1) en person som arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag där eller hon själv har minst 15 % eller hans familjemedlemmar ensamma eller tillsammans med honom har minst 30 % av aktiekapitalet eller av den rösträtt som aktierna medför eller annars har motsvarande
bestämmanderätt, eller
2) en person som arbetar i ett aktiebolag där han själv eller hans
familjemedlemmar ensamma eller tillsammans med honom har minst 50 % av aktiekapitalet eller den rösträtt som aktierna medför eller annars har motsvarande bestämmanderätt, eller
3) en person som på ett ovan i punkt 1 eller 2 angivet sätt arbetar i ett annat företag eller en annan sammanslutning där han eller hans familjemedlemmar ensamma eller tillsammans med honom anses ha en sådan bestämmanderätt som avses i de nämnda punkterna.
De andra företag eller sammanslutningar som avses i punkt 3 kan vara öppna bolag, kommanditbolag, andelslag, bostadsaktiebolag eller privata näringsidkare (självständig företagare, yrkesutövare).
Också så kallat indirekt ägande via ett annat företag eller en annan sammanslutning beaktas när ägandet eller bestämmanderätten fastställs (se punkt 6.3, Indirekt ägande; det röstetal som aktierna medför).
Näringsidkare
En näringsidkare äger ingen företagsegendom och bedriver inte heller verksamhet via någon juridisk person (t.ex. Ab, Kb) utan bedriver verksamheten i sitt eget namn och äger all egendom i anslutning till verksamheten som privatperson.
Om en sambo som bor tillsammans med en privat näringsidkare i
gemensamt hushåll är anställd hos näringsidkaren, betraktas sambon som delägare, eftersom näringsidkaren har ensam bestämmanderätt gällande företagsverksamheten. (Se RP 115/2002).
En i punkt 3 avsedd delägare kan t.ex. vara
en avlönad tyst bolagsman i kommanditbolag eller någon annan som arbetar i ett kommanditbolag, vilken bor i samma hushåll som en ansvarig bolagsman och är hans familjemedlem. En förutsättning är att denansvariga bolagsmannens bestämmanderätt inte har begränsats genom bolagsavtal.
en avlönad person som arbetar i ett öppet bolag, vilken bor i samma hushåll som en bolagsman och är hans familjemedlem. En förutsättning är att bolagsmannens bestämmanderätt inte har begränsats genombolagsavtal.
en sambo som bor tillsammans med en privat näringsidkare i gemensamt hushåll och som är anställd hos näringsidkaren.
6.2.1 Ledande ställning
I lagen om utkomstskydd för arbetslösa anses en person ha ledande ställning i ett företag om han eller hon är verkställande direktör eller styrelsemedlem i ett aktiebolag eller har motsvarande ställning i ett aktiebolag eller ett annat företag eller en annan sammanslutning.
Suppleanter i styrelsen anses stå i ledande ställning endast om de deltar i styrelsemötena så ofta att de i praktiken anses ha samma beslutanderätt som de ordinarie styrelsemedlemmarna. Prokura eller annan rätt att teckna firma medför inte i sig ledande ställning i bolaget i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Definitionen av ledande ställning är inte uttömmande. En person som arbetar tillsammans med verkställande direktören och en styrelsemedlem i motsvarande position kan anses stå i ledande ställning.
Inom tillämpningspraxis för lagen om utkomstskydd för arbetslösa har man gjort bedömningen att i ett litet bolag, där tre delägare ägde lika stora andelar (1/3), utövades bestämmanderätten gemensamt och också
sådana ägare som inte var styrelsemedlemmar eller verkställande direktör ansågs stå i ledande ställning.
I den lagstadgade olycksfallsförsäkringen innebär däremot medlemskap i styrelsen inte nödvändigtvis att personen anses stå i ledande ställning.
6.2.2 Familjemedlem
Såsom familjemedlem till en person som arbetar i ett företag betraktas make och släktingar i rakt upp- eller nedstigande led, vilka bor tillsammans med sagda person i gemensamt hushåll. Förutom maken betraktas således till exempel också barn, föräldrar samt mor- och farföräldrar till en person som arbetar i ett företag såsom dennes familjemedlemmar, om de bor tillsammans med honom i gemensamt hushåll.
Om personerna enligt uppgifterna i befolkningsregistret bor på samma adress, anses de i regel bo i samma hushåll. Detta ska dock avgöras på grundval av den faktiska situationen och ett faktiskt gemensamt hushåll.
Makar som till följd av söndring varaktigt bor åtskiljs betraktas inte som varandras familjemedlemmar.
Parterna i ett registrerat partnerskap jämställs med äkta makar.
Även sambo jämställs med äkta make. I 1 kap. 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa uppräknas för klarhetens skull
förutsättningarna för ett samboförhållande: parterna är en man och en kvinna som under äktenskapsliknande förhållanden bor i ett hushåll som bör betraktas som gemensamt och detta tillstånd inte är uppenbart tillfälligt.
I lagen om olycksfallsförsäkring betraktas däremot inte en sambo utan endast en äkta make som familjemedlem.
6.2.3 Familjemedlems delägande i öppna bolag och kommanditbolag
När det gäller att avgöra huruvida bolagsmans familjemedlemmar ska betraktas som delägare ska i fråga om öppna bolag och kommanditbolag särskild uppmärksamhet fästas vid bolagsmannens bestämmanderätt (gäller ansvariga bolagsmän). Bestämmanderätten motsvarar inte
nödvändigtvis den kalkylerade andelen. I en situation där fyra bolagsmän äger lika stora andelar av ett företag, dvs. var och en äger numeriskt 25 % av företaget, avspeglar ägarandelen inte bolagsmännens
bestämmanderätt. Trots andelen har bolagsmännen i allmänhet full bestämmanderätt i sitt företag.
Varje bolagsmans bestämmanderätt är beroende av om den har begränsats genom ett bolagsavtal eller inte. Om bolagsmannens bestämmanderätt inte har begränsats genom ett bolagsavtal, anses han eller hon ha mycket betydande bestämmanderätt i bolaget, varvid familjemedlemmar som bor i gemensamt hushåll med bolagsmannen i fråga betraktas som delägare.
6.2.4 Aktier som bolaget innehar och hur de inverkar på delägarnas bestämmanderätt
Aktier som innehas av aktiebolaget självt beaktas inte vid analysen av ägarnas bestämmanderätt.
Enligt aktiebolagslagen medför en aktie som tillhör bolaget självt inga rättigheter i bolaget. Deltagande i bolagsstämman kan inte ske med aktier som tillhör bolaget eller dess dottersammanslutning.
Eftersom bolagets egna aktier inte medför någon rösträtt, ska antalet aktier som bolaget innehar avdras från det totala antalet aktier vid beräkningen av den bestämmanderätt som aktierna medför. De återstående aktierna, dvs. de aktier som ägs av delägarna, motsvarar 100 procent av
bestämmanderätten i företaget.
Efter detta beror delägarens rösträtt på det inbördes förhållandet mellan delägarnas aktieinnehav.
Försäkringsdomstolens avgörande:
A hade varit sysselsatt på heltid i aktiebolaget C Ab sedan år 1985. A var styrelseordförande i C Ab och ägde 15 av 105 aktier i C Ab, dvs. 14,286 % av aktiestocken i företaget. Utöver A ägde fyra andra personer 15 aktier vardera, och 30 aktier tillhörde bolaget självt. Eftersom varje person representerar sina egna 15 aktier på bolagsstämman och ingen representerar de aktier som innehas av bolaget, ansåg
försäkringsdomstolen att var och en av de fem personerna innehar 1/5 av rösträtten, dvs. 20 %. Därmed ansågs A inneha över 15 % av rösträtten, och eftersom A var i ledande ställning i C Ab betraktades han som en i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedd delägare. (FD 255/2005) 15 / (105 - 30) = 20 %
Bestämmelserna i lagen om olyckfallsförsäkring avviker från ovanstående.