Arbetslöshetsförsäkringsfonden
Anvisningar om arbetslöshetsförsäkringspremier år 2012
Denna anvisning tillämpas på premier som gäller år 2012.
För premier som gäller de föregående åren tillämpas den anvisning som fastställts för respektive år.
ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER
2012
ARBETSGIVARES ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIE
Arbetsgivares Premieprocenttal Förfallodag
ar och
årliga av lönesumman betalningsraternas andel av lönesumman
lönesumma 2) 1.1.2012 1.3.2012 1.9.2012
Arbetstagare upp till 1 936 500 euro
(17–64-åringar)
0,80 % 0,80 % --- ---
för den del som
överstiger
1) 1 936 500 euro
3,20 %
3)0,80 % 1,20 % 1,20 %
Delägare (se punkt 6 i
anvisningen) ---
0,80 % 0,80 % --- ---
Förklaringar:
1) Arbetslöshetsförsäkringspremier uppbärs inte för arbetstagare som är under 17 år eller som har fyllt 65 år. Gäller räknat från början av den kalendermånad som följer på födelsedagen.
2) Sammanlagd lönesumma per kalenderår betalad av arbetsgivaren (FO-nummernivå), utan delägarnas löner.
3) 0,80 % av lönesumman upp till 1 936 500 euro och därefter 3,20 % för den del som överstiger denna summa.
LÖNTAGARES ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIE
Premieprocenttal
av lönesumman Förfallodag och betalningsrater
1.5.2012
Arbetstagare
(17–64-åringar)
0,60 % 0,60 %
Delägare
0,20 % 0,20 %
Arbetsgivaren uppbär arbetslöshetsförsäkringspremien från arbetstagarens/delägarens lön
i samband med varje lönebetalning.
ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER BEHÖVER INTE BETALAS FÖR FÖLJANDE PERSONER
- Företagare som för sin huvudsyssla är skyldig att teckna FöPL- och LFöPL- försäkring. (Definitionen av företagare i lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare har utvidgats i början av år 2011. Se
närmare under punkt 4.1 FöPL- och LFöPL-skyldiga i huvudsyssla.)
- Bolagsman i öppet bolag
- Ansvarig bolagsman i kommanditbolag
- Arbetstagare som är under 17 år eller över 65 år
- Arbetstagare som omfattas av en olycksfallsförsäkring med s.k. fast premie - Arbetstagare som tjänstgör på ett finskt fartyg som inskrivits i handelsfartygsförteckningen
och inte bor i Finland
- Familjevårdare som avses i familjevårdslagen (löntagaren är inte skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremie,
men arbetsgivaren är skyldig att betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie) - Arbetstagare som inte omfattas av obligatorisk lagstadgad olycksfallsförsäkring
GRÄNS FÖR LÖNESUMMAN VID BERÄKNING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER
Om arbetsgivarens årliga lönebelopp är mindre än beloppen i nedanstående tabell,
fakturerar/uppbär försäkringsanstalten inte arbetsgivares eller löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier.
Arbetsgivarens betalningsskyldighet granskas i samband med beräkning av den slutliga
premien.
Arbetsgivaren innehåller alltid löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie.
Arbetsgivaren betalar inte tillbaka till arbetstagaren arbetslöshetsförsäkringspremier som innehållits från arbetstagarens lön,
även om försäkringsbolaget inte skulle fakturera löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremier.
Gräns för lönesumma
som faktureras av
försäkringsbolaget *)
Arbetsgivares Löntagares
arbetslöshetsför- arbetslöshetsför-
säkringspremie säkringspremie
Arbetstagare
(17–64-åringar) 8 500 euro 4 333 euro
Delägare 8 500 euro 13 000 euro
*) Med gräns för lönesumma menas den sammanlagda lönesumma som arbetsgivaren betalat (inte den enskilde arbetstagarens lönesumma).
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 4
SAMMANFATTNING AV DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA... 6
1 ALLMÄNT ... 7
2 ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIERNAS BELOPP 2012 ... 8
2.1 LÖNTAGARES ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIE ... 8
2.2 ARBETSGIVARES ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIE ... 8
2.3 ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER FÖR DELÄGARE I FÖRETAG ... 8
2.4 EXEMPEL PÅ FÖRSKOTT PÅ ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRING 2012 ... 9
3 BETALNINGSSKYLDIGHET ... 10
3.1 ARBETSGIVARENS BETALNINGSSKYLDIGHET... 11
3.2 LÖNTAGARENS BETALNINGSSKYLDIGHET ... 11
3.3 TERRITORIELL TILLÄMPNING AV DEN LAGSTADGADE OLYCKSFALLSFÖRSÄKRINGEN ... 11
3.3.1 Arbetstagare som kommer till Finland ... 11
3.3.2 Arbetstagare som flyttar från Finland utomlands ... 14
4 INGEN BETALNINGSSKYLDIGHET ... 16
4.1 FÖRETAGARE SOM FÖR SIN HUVUDSYSSLA ÄR SKYLDIGA ATT TECKNA FÖPL- OCH LFÖPL-FÖRSÄKRING ... 16
4.2 BOLAGSMÄN I ÖPPNA BOLAG OCH ANSVARIGA BOLAGSMÄN I KOMMANDITBOLAG ... 19
4.3 PERSONER SOM ÄR UNDER 17 ÅR ELLER ÖVER 65 ÅR ... 20
4.4 HEMHJÄLPAR OCH HEMSTÄDARE... 20
4.5 PERSONER SOM TJÄNSTGÖR PÅ FINSKA HANDELSFARTYG ... 21
4.6 PENSION MEDFÖR INTE BEFRIELSE FRÅN SKYLDIGHETEN ATT BETALA ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER ... 21
5 LÖNEBEGREPPET INOM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN ... 23
5.1 LÖN SOM UTGÖR GRUND FÖR ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIEN ... 23
5.2 LÖN SOM UTGÖR GRUND FÖR ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIEN ÄR INTE BLAND ANNAT ... 23
5.3 EXCEPTIONELLA SITUATIONER ... 25
5.3.1 Försäkringslön i utlandsarbete ... 25
5.3.2 Lön i form av naturaförmåner ... 25
5.3.3 Praktiserande veterinärs lön ... 25
5.3.4 Lön till barnvårdare, vilken betalas helt eller delvis från Folkpensionsanstalten ... 26
5.3.5 Minimiårsarbetsförtjänst för olycksfallsförsäkring och arbetslöshetsförsäkringspremie ... 26
6 DELÄGARE I FÖRETAG ... 27
6.1 ALLMÄNT OM DELÄGANDE ... 27
6.2 DEFINITION AV DELÄGARE I FÖRETAG ... 27
6.2.1 Ledande ställning ... 28
6.2.2 Familjemedlem ... 29
6.2.3 Familjemedlems delägande i öppna bolag och kommanditbolag ... 29
6.2.4 Aktier som bolaget innehar och hur de inverkar på delägarnas bestämmanderätt ... 30
6.3 INDIREKT ÄGANDE; DET RÖSTETAL SOM AKTIERNA MEDFÖR ... 30
6.3.1 Exempel på delägarskap i företag till följd av ägande i mellanbolag ... 31
7 BETALNINGS- OCH UPPBÖRDSPRAXIS ... 34
7.1 ARBETSGIVAREN INNEHÅLLER LÖNTAGARES ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIE FRÅN LÖNEN ... 34
7.2 FÖRSÄKRINGSANSTALTEN UPPBÄR ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIEN AV ARBETSGIVAREN ... 34
7.2.1 Förfallodagar för arbetslöshetsförsäkringspremien 2012 ... 35
7.2.2 Gränser för lönesumman vid uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremien 2012 ... 35
7.2.3 Uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremier i försäkringar som upphör, när försäkringsperioden löper ut vid kalenderårets slut... 36
7.3 HUR FÖRÄNDRINGAR I ÄGANDEFÖRHÅLLANDEN INVERKAR PÅ INNEHÅLLANDE OCH
UPPBÖRD AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIE... 37
7.4 DRÖJSMÅLSRÄNTA OCH UTSÖKNING ... 37
7.5 ÖVERFÖRING AV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRINGEN TILL EN ANNAN ANSTALT MITT UNDER KALENDERÅRET ... 37
8 ARBETSGIVARENS INFORMATIONSSKYLDIGHET ... 38
9 FÖRSUMMELSE AV SKYLDIGHET ATT TECKNA OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING OCH SKYLDIGHET ATT BETALA ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIE ... 38
10 ÄNDRINGSSÖKANDE ... 39
10.1 FÖRSÄKRINGSANSTALTENS SJÄLVRÄTTELSE ... 39
10.2 ÄNDRINGSSÖKANDE ... 39
11 BETALNINGSÖVERVAKNING ... 40
11.1 FÖLJDER AV LÄMNANDE AV FELAKTIGA UPPGIFTER ELLER FÖRSUMMELSE AV INFORMATIONSSKYLDIGHETEN ... 40
11.1.1 Premiehöjning ... 40
11.1.2 Bötesstraff ... 40
11.2 RÄTT TILL INSYN I ANSLUTNING TILL UPPBÖRD AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER ... 41
12 INFORMATION OCH HANDLEDNING ... 42
12.1 INFORMATION OCH HANDLEDNING TILL ARBETSGIVARNA ... 42
12.1.1 Beräkning och uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremier ... 42
12.1.2 Utkomstskydd för arbetslösa ... 42
12.1.3 Arbetsgivarens självriskpremie ... 42
12.1.4 Olycksfallsförsäkring ... 42
BILAGOR ... 42
BEREDNING AV ANVISNINGEN ... 43
SAMMANFATTNING AV DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA
Anvisningen har uppdaterats med de nya premieprocenterna samt lönesummagränserna.
Det har gjorts ändringar i avsnittet som behandlar
arbetslöshetsförsäkringspremiens lönebegrepp (se punkt 5.2 Som
lön som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremien betraktas
inte bland annat).
1 ALLMÄNT
Skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremier grundar sig på lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998, nedan
finansieringslagen). Arbetslöshetsförsäkringspremierna består av två delar – arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares
arbetslöshetsförsäkringspremie. Arbetslöshetsförsäkringspremierna fastställs enligt de löner som utbetalas av arbetsgivaren.
Uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremierna sköts i anslutning till den lagstadgade olycksfallsförsäkringen, vilket innebär att samma
försäkringsanstalt i vilket arbetsgivaren har tecknat den lagstadgade olycksfallsförsäkringen uppbär av arbetsgivaren såväl arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie som löntagares
arbetslöshetsförsäkringspremie. Arbetsgivaren innehåller arbetstagarnas arbetslöshetsförsäkringspremier i samband med varje lönebetalning.
Försäkringsantalten har rätt att för en försäkring som börjar i början av året eller under året uppbära förskott på arbetslöshetsförsäkringspremien.
Försäkringspremien fastställs slutgiltigt per kalenderår efter att försäkringsperioden löpt ut.
Försäkringsanstalten redovisar de av arbetsgivaren uppburna avgifterna vidare till Arbetslöshetsförsäkringsfonden.
2 ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIERNAS BELOPP 2012
Beloppen av arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier år 2012 regleras i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner
(87/2011).
2.1 LÖNTAGARES ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIE
Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie är 0,60 % av lönen.
Premieprocenten gäller omedelbart från årets början.
Arbetsgivaren innehåller löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie i samband med varje lönebetalning.
2.2 ARBETSGIVARES ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIE
Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie har graderats enligt den lönesumma som arbetsgivaren betalat på så sätt att premien är 0,80 procent av lönen upp till en lönesumma på 1 936 500 euro, och för den andel som överstiger nämnda belopp 3,20 procent av lönen. Gränsen för lönesumman justeras årligen med den lönekoefficient som motsvarar arbetstagares pensionslag.
I den nämnda gränsen, 1 936 500 euro, har delägarnas lönesummor inte medräknats. Gränsen beräknas per kalenderår enligt FO-nummer, inte enligt försäkringsavtal.
Om den sammanlagda lönesumma som arbetsgivaren betalar överstiger 1 936 500 euro och företaget har haft lagstadgade olycksfallsförsäkringar i flera olika försäkringsantalter under ett och samma kalenderår, måste arbetsgivaren meddela om fördelningen till var och en av
försäkringsanstalterna.
Meddelandet skall göras både då försäkring tecknas och då de årliga löneuppgifterna uppges.
2.3 ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER FÖR DELÄGARE I FÖRETAG
Arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier som uppbärs för sådana delägare i företag som avses i 1 kap. 6 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa fastställs så, att de motsvarar finansieringen av de förmåner som delägare är berättigade till.Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie som uppbärs för delägare i företag är 0,80 % och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie är 0,20 % av beloppet av de arbetslöner som betalats till delägaren. (Se närmare punkt 6 om delägare i företaget).
2.4 EXEMPEL PÅ FÖRSKOTT PÅ ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRING 2012
Förskott på arbetslöshetsförsäkringspremier:
företagets lönebelopp är 2 000 000 euro i företaget arbetar inga delägare
Arbetsgivarpremie:
rat 1.1. 0,80 % x 2 000 000 euro = 16 000 euro rat 1.3. 1,2 % x 63 500,00 euro = 762 euro rat 1.9. 1,2 % x 63 500,00 euro = 762 euro sammanlagt 17 524 euro.
Kontrollkalkyl:
0,80 % x 1 936 500 euro = 15 492 euro + 3,20 % x 63 500 euro = 2 032 euro sammanlagt 17 524 euro.
Löntagarpremie:
Utöver arbetsgivarpremien innehåller arbetsgivaren löntagares
arbetslöshetsförsäkringspremie i samband med varje löneutbetalning och betalar löntagarpremierna för hela året till olycksfallsförsäkringsanstalten som ett engångsbelopp 1.5.
rat 1.5. 0,60 % x 2 000 000 euro = 12 000 euro
3 BETALNINGSSKYLDIGHET
Skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremie beror i första hand på om arbetsgivaren är skyldig att teckna en lagstadgad
olycksfallsförsäkring för sina arbetstagare och om arbetstagaren omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkring som arbetsgivaren tecknat.
Om arbetsgivaren är skyldig att teckna en olycksfallsförsäkring, är arbetsgivaren i regel även skyldig att betala arbetsgivares
arbetslöshetsförsäkringspremier. Om en arbetstagare omfattas av arbetsgivarens olycksfallsförsäkring är eller hon likaså i regel skyldig att betala löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie.
(Se även bilagan: Sammandrag om tecknande av lagstadgad olycksfallsförsäkring.)
Personen är försäkrad med en frivillig olycksfallsförsäkring för arbetstid.
En företagare eller självständig yrkesutövare, som inte omfattas av det obligatoriska olycksfallsskyddet och som har tecknat en frivillig försäkring för arbetstid enligt 57 § 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring, är inte skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremier.
Professionella idrottare
Olycksfallsskyddet för professionella idrottare har ordnats genom
speciallagstiftning (lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottare 276/2009). För dem gäller alltså inte den lagstadgade
olycksfallsförsäkringen enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Därför uppbärs heller ingen arbetslöshetsförsäkringspremie.
Allmänt om arbetslöshetsförsäkringspremien
Arbetslöshetsförsäkringspremien är en avgift av skattenatur. Samtidigt bygger arbetslöshetsförsäkringen också delvis på försäkringsprincipen.
Denna princip tar sig främst uttryck i befrielse från betalningsskyldighet i vissa situationer.
Om arbetsgivarens betalningsskyldighet stadgas i 12 § i finansieringslagen och om löntagarens betalningsskyldighet i 15 § i lagen.
Om arbetsgivaren har gett felaktiga uppgifter eller försummat att ge
sådana uppgifter som behövs för fastställandet av försäkringspremien, har försäkringsanstalten rätt att utifrån ett uppskattat ansvar påföra
arbetsgivaren en skälig försäkringspremie till högst det fyrfaldiga beloppet för den tid som försummelsen eller de felaktiga uppgifterna gäller.
Arbetslöshetsförsäkringsfonden och försäkringsanstalterna övervakar tillsammans att arbetsgivaren har gett riktiga uppgifter och inte försummat att ge uppgifter.
(Se även punkt 8 Arbetsgivarens informationsskyldighet och punkt 11 Betalningsövervakning.)
3.1 ARBETSGIVARENS BETALNINGSSKYLDIGHET
En arbetsgivare som enligt lagen om olycksfallsförsäkring är skyldig att försäkra sina anställda är skyldig att betala arbetsgivares
arbetslöshetsförsäkringspremie.
Skyldighet att teckna en lagstadgad olycksfallsförsäkring har arbetsgivare som under ett kalenderår har anställda i arbets- eller tjänsteförhållande under sammanlagt mer än 12 arbetsdagar. Med arbetsdagar avses kalenderdagar och till exempel inte en arbetsmängd på 8 timmar. Om sex personer arbetar två hela dagar blir detta sammanlagt redan 12
arbetsdagar.
Om arbetsgivaren har tecknat en obligatorisk försäkring som grundar sig på lagen om olycksfallsförsäkring, trots att kravet på 12 arbetsdagar inte uppfylls, uppbärs dock både arbetsgivares och löntagaresarbetslöshetsförsäkringspremie.
(Se även bilagan: Sammandrag om tecknande av lagstadgad olycksfallsförsäkring.)
Arbetsgivarens betalningsskyldighet gäller också delägare (se närmare punkt 6 Delägare i företag).
Skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremier gäller inte staten.
3.2 LÖNTAGARENS BETALNINGSSKYLDIGHET
Skyldiga att betala löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie är personer i arbets- eller tjänsteförhållande eller annat anställningsförhållande, vilka omfattas av det obligatoriska olycksfallsskydd som arbetsgivaren ordnat eller det i lagen om olycksfallsförsäkring avsedda olycksfallsskydd som fastställs med stöd av lagen om olycksfallsersättning för statstjänstemän.
(Se även bilagan: Sammandrag om tecknande av lagstadgad olycksfallsförsäkring.)
Betalningsskyldiga är även företagets delägare (se närmare punkt 6 Delägare i företag).
3.3 TERRITORIELL TILLÄMPNING AV DEN LAGSTADGADE OLYCKSFALLSFÖRSÄKRINGEN
3.3.1 Arbetstagare som kommer till Finland
Huvudregel: principen om sysselsättningsland
Huvudregeln är att personer som arbetar i Finland försäkras i händelse av arbetsolycksfall och yrkessjukdom i Finland med en försäkring enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Följaktligen betalas också arbetslöshetsförsäkringspremierna till Finland.
Undantag
Utsända arbetstagare från EU-länderna
Bestämmelserna om försäkrandet av personer som rör sig inom EU ingår i Europaparlamentets och rådets förordning om
samordning av de sociala trygghetssystemen, vilken trädde i kraft 1.5.2010 (EG nr 883/2004 och EG nr 987/2009).Tillsvidare
tillämpas de nya förordningarna om social trygghet endast på EU:s medlemsstater. Genom de nya förordningarna upphävdes de tidigare förordningarna om samordning av systemen för social trygghet 1408/71 och 574/72. De nya förordningarna innehåller övergångsbestämmelser som gäller utlandsplaceringar som börjat före 1.5.2010.
Arbetstagare från EU-länderna som tillfälligt sänts ut för att arbeta i Finland försäkras ofta fortfarande av det utsändande landet. En arbetstagare som tillfälligt sänts ut att arbeta inom EU-området kan omfattas av den sociala tryggheten i det utsändande landet i 24 månader. I sådana fall behövs ett intyg över utsänd arbetstagare A1.
En arbetstagare som sänts utomlands för att arbeta kan med dispens omfattas av den sociala tryggheten i den utsändande staten även längre än två år. I förordningen om social trygghet inom EU regleras om dispensförfarandet. De behöriga
myndigheterna i medlemsstaterna kan bevilja dispens i fråga om de bestämmelser som gäller valet av lag. Dispens kan beviljas om arbetet i den andra medlemsstaten räcker högst fem år.
Till exempel utsända arbetstagare från Estland ska ha ett intyg av den behöriga estniska myndigheten som bevisar att arbetstagaren omfattas av den sociala tryggheten i Estland. I detta fall tecknas ingen försäkring i Finland och inga arbetslöshetsförsäkringspremier ska heller betalas. Om inget sådant intyg för utsänd arbetstagare kan uppvisas, ska det
utsändande företaget teckna en försäkring i Finland och arbetslöshetsförsäkringspremier ska betalas.
Arbetstagare, tjänstemän och därmed jämförbara personer som arbetar i ett offentligt samfund och som sänts ut från ett EU-land till Finland omfattas utan tidsbegränsning av den sociala tryggheten i arbetsgivarens hemstat under arbete i en annan medlemsstat. De är inte skyldiga att betala arbetslöshetsförsäkringspremie.
För en person som normalt arbetar i två eller flera medlemsstater gäller antingen lagstiftningen i bosättningslandet eller lagstiftningen på arbetsgivarens hemort. Lagstiftningen i bosättningslandet
tillämpas om personen bedriver en betydlig del av sin verksamhet i bosättningslandet eller om han eller hon arbetar för flera företag eller flera arbetsgivare som har sin hemort i olika medlemsstater.
Lagstiftningen i arbetsgivarens hemort tillämpas om personen inte
bedriver en betydande del av sin verksamhet i den medlemsstat där han eller hon är bosatt.
Utsända arbetstagare som kommer från EES-länder och länder med vilka Finland har ett avtal om social trygghet
Förordningarna 883/2004 och 987/2009 om social trygghet inom EU tillämpas tillsvidare endast på EU:s medlemsstater. På personer som rör sig mellan EU- och EES-länderna samt mellan EU och Schweiz tillämpas fortsättningsvis den gamla förordningen 1408/71. Förordningen tillämpas också på tredjelandsmedborgare som har sin lagenliga bosättningsort i en medlemsstat inom EU.
En arbetstagare som tillfälligt sänts ut från EES-området eller Schweiz för att arbeta i Finland kan omfattas av den sociala tryggheten i det utsändande landet i 12 månader. I sådana fall behövs ett intyg över utsänd arbetstagare E101. Den tillfälliga utlandsplaceringen kan genom dispens förlängas med ytterligare 12 månader, om arbetet av oförutsedda skäl pågår en längre tid än 12 månader.
Arbetstagare, tjänstemän och därmed jämförbara personer som arbetar i ett offentligt samfund och som blir utsända från ett EES- land eller Schweiz omfattas utan tidsbegränsning av den sociala tryggheten i arbetsgivarens hemstat. De är inte skyldiga att betala arbetslöshetsförsäkringspremie.
För en person som normalt arbetar inom två eller flera staters territorium gäller antingen lagstiftningen i bosättningslandet eller lagstiftningen på arbetsgivarens hemort. Lagstiftningen i
bosättningslandet tillämpas om personen bedriver sin verksamhet delvis i det land där han eller hon bor eller om personen arbetar för flera företag eller flera arbetsgivare som har sin hemort i olika medlemsstater. Lagstiftningen på arbetsgivarens hemort tillämpas, om personen inte bor i någon av de medlemsstater där han eller hon bedriver sin verksamhet.
Även avtalen om social trygghet innehåller bestämmelser om utsända arbetstagare. Bestämmelser om lagstadgad
olycksfallsförsäkring finns i de avtal som ingåtts med Israel och Quebec.
Arbetstagare från icke-avtalsländer
Icke-avtalsländer eller s.k. tredje länder är andra än EU- eller EES- länder, Schweiz och de länder med vilka Finland ingått avtal om social trygghet. För arbetstagare som kommer från dessa länder tillämpas huvudregeln, dvs. principen om sysselsättningsland.
En arbetstagare från ett icke-avtalsland som kommer till Finland för att arbeta ska alltså försäkras i Finland, oavsett arbetets tidslängd,
bosättningsland, arbetsgivarens nationalitet och andra liknande omständigheter.
Exempel:
Till exempel en arbetstagare från Ryssland omfattas för sitt arbete i Finland av den finländska olycksfallsförsäkringen, även om han eller hon arbetar bara en del av året i Finland och en större del i icke-avtalslandet Ryssland. Således ska arbetstagaren betala löntagares
arbetslöshetsförsäkringspremie och på motsvarande sätt är också arbetsgivaren skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremier för det arbete som arbetstagaren utför i Finland.
Arbetspensionslagstiftningen i Finland tillämpas inte på arbetstagare som en utländsk arbetsgivare sänder till Finland för att arbeta i högst två år.
En motsvarande bestämmelse finns inte i lagen om olycksfallsförsäkring.
Även om arbetspensionslagstiftningen i Finland inte skulle tillämpas på en arbetstagare som tillfälligt arbetar i Finland, ska arbetstagaren försäkras med en lagstadgad olycksfallsförsäkring i fråga om det arbete som han eller hon utför i Finland och således ska också
arbetslöshetsförsäkringspremier betalas.
3.3.2 Arbetstagare som flyttar från Finland utomlands
Personer som arbetar i ett EU- eller EES-land eller ett land med avtal om social trygghet
I fråga om arbetstagare som flyttar från Finland till ett EU- eller EES-land eller ett land med avtal om social trygghet för att arbeta tillämpas
huvudregeln, dvs. principen om sysselsättningsland, såvida det inte är fråga om en utsänd arbetstagare. Utsända arbetstagare kan
fortsättningsvis försäkras i det utsändande landet, dvs. Finland. I så fall betalas också arbetslöshetsförsäkringspremierna till Finland. (Se
närmare i fråga om utsända arbetstagare ovan under punkterna utsända arbetstagare från EU-länderna och utsända arbetstagare från EES-länder och länder med vilka Finland har avtal om social trygghet.)
Arbetstagare som arbetar i ett icke-avtalsland
En arbetstagare som blir tillfälligt utsänd av en finländsk arbetsgivare omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen i Finland även under arbetet utomlands.
Om en arbetstagare utsänds från Finland till ett finländskt moder-, syster- eller dotterbolag som hör till samma ekonomiska helhet som det
finländska utsändande bolaget och anställningsförhållandet till den utsändande arbetsgivaren fortsätter under hela utsändningstiden, omfattas arbetstagaren av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen i Finland.
Även en sådan arbetstagare som i Finland har anställts direkt för utlandsarbete, omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. För att arbetstagaren ska omfattas av den obligatoriska försäkringen
förutsätts dock att arbetstagaren har hört till det finländska systemet för social trygghet omedelbart innan han eller hon blivit utsänd.
Till exempel när ett finländskt företag ingår ett arbetsavtal för utlandsarbete som ska utföras i Ryssland med en sådan rysk
medborgare som har bott och arbetat i Finland, omfattas denna person under tiden för utlandsarbetet av det finländska företagets
arbetsolycksfallsförsäkring och arbetslöshetsförsäkringspremierna betalas till Finland.
Arbetsgivaren kan också på basis av lagstiftningen i
sysselsättningslandet vara skyldig att teckna en försäkring i händelse av arbetsolycksfall, varvid dubbel försäkringsskyldighet uppstår.
Så länge arbetstagaren omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen i Finland ska också
arbetslöshetsförsäkringspremierna betalas till Finland.
Arbetsgivaren kan ansöka om befrielse från skyldigheten att försäkra arbetstagaren, om arbetet utomlands har fortsatt minst två år och det inte kan anses som tillfälligt. Om arbetsgivaren befrias från
försäkringsskyldigheten upphör samtidigt också skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremie.
4 INGEN BETALNINGSSKYLDIGHET
Lagen befriar vissa personer och deras arbetsgivare från skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremie. Förutom ett undantag är
principerna för befrielse från betalningsskyldighet samma för arbetsgivare och löntagare.
En arbetsgivare och en löntagare är inte skyldiga att betala arbetslöshetsförsäkringspremien, då personen är
företagare som för sin huvudsyssla är skyldig att teckna FöPL- och LFöPL-försäkring
bolagsman i öppet bolag
ansvarig bolagsman i kommanditbolag person som är under 17 år eller över 65 år
arbetstagare för vilken gäller en olycksfallsförsäkring med fast premie (hemhjälpar och hemstädare)
arbetstagare som tjänstgör på ett sådant finskt fartyg som inskrivits i handelsfartygsförteckningen och som inte bor i Finland
Förutom de ovannämnda är sådana familjevårdare som avses i familjevårdslagen inte skyldiga att betala löntagares
arbetslöshetsförsäkringspremie. Arbetsgivaren är emellertid skyldig att betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för familjevårdaren.
4.1 FÖRETAGARE SOM FÖR SIN HUVUDSYSSLA ÄR SKYLDIGA ATT TECKNA FÖPL- OCH LFÖPL-FÖRSÄKRING
Företagare som för sin huvudsyssla är skyldiga att teckna FöPL- och LFöPL-försäkring är inte skyldiga att betala
arbetslöshetsförsäkringspremie.
Företagare som är skyldig att teckna en FöPL-försäkring
En företagare som är skyldig att teckna en FöPL-försäkring är skyldig att teckna en försäkring enligt lagen om pension för företagare.
Med företagare som är skyldig att teckna en FöPL-försäkring avses en person som utför förvärvsarbete utan att stå i arbetsavtalsförhållande eller i tjänsteförhållande eller annat offentligrättsligt anställningsförhållande.
Företagaren ska alltså arbeta i sitt företag. I allmänhet räcker företagarens egen anmälan som redogörelse för arbete i företaget.
Enligt lagen om pension för företagare försäkras följande personer:
• yrkesutövare eller näringsidkare
• maka/make eller annan familjemedlem till yrkesutövare eller näringsidkare, som arbetar i företaget utan lön
• bolagsman i öppet bolag
• ansvarig bolagsman i kommanditbolag
• delägare i konsortium, förening eller stiftelse, som är personligen ansvarig för enhetens förbindelser
• en person som arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag och som ensam äger över 30 procent eller tillsammans med sina familjmedlemmar äger över 50 procent av aktierna i ett aktiebolag eller det röstetal som aktierna medför (även sambo betraktas som familjemedlem)
• en person som arbetar i ledanden ställning i ett annat samfund och som ensam innehar över 30 procent eller tillsammans med sina
familjemedlemmar innehar over 50 procent av bestämmanderätten.
Vid beräkning av ägarandelen beaktas även indirekt ägande via andra företag eller sammanslutningar, om personen ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar äger över hälften av det andra företaget eller den andra sammanslutningen eller de innehar motsvarande
bestämmanderätt.
För att företagaren ska vara skyldig att teckna en FöPL-försäkring, måste han eller hon bo antingen i Finland eller i ett annat EU- eller EES-land och arbeta som företagare i Finland.
Företagardefinitionen i lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare har utvidgats genom en lagändring som trädde i kraft 1.1.2011. Enligt den utvidgade företagardefinitionen i lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare blir en del av delägarna FöPL- eller LFöPL-skyldiga företagare, varefter de inte längre är skyldiga att betala arbetslöshetsförsäkringspremie. Lagens ikraftträdelsebestämmelser innehåller emellertid övergångsbestämmelser som när lagen träder i kraft gäller personer som jämställs med
arbetstagare i lagen om pension för arbetstagare eller lagen om
sjömanspension då de övergår till att omfattas av tillämpningsområdet för lagen om pension för företagare eller lagen om pension för
lantbruksföretagare. Detta sker enligt övergångsbestämmelserna beroende på fall senast 1.1.2014. Personer som omfattas av övergångsbestämmelserna är skyldiga att betala
arbetslöshetsförsäkringspremie tills de övergår till att omfattas av tillämpningsområdet för lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare i enlighet med övergångsbestämmelserna.
Huvudsyssla
Den obligatoriska företagarpensionsförsäkringen är tillräcklig för att personen ska anses som företagare enligt lagen om utkomstskydd för
arbetslösa, men enbart på grundval av den obligatoriska försäkringen kan man inte sluta sig till huruvida personen har företagandet som
huvudsyssla.
Bedömningen av om företagarverksamheten ska betraktas som huvudsyssla grundar sig på tidsanvändningen Företagsverksamhet eller eget arbete anses sysselsätta en person på heltid, om den
arbetsinsats som verksamheten kräver är så stor att den hindrar honom eller henne att ta emot heltidsarbete. Företagsverksamheten betraktas som en bisyssla, om man på grundval av tiden i arbete eller annars kan anta att den arbetsinsats som företagsverksamheten kräver är så ringa att den inte utgör något hinder för att ta emot heltidsarbete (se RP 115/2002).
När en person har bedrivit företagsverksamhet vid sidan av ett heltidsarbete en tillräckligt lång tid, är det fråga om ett typiskt fall av företagsverksamhet som bisyssla. Personen har då genom sin tid i arbete bevisat att företagsverksamheten bedrivs som bisyssla. Som tillräckligt lång tid kan för detta syfte betraktas tio månader i heltidsarbete. En annan motsvarande vägande grund för att företagsverksamheten ska kunna betraktas som bisyssla är att personen studerat på heltid vid sidan av företagsverksamheten.
Företagsverksamhetens resultat har ingen direkt betydelse då det gäller att bedöma en persons sysselsättningsgrad, eftersom också en mindre lönsam eller t.o.m. förlustbringande verksamhet kan kräva en så stor arbetsinsats att det inte är möjligt för personen att ta emot heltidsarbete.
Begynnande företagsverksamhet betraktas i regel som huvudsyssla. I vissa fall kan verksamheten dock kräva en så liten arbetsinsats att den kan betraktas som bisyssla vid tillämpning av lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Säsongsbetonad företagsverksamhet
Företagsverksamheten kan också vara säsongsbetonad. Eftersom en säsongsbetonad företagsverksamhet idkas som huvudsyssla endast en del av året, ska arbetslöshetsförsäkringspremier undantagsvis uppbäras, även om personen en del av året är sysselsatt i sin
företagsverksamhet till den grad att det inte är möjligt för honom eller henne att ta emot heltidsarbete.
Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa anses företagsverksamheten vara säsongsbetonad om det på grund av naturförhållanden i genomsnitt är möjligt att idka den under sammanlagt högst sex månader om året och inkomsten av den säsongsbetonade företagsverksamheten inte tryggar eller är avsedd att trygga försörjningen året om (t.ex. bärodlare,
insjöfiskare). En person som idkar denna typ av företagsverksamhet är undantagsvis berättigad till arbetslöshetsförmåner under den tid
företagsverksamheten på grund av sin säsongsbetonade karaktär inte idkas, om personen uppfyller de övriga förutsättningarna för att få dagpenning.
Huruvida en person som blivit arbetslös ska betraktas som företagare i systemet med utkomstskydd för arbetslösa avgörs av
arbetskraftsmyndigheten. De ovan angivna riktlinjerna baserar sig på en anvisning från arbetsministeriet.
Företagare som är skyldig att teckna en LFöPL-försäkring
Enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL) försäkras
självständigt arbetande företagare som idkar jord- och skogsbruk, fiske och renskötsel samt pensionärer som fortsätter sin verksamhet som
lantbruksföretagare. Försäkringen omfattar även företagarens maka/make eller sambo samt företagarnas familjemedlemmar. Försäkringen är
obligatorisk, om försäkringsvillkoren uppfylls.
Övriga personer som är skyldiga att teckna en LFöPL-försäkring
Enligt lagen om pension för lantbruksföretagare försäkras även delägarna i ett dödsbo och personer som idkar lantbruk i form av en sammanslutning.
Dessutom försäkras även understödsmottagare enligt lagen om pension för lantbruksföretagare. Försäkringen är obligatorisk, om
försäkringsvillkoren uppfylls. (Se närmare uppgifter t. ex. www.mela.fi.) Frivillig FöPL- eller LFöPL-försäkring
Frivillig FöPL- eller LFöPL-försäkring befriar inte företagaren från skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremier.
Exempel:
Betalningsskyldigheten gäller personer som är heltidsanställda i företaget i fråga även om han eller hon i annan verksamhet uppger sig vara företagare.
Betalningsskyldigheten gäller inte heller sådana deltidsanställda som i sin egen huvudsyssla är skyldiga att teckna en FöPL- eller LFöPL-försäkring.
Betalningsskyldigheten gäller inte sådan delägare i aktiebolag som arbetar på heltid i sitt bolag och som är skyldig att teckna en egen FöPL-försäkring. En delägare som tecknat en FöPL-
försäkring kan dock omfattas av den lagstadgade
olycksfallsförsäkringen, om han eller hontill exempel äger över 50 % av aktierna tillsammans med sin sambo.
4.2 BOLAGSMÄN I ÖPPNA BOLAG OCH ANSVARIGA BOLAGSMÄN I KOMMANDITBOLAG
Bolagsmän i öppna bolag och ansvariga bolagsmän i kommanditbolag är inte skyldiga att betala arbetslöshetsförsäkringspremier.
Betalningsskyldighet uppstår inte ens fastän de skulle omfattas av det obligatoriska lagstadgade olycksfallsskyddet. Betalningsskyldigheten gäller dock för tysta bolagsmän i kommanditbolag, om de arbetar i företaget och omfattas av det obligatoriska olycksfallsskydd som arbetsgivaren ordnat.
Till exempel kan en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag omfattas av den obligatoriska lagstadgade olycksfallsförsäkringen, om han eller hon ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar i företaget har en bestämmanderätt som motsvarar högst hälften. Bolagsmannen är dock inte skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremier enligt ett uttryckligt stadgande i finansieringslagen.
Näringssammanslutning
Näringssammanslutningar, som t.ex. maskinsammanslutningar och rederibolag, jämställs med öppna bolag och kommanditbolag.
Som näringssammanslutning betraktas sådana konsortier som bildats för idkande av näringsverksamhet och som är avsedda att verka för
delägarnas gemensamma räkning. Delägare i näringssammanslutningar är inte skyldiga att betala arbetslöshetsförsäkringspremier.
(Se även punkten Företagare som är skyldiga att teckna en FöPL- försäkring.)
4.3 PERSONER SOM ÄR UNDER 17 ÅR ELLER ÖVER 65 ÅR
Arbetsgivaren är inte skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremie för en arbetstagare som är under 17 år eller över 65 år.
I praktiken börjar åldersgränsen tillämpas från den första
löneutbetalningsdagen under den kalendermånad som följer efter att åldersgränsen uppnåtts. Inte heller arbetstagaren behöver betala premien.
4.4 HEMHJÄLPAR OCH HEMSTÄDARE
Arbetslöshetsförsäkringspremier uppbärs inte, om en fast årspremie har uppburits som premie för den lagstadgade olycksfallsförsäkringen, dvs. i de fall där försäkringspremien inte grundar sig på ett lönebelopp. Dylika lagstadgade olycksfallsförsäkringar med så kallad fast premie kan i praktiken tecknas för hemhjälpar och hemstädare. Hemhjälpens arbetsuppgifter kan utöver hemvård i barnfamiljer omfatta också barnavård.
Arbetsgivaren kan be försäkringsanstalten erbjuda även i dessa fall en olycksfallsförsäkring baserad på lönesumman. Om arbetsgivaren tecknar en olycksfallsförsäkring baserad på lönesumman för hemhjälp eller hemstädare, är arbetsgivaren och löntagaren skyldiga att betala arbetslöshetsförsäkringspremie.
Hur olycksfallsförsäkring med fast premie påverkar löntagarens arbetslöshetsdagpenning
Om ingen arbetslöshetsförsäkringspremie betalas för löntagaren, tillämpar arbetskraftsmyndigheten inte lagen om utkomstskydd för arbetslösa på anställningen i fråga. Med andra ord beaktas inte anställningen vid utredningen av den sökandes rätt till arbetslöshetsförmåner. Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie betalas inte, om den lagstadgade
olycksfallsförsäkringen grundar sig på något annat än lönesumman (dvs.
en olycksfallsförsäkring med fast premie).
Detta innebär dock inte nödvändigtvis att den sökande förvägras
arbetslöshetsdagpenning. Dagpenning kan beviljas om den sökande har haft andra anställningar och om förutsättningarna för utbetalning av dagpenning uppfylls.
4.5 PERSONER SOM TJÄNSTGÖR PÅ FINSKA HANDELSFARTYG
Arbetstagare som tjänstgör på ett sådant finskt fartyg som inskrivits i handelsfartygsförteckningen och som inte bor i Finland är befriade från arbetslöshetsförsäkringspremier. Deras arbetsgivare är inte heller skyldiga att betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för dessa
personer.
Som arbetstagare som inte bor i Finland betraktas:
personer som inte har en egentlig bostad och ett egentligt hem i Finland
personer som inte ständigt huvudsakligen vistas i Finland.
Utgångspunkten är personens faktiska fysiska vistelse i Finland. Personer som årligen vistas över halva tiden utomlands kan anses bo annanstans än i Finland trots att de har en bostad i landet.
I oklara fall där personen har personlig eller yrkesmässig anknytning till två länder, ska boendet avgöras på basis av helhetssituationen:
vistelsens längd och karaktär familjens hemort
var barnen går i skola
om anställningen är fast eller tillfällig
var den yrkesmässiga verksamheten utövas samt kontakterna med myndigheterna.
I fråga om bedömningen av bosättning betraktas således anteckningar som införts i befolkningsdatasystemet eller beskattningen som sådana faktorer som jämsides med andra omständigheter ska beaktas i helhetsbedömningen.
(lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (1573/1993) 3 § och RP 76/2004)
4.6 PENSION MEDFÖR INTE BEFRIELSE FRÅN SKYLDIGHETEN ATT BETALA ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER
En person under 65 år i anställningsförhållande, som förutom sin lön även lyfter pension, är skyldig att från sin lön betala löntagares
arbetslöshetsförsäkringspremie. Även arbetsgivaren är skyldig att för
personen betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie, om inte annat föranleds av ovan nämnda undantagsbestämmelser.
5 LÖNEBEGREPPET INOM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN
5.1 LÖN SOM UTGÖR GRUND FÖR ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIEN
Som lön som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremie anses lön eller något annat vederlag som erhållits i ett anställnings- eller
tjänsteförhållande och som har betalats eller avtalats att betalas som ersättning för arbete.
Ett sådant vederlag betraktas som lön också då det i stället för av arbetsgivaren betalas till arbetstagaren av ett konkursbo, en myndighet som sköter sådant lönegarantiärende som avses i lönegarantilagen eller någon annan betalare (ställföreträdande betalare).
Till lönen räknas också sådant vederlag för arbete som enligt avtal delvis eller helt ska gottgöras i form av:
1) betjäningsavgifter eller gåvor av allmänheten
Med betjäningsavgifter och gåvor av allmänheten avses både frivilliga betjäningsavgifter och på förhand prissatta betjäningsavgifter.
2) dagpenning som betalas av en sjukkassa enligt lagen om försäkringskassor och som arbetstagaren får i stället för lön som betalas med stöd av lag, kollektivavtal eller något annat avtal; eller 3) stöd för privat vård enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård
av barn eller något annat motsvarande stöd som betalas av staten eller kommunen.
Situationer där vårdaren står i anställningsförhållande till barnets föräldrar, trots att stödet tekniskt sett betalas via Folkpensionsanstalten.
Arbetsgivaren ansvarar för både löntagarens och arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie, såvida ingen annan lön betalas till vårdaren utöver stöden.
Om vårdaren också får annan lön, innehåller arbetsgivaren löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie från lönen i fråga, beräknad utifrån summan av stödet och lönen. Också arbetsgivaresarbetslöshetsförsäkringspremie betalas på motsvarande sätt utifrån summan av stödet och lönen.
5.2 LÖN SOM UTGÖR GRUND FÖR ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIEN ÄR INTE BLAND ANNAT
1) personalförmåner som tillhandahållits av arbetsgivaren 2) ränteförmån för lån som erhållits på grundval av ett
anställningsförhållande
3) förmån som innefattar rätt att på grundval av ett
anställningsförhållande teckna aktier eller andelar i ett samfund till lägre pris än gängse pris, om förmånen kan utnyttjas av en majoritet av de anställda
4) förmån som avses i 66 § i inkomstskattelagen och som uppkommer genom användning av en anställningsoption, eller prestation som är baserad på ett anställningsförhållande och som fastställs enligt förändringen av värdet på ett bolags aktier
5) premie som ges i form av sådana aktier i arbetsgivarbolaget eller ett annat bolag inom samma koncern eller inom en annan motsvarande ekonomisk sammanslutning som noteras på en värdepappersbörs som är underställd myndighetstillsyn, i form av en
placeringsdeposition eller på annat motsvarande sätt, eller helt eller delvis i form av pengar i stället för aktier, förutsatt att värdet av den behållning premien ger beror på hur värdet av aktierna utvecklas under en period på minst ett år efter att premien utlovats
6) skattefritt dagtraktamente för arbetsresa eller annan skattefri ersättning för kostnader som föranletts av arbetets utförande 7) sådan lön för väntetid som avses i 2 kap. 14 § 1 mom. i
arbetsavtalslagen
8) olika ersättningar som betalas med anledning av att en anställning upphör
ersättning som betalas i samband med att en anställning upphör, till exempel s.k. fallskärmsavtal
ersättning eller något annat skadestånd som betalas med anledning av att ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande upphävts
till exempel ersättning för att anställning upphävts utan orsak eller ersättning för förlorad uppsägningstid
lön för uppsägningstid som betalas till en arbetstagare som har sagts upp eller som har sagt upp sig under permittering
eftersom en arbetstagare inte har någon arbetsförpliktelse under permitteringen, betraktas inte lön för uppsägningstid som med stöd av 5 kap. 7 § i lagen om arbetsavtal betalas till arbetstagaren vid permittering som vederlag för arbetet, utan som en betalning av skadeståndsnatur
9) i personalfondslagen avsedda personalfondsavsättningar till en personalfond och deras tilläggsdelar eller en fondandel som har lyfts ur personalfonden
10) sådana i personalfondslagen avsedda personalfondsavsättningar och deras tilläggsdelar som med stöd av 37 § i personalfondslagen har lyfts kontant i form av en premie som beräknas enligt fondens stadgar, förutsatt att det avsatta beloppet har beräknats på grundval av företagets lönsamhet och andra faktorer som mäter
verksamhetens effektivitet eller i enlighet med det
resultatpremiesystem som ämbetsverket eller kommunen tillämpar 11) poster som med stöd av bolagsstämmans beslut betalas till en
anställd i form av vinstutdelning eller som kontant vinstpremie, förutsatt att den kontanta vinstpremien betalas till hela personalen och att syftet inte är att med hjälp av den ersätta det lönesystem som fastställts i ett kollektivavtal eller arbetsavtal, och att grunderna för beräkning av den kontanta premien överensstämmer med 10 punkten och med 2 § 2 och 3 punkten i personalfondslagen och att bolagets fria kapital är större än det sammanlagda beloppet av den kontanta vinstpremie och den utdelning som ska betalas till
aktieägarna och vilka fastställs vid bolagsstämman
I situationen i fråga förutsätts dessutom att ett avtal som är bindande för arbetsgivaren inte har ingåtts beträffande betalningen av
vinstpremie, att ägarna vid bolagsstämman fattar ett bindande beslut om utbetalning av kontant vinstpremie efter räkenskapsperiodens slut och att vinstpremien betalas därefter. En tilläggsförutsättning är att ärendet behandlas i enlighet med lagen om samarbete inom företag eller på något annat motsvarande sätt.
12) vinstandelar eller utdelningar som delägare i ett bolag har lyft.
Lönebegreppet överensstämmer med lönebeloppet inom olycksfallsförsäkringen.
5.3 EXCEPTIONELLA SITUATIONER 5.3.1 Försäkringslön i utlandsarbete
Som förvärvsinkomst för utlandsarbete anses den lön som skulle betalas för
motsvarande arbete i Finland. Om motsvarande arbete inte finns i Finland, anses en sådan lön som förvärvsinkomst som annars kunde bedömas motsvara sagda arbete.
o Arbetslöshetsförsäkringspremien grundar sig på en fastställd
försäkringslön för utlandsarbete, som kan avvika från den faktiska lön som betalats till arbetstagaren.
5.3.2 Lön i form av naturaförmåner
Arbetstagarens lön består uteslutande av naturaförmåner och inte av penninglön.
o
Grunden för både arbetsgivares och löntagaresarbetslöshetsförsäkringspremie utgörs av naturaförmånernas beskattningsvärde.
o
Arbetslöshetsförsäkringspremie innehålls inte från löntagarens lön, utan arbetsgivaren svarar för erläggandet av bäggearbetslöshetsförsäkringspremierna, eftersom arbetstagarens lön består uteslutande av naturaförmåner och inte av penninglön.
5.3.3 Praktiserande veterinärs lön
Praktiserande veterinärer, vilkas lön utgörs av en grundlön som kommunen betalar samt av jourersättningar och inkomster av praktik
o
Både arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie grundar sig på det sammanlagda beloppet av den lön som kommunen betalar och dearvoden (s.k. praktikinkomster) som fastställs som grund för veterinärens pension
5.3.4 Lön till barnvårdare, vilken betalas helt eller delvis från Folkpensionsanstalten
Barnvårdare, vilka står i anställningsförhållande till barnets föräldrar men vilkas lön helt eller delvis betalas från Folkpensionsanstalten i form av stöd för privat vård eller annat statligt eller kommunalt stöd.o Arbetsgivaren ansvarar för både löntagarens och arbetsgivarens
arbetslöshetsförsäkringspremie, såvida ingen annan lön betalas till vårdaren utöver stöden.
o
Om vårdaren också får annan lön, innehåller arbetsgivaren löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie från lönen i fråga, beräknad utifrån summan av stödet och lönen. Också arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie betalas på motsvarande sätt utifrån summan av stödet och lönen.5.3.5 Minimiårsarbetsförtjänst för olycksfallsförsäkring och arbetslöshetsförsäkringspremie
Olycksfallsförsäkringspremien fastställs inte alltid enligt den faktiska lönesumman, utan som lönebelopp kan användas minimiårsarbetsförtjänsten enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Arbetslöshetsförsäkringspremierna fastställs dock i dessa fall enligt den faktiska förvärvsinkomsten.
o Exempel:
Lönebeloppet för en delägare år 2012 är 4 500 euro. Om delägaren skulle råka ut för ett olycksfall i arbetet, beräknas ersättningen utifrån minimiårsarbetsförtjänsten enligt lagen om olycksfallsförsäkring, dvs. 11 890 euro (år 2012). I detta exempel antas dessutom att företaget har flera delägare och att lönebeloppsgränserna för uppbörden av
arbetslöshetsförsäkringspremie inte inverkar på fallet i fråga, dvs. att företagets lönebelopp överstiger gränserna.
Olycksfallsförsäkringspremien fastställs för delägaren i fråga enligt lönebeloppet 11 890 euro, vilket innebär att
arbetsgivaren för delägaren ska betala en försäkringspremie som beräknats utifrån lönebeloppet i fråga, även om detta inte skulle motsvara det faktiska lönebeloppet.
I situationer som dessa beräknas de
arbetslöshetsförsäkringspremier som uppbärs för delägare på basis av det faktiska lönebeloppet, dvs. 4 500 euro.
6 DELÄGARE I FÖRETAG 6.1 ALLMÄNT OM DELÄGANDE
I finansieringslagen används begreppet delägare i företag. Detta begrepp förekommer inte inom den lagstadgade olycksfallsförsäkringen.
Skyldigheten att betala arbetsgivares och löntagares
arbetslöshetsförsäkringspremie gäller delägare i företag som omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen.
I finansieringslagen finns en hänvisning till lagen om utkomstskydd för arbetslösa, som ger en definition på begreppet delägare i ett företag.
Delägare i företag kan finnas i aktiebolag och i andra företag eller sammanslutningar.
Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie är lägre för delägare, eftersom de inte är berättigade till de förmåner som finansieras med
arbetslöshetsförsäkringspremier i lika omfattande grad som löntagare.
Delägarna finansierar till största delen själva förtjänstdelen av sitt utkomstskydd genom medlemsavgifterna till företagarkassan.
Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier som uppbärs för delägare i företag och arbetslöshetsförsäkringspremier för delägare i företag fastställs så att de motsvarar finansieringen av de förmåner som delägare är
berättigade till. En skillnad i förhållande till de förmåner som beviljas företagare är att delägare också har rätt till vuxenutbildningsstödets förtjänstdel (företagare är endast berättigade till grunddelen) och till lönegaranti.
6.2 DEFINITION AV DELÄGARE I FÖRETAG
1) en person som arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag där eller hon själv har minst 15 % eller hans familjemedlemmar ensamma eller tillsammans med honom har minst 30 % av aktiekapitalet eller av den rösträtt som aktierna medför eller annars har motsvarande
bestämmanderätt, eller
2) en person som arbetar i ett aktiebolag där han själv eller hans
familjemedlemmar ensamma eller tillsammans med honom har minst 50 % av aktiekapitalet eller den rösträtt som aktierna medför eller annars har motsvarande bestämmanderätt, eller
3) en person som på ett ovan i punkt 1 eller 2 angivet sätt arbetar i ett annat företag eller en annan sammanslutning där han eller hans familjemedlemmar ensamma eller tillsammans med honom anses ha en sådan bestämmanderätt som avses i de nämnda punkterna.
De andra företag eller sammanslutningar som avses i punkt 3 kan vara öppna bolag, kommanditbolag, andelslag, bostadsaktiebolag eller privata näringsidkare (självständig företagare, yrkesutövare).
Också så kallat indirekt ägande via ett annat företag eller en annan sammanslutning beaktas när ägandet eller bestämmanderätten fastställs (se punkt 6.3, Indirekt ägande; det röstetal som aktierna medför).
Näringsidkare
En näringsidkare äger ingen företagsegendom och bedriver inte heller verksamhet via någon juridisk person (t.ex. Ab, Kb) utan bedriver verksamheten i sitt eget namn och äger all egendom i anslutning till verksamheten som privatperson.
Om en sambo som bor tillsammans med en privat näringsidkare i
gemensamt hushåll är anställd hos näringsidkaren, betraktas sambon som delägare, eftersom näringsidkaren har ensam bestämmanderätt gällande företagsverksamheten. (Se RP 115/2002).
En i punkt 3 avsedd delägare kan t.ex. vara
en avlönad tyst bolagsman i kommanditbolag eller någon annan som arbetar i ett kommanditbolag, vilken bor i samma hushåll som en ansvarig bolagsman och är hans familjemedlem. En förutsättning är att denansvariga bolagsmannens bestämmanderätt inte har begränsats genom bolagsavtal.
en avlönad person som arbetar i ett öppet bolag, vilken bor i samma hushåll som en bolagsman och är hans familjemedlem. En förutsättning är att bolagsmannens bestämmanderätt inte har begränsats genombolagsavtal.
en sambo som bor tillsammans med en privat näringsidkare i gemensamt hushåll och som är anställd hos näringsidkaren.
6.2.1 Ledande ställning
I lagen om utkomstskydd för arbetslösa anses en person ha ledande ställning i ett företag om han eller hon är verkställande direktör eller styrelsemedlem i ett aktiebolag eller har motsvarande ställning i ett aktiebolag eller ett annat företag eller en annan sammanslutning.
Suppleanter i styrelsen anses stå i ledande ställning endast om de deltar i styrelsemötena så ofta att de i praktiken anses ha samma beslutanderätt som de ordinarie styrelsemedlemmarna. Prokura eller annan rätt att teckna firma medför inte i sig ledande ställning i bolaget i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Definitionen av ledande ställning är inte uttömmande. En person som arbetar tillsammans med verkställande direktören och en styrelsemedlem i motsvarande position kan anses stå i ledande ställning.
Inom tillämpningspraxis för lagen om utkomstskydd för arbetslösa har man gjort bedömningen att i ett litet bolag, där tre delägare ägde lika stora andelar (1/3), utövades bestämmanderätten gemensamt och också
sådana ägare som inte var styrelsemedlemmar eller verkställande direktör ansågs stå i ledande ställning.
I den lagstadgade olycksfallsförsäkringen innebär däremot medlemskap i styrelsen inte nödvändigtvis att personen anses stå i ledande ställning.
6.2.2 Familjemedlem
Såsom familjemedlem till en person som arbetar i ett företag betraktas make och släktingar i rakt upp- eller nedstigande led, vilka bor tillsammans med sagda person i gemensamt hushåll. Förutom maken betraktas således till exempel också barn, föräldrar samt mor- och farföräldrar till en person som arbetar i ett företag såsom dennes familjemedlemmar, om de bor tillsammans med honom i gemensamt hushåll.
Om personerna enligt uppgifterna i befolkningsregistret bor på samma adress, anses de i regel bo i samma hushåll. Detta ska dock avgöras på grundval av den faktiska situationen och ett faktiskt gemensamt hushåll.
Makar som till följd av söndring varaktigt bor åtskiljs betraktas inte som varandras familjemedlemmar.
Parterna i ett registrerat partnerskap jämställs med äkta makar.
Även sambo jämställs med äkta make. I 1 kap. 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa uppräknas för klarhetens skull
förutsättningarna för ett samboförhållande: parterna är en man och en kvinna som under äktenskapsliknande förhållanden bor i ett hushåll som bör betraktas som gemensamt och detta tillstånd inte är uppenbart tillfälligt.
I lagen om olycksfallsförsäkring betraktas däremot inte en sambo utan endast en äkta make som familjemedlem.
6.2.3 Familjemedlems delägande i öppna bolag och kommanditbolag
När det gäller att avgöra huruvida bolagsmans familjemedlemmar ska betraktas som delägare ska i fråga om öppna bolag och kommanditbolag särskild uppmärksamhet fästas vid bolagsmannens bestämmanderätt (gäller ansvariga bolagsmän). Bestämmanderätten motsvarar inte
nödvändigtvis den kalkylerade andelen. I en situation där fyra bolagsmän äger lika stora andelar av ett företag, dvs. var och en äger numeriskt 25 % av företaget, avspeglar ägarandelen inte bolagsmännens
bestämmanderätt. Trots andelen har bolagsmännen i allmänhet full bestämmanderätt i sitt företag.
Varje bolagsmans bestämmanderätt är beroende av om den har begränsats genom ett bolagsavtal eller inte. Om bolagsmannens bestämmanderätt inte har begränsats genom ett bolagsavtal, anses han eller hon ha mycket betydande bestämmanderätt i bolaget, varvid familjemedlemmar som bor i gemensamt hushåll med bolagsmannen i fråga betraktas som delägare.
6.2.4 Aktier som bolaget innehar och hur de inverkar på delägarnas bestämmanderätt
Aktier som innehas av aktiebolaget självt beaktas inte vid analysen av ägarnas bestämmanderätt.
Enligt aktiebolagslagen medför en aktie som tillhör bolaget självt inga rättigheter i bolaget. Deltagande i bolagsstämman kan inte ske med aktier som tillhör bolaget eller dess dottersammanslutning.
Eftersom bolagets egna aktier inte medför någon rösträtt, ska antalet aktier som bolaget innehar avdras från det totala antalet aktier vid beräkningen av den bestämmanderätt som aktierna medför. De återstående aktierna, dvs. de aktier som ägs av delägarna, motsvarar 100 procent av
bestämmanderätten i företaget.
Efter detta beror delägarens rösträtt på det inbördes förhållandet mellan delägarnas aktieinnehav.
Försäkringsdomstolens avgörande:
A hade varit sysselsatt på heltid i aktiebolaget C Ab sedan år 1985. A var styrelseordförande i C Ab och ägde 15 av 105 aktier i C Ab, dvs. 14,286 % av aktiestocken i företaget. Utöver A ägde fyra andra personer 15 aktier vardera, och 30 aktier tillhörde bolaget självt. Eftersom varje person representerar sina egna 15 aktier på bolagsstämman och ingen representerar de aktier som innehas av bolaget, ansåg
försäkringsdomstolen att var och en av de fem personerna innehar 1/5 av rösträtten, dvs. 20 %. Därmed ansågs A inneha över 15 % av rösträtten, och eftersom A var i ledande ställning i C Ab betraktades han som en i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedd delägare. (FD 255/2005) 15 / (105 - 30) = 20 %
Bestämmelserna i lagen om olyckfallsförsäkring avviker från ovanstående.
6.3 INDIREKT ÄGANDE; DET RÖSTETAL SOM AKTIERNA MEDFÖR
Också så kallat indirekt ägande via andra företag eller sammanslutningar beaktas när ägandet eller bestämmanderätten fastställs.
Ägande i mellanbolag förutsätter i första hand att
a) personen eller hans familjemedlemmar ensamma eller tillsammans med honom äger minst hälften av mellanbolagets aktiekapital eller
b) röstetalet för de aktier som de äger utgör minst hälften av röstetalet för samtliga aktier eller
c)
personen själv eller någon medlem av hans familj är bolagsman i ett öppet bolag som utgör mellanbolag, ansvarig bolagsman i ettkommanditbolag som utgör mellanbolag eller näringsidkare i egenskap av mellanbolag.
Ägande i mellanbolag förutsätter dock inte att personen arbetar i
mellanbolaget. Personen betraktas således som delägare i företaget, om han har ovannämnda bestämmanderätt i mellanbolaget och via detta eller tillsammans med ägandet i mellanbolaget har sådan bestämmanderätt som fastställs i 1 kap. 6 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa i någon annan sammanslutning.
Om förutom ovanstående också kriterierna nedan uppfylls, är personen delägare:
1) personen är i ledande ställning och äger direkt och/eller via ett mellanbolag sammanlagt minst 15 % (personen ska själv äga minst hälften av mellanbolaget) eller
2) personen är i ledande ställning och äger tillsammans med sina familjemedlemmar direkt och/eller via ett mellanbolag sammanlagt minst 30 % eller
3) personen är i ledande ställning och hans familjemedlemmar äger direkt och/eller via ett mellanbolag sammanlagt minst 30 % (personen själv äger alltså ingenting) eller
4) personen äger direkt och/eller via ett mellanbolag sammanlagt minst 50 % antingen ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar eller
5) personens familjemedlemmar äger direkt och/eller via ett mellanbolag sammanlagt minst 50 % (personen själv äger alltså ingenting)
Med ägande avses i ett aktiebolag både ägande av aktier och det röstetal som aktierna medför.
Röstetalet saknar däremot betydelse i den lagstadgade olycksfallsförsäkringen.
6.3.1 Exempel på delägarskap i företag till följd av ägande i mellanbolag
Exempel 1:Verkställande direktör Aalto arbetar i Företag 1 Ab, i vilket han inte direkt äger aktier. Aalto äger dock 60 % av Företag 2 Ab:s aktier och detta Företag 2 Ab äger i sin tur 20 % av Företag 1 Ab:s aktier.
Eftersom Aalto äger minst hälften av aktierna i mellanbolaget (Företag 2) och eftersom verkställande direktör Aalto via sitt ägande i mellanbolaget har en ägarandel på över 15 % av Företag 1, betraktas Aalto som delägare i Företag 1.
Om Aalto inte vore i ledande ställning i Företag 1, skulle han inte vara delägare.
Exempel 2:
Laine arbetar som löneräknare (inte ledande ställning) i Företag 1 Ab. Han äger själv inga aktier i Företag 1 Ab och sitter inte i bolagets styrelse.
