
Research Society, 31(3), ss. 209-216. doi:https://www.jstor.org/stable/2581077 SCB. (2018). Var femte person född utanför Europa är trångbodd. Hämtat från
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/var-femte-person-fodd-utanfor-europa-ar-trangbodd/ den 10 februari 2022
SCB. (2021). Hushåll i Sverige. Hämtat från https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/hushall-i-sverige/ den 8 februari 2022
SFS. (2010:900). Plan-och bygglagen. Stockholm: Finansdepartamentet
Solli, R. (2020). Kvalitativa sekundärmaterial. i C. Abrahamson Löfström, & B. Rombach, Andra hjälpen:
Allt du behöver veta för att skriva en uppsats (1:1 uppl., ss. 123-134). Lund: Studentlitteratur AB.
69
SOU 2018:35. (2018). Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar. Stockholm: Regeringskansliet. Hämtat från
https://www.regeringen.se/49cec5/contentassets/b5eae39ea5b54e76a09e7bc90c8e5196/ett-gemensamt-bostadsforsorjningsansvar-sou-201835.pdf
Stannow, M. (2022). Framtidens byggnader är redan byggda. Arkitekten. Hämtat från
https://arkitekten.se/debatt/debatt-framtidens-byggnader-ar-redan-byggda/ den 17 maj 2022
Stenberg, E. (2015). Miljoner att tjäna på Miljonprogrammet. Tidskriften Betong, 2015 (4), ss. 56-68.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2016). Kommungruppsindelning 2017: Omarbetning av Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning. Sveriges Kommuner och Landsting.
Hämtat från https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-455-7.pdf?issuusl=ignore UNDP. (u.å.). 11. Hållbara städer och samhällen. Hämtat från
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-11-hallbara-stader-och-samhallen/ den 27 januari 2022 Vidén, S. (1999). Rekordårens bostadsbyggande. i T. Hall, Rekordåren - en epok i svenskt
bostadsbyggande (1:1 uppl., ss. 31-58). Karlskrona: Boverket.
7.2 Bilagor
7.2.1 Intervjuguide
Nedan följer ett antal förbestämda frågor/ ämnen. Dessa är endast en utgångspunkt i
diskussionen. Finns det något du vill ta upp utöver dessa eller som du vill diskutera mer utförligt går det också jättebra!
1. Kan du berätta om din roll på plansektionen? / kan du berätta vad du jobbar med?
2. Beskriv din erfarenhet inom tjänsten? Hur länge har du jobbat inom liknande tjänst?
3. Flexibilitet i ert arbete
a. Hur definierar du begreppet flexibilitet?
b. Är flexibilitet ett uttalat mål inom organisationen? Om ja, på vilket sätt?
c. Hur skulle du beskriva att flexibilitet tas tillvara inom organisationen?
4. Flexibla detaljplaner & ytor för flexibel användning
a. Använder ni er av flexibla detaljplaner? Om ja, på vilket sätt?
i. Har ni jobbat med flexibla ytor, ex. multifunktionella ytor eller platser som lämnas utan programmering inom en detaljplan?
b. Har du observerat några fördelar/ nackdelar med flexibla detaljplaner?
5. Ombyggnad och anpassning
a. På vilket sätt har ni jobbat med att nyttja befintliga strukturer?
i. Har ni jobbat med att omvandla andra funktioner till bostäder?
ii. Hur har processen sett ut?
iii. Vad kan du säga om den fysiska omvandlingen? Har exempelvis renoveringsbehovet varit omfattande?
6. Regionalt samarbete
a. Hur ser bostadsplaneringen ut på regional nivå jämfört med kommunal nivå?
b. Kan flexibilitet främjas på regional nivå? Om ja, på vilket sätt?
7. Hållbarhet
a. Hur balanserar ni målet om att minska koldioxidutsläpp med målet om att främja för fler bostäder?
8. Innovation
70
a. Vet du något exempel där byggnation med modulära element har använts i kommunen?
9. Vad kan du säga om hur effektiv bostadsplaneringen har varit i kommunen?
a. Hur skulle du effektivisera det?
7.2.2 Utdrag ur transkribering
I: Precis, och jag tänker utifrån, vi har berört mångfald, som du menar är eran definition på flexibilitet och utifrån det mångfunktionalitet. Är det någonting som man har tittat på och kanske försökt få in andra funktioner utöver bostäder i området eller i andra områden generellt?
IH: Ja visst man har fått in vissa arbetsplatser, där är ett stort kontorshus som man har byggt i ena hörnan, och mötesplatser också. Vi började ju med biblioteket där i Drottninghög centrum, det var nästan det första som gjordes. Man tog inspiration av ett hus som finns i London som innebär att de som bor ska ha stort inflytande på utbudet och man liksom ökade det kulturella programmet. Och då blev det så att det biblioteket, det blev mest besökt i hela stan’ förutom nu huvudbiblioteket. Och där hade man cirkelkurser och man väljer själv vilka föreläsare som ska komma och man har datorer och olika. Idé A heter det. Så det har man jobbat mycket med, just för att någonting också ska hända där, så att säga. Och det biblioteket bygger man ju om nu, så man bygger ett stort högt hus där så det är nästa stora byggprojekt som ska göras. Och då får Idé A nya lokaler i bottenplan som är bättre anpassade. Så det är många olika saker som har hänt där uppe.
I: Absolut. Det låter verkligen spännande. Jag tänker utifrån det kommunala perspektivet om hur man har jobbat på andra platser. Det kanske är svårt att säga för det är så himla plastsspecifikt vad gäller de strategier som används i hela staden och hela kommunen.
IH: Ja alltså vi har en kraftfull stadsplan som heter Stadsplan 2017 och den planen pratar mycket om förtätning och olika principer för förtätning. Och innan den hade vi Översiktsplan 2010 och i den pratades ju om 3 områden, logistik som var liksom verksamhetsdelen och sen var det boendemiljöer och mötesplatser. Och just strategin kring mötesplatser upplever jag ändå har, vi har liksom haft en tydlig strategi kring mötesplatser. Och det har ju varit på många olika nivåer som vi har hållit på med det. Bland annat har vi fått hit arenan, vi har fått hit C-U, vi har gjort vid knutpunkten så det är de stora delarna. Och sedan har vi arbetat med Söder alltså söder centrum, gågator där och torgen där.
Och sen är det lite grann kring stadsdelscentrum tror jag vi har också jobbat en del med. Sen är det ju själva bussen här, vi har en likadan buss som i Malmö, den här vi jobbar ihop med dem och Lund när det var spårvagnsprojektet men det blev en buss här i Helsingborg, den här el bussen som ser ut som en spårvagn. Den heter Helsingborgs Expressen, heter den. Så vi har också jobbat en del med att räta upp busslinjer och öka liksom tillgängligheten när det gäller kollektivtrafiken och den har blivit extremt mycket bättre, alltså busstrafiken här. Väldigt stora förbättringar, alltså restidsförbättringar. Det har de verkligen arbetat med på stadsbyggnad. Så just de här strategierna i ÖP:n tycker jag nog att vi har försökt implementera. Sen är det klart då man tänker på det här med att man ska bygga så att säga billigt eller så att folk har råd. Då blir det ju gärna de här punkthusen.
Och vi har en enorm vacker utsikt här så att när man väl kommer upp och bygger högt, ser man ju hela sundet. Så det är liksom en kvalitet med de här höga punkthusen som vi bygger. Men egentligen är kanske inte punkthus det bästa när man tänker att man ska försöka bygga just mötesplatser. Men det ar blivit en hel del punkthus, det har det blivit.
I : intervjuare (författaren)
IH: informant H, Helsingborgs stad
71
I: Och det är ju utifrån satsningen att man skulle bygga billigare då, har man t.ex. tittat på elementbygge eller modulärtbygge eller liknande?
IH: Ja, det finns några sådana. Det är ju det här som allmännyttan har tagit fram, det här konceptet, jag kommer inte ihåg vad det heter nu men de har tagit fram sådana här elementhus. Vi har några sådana på Söder eller de södra stadsdelarna, kan inte säga exakt nu vilken det var.