6.3 INDIREKT ÄGANDE; DET RÖSTETAL SOM AKTIERNA MEDFÖR
6.3.1 Exempel på delägarskap i företag till följd av ägande i mellanbolag
Verkställande direktör Aalto arbetar i Företag 1 Ab, i vilket han inte direkt äger aktier. Aalto äger dock 60 % av Företag 2 Ab:s aktier och detta Företag 2 Ab äger i sin tur 20 % av Företag 1 Ab:s aktier.
Eftersom Aalto äger minst hälften av aktierna i mellanbolaget (Företag 2) och eftersom verkställande direktör Aalto via sitt ägande i mellanbolaget har en ägarandel på över 15 % av Företag 1, betraktas Aalto som delägare i Företag 1.
Om Aalto inte vore i ledande ställning i Företag 1, skulle han inte vara delägare.
Exempel 2:
Laine arbetar som löneräknare (inte ledande ställning) i Företag 1 Ab. Han äger själv inga aktier i Företag 1 Ab och sitter inte i bolagets styrelse.
Däremot äger Företag 2 Ab 50 % av Företag 1 Ab och Laine i sin tur äger tillsammans med sin maka 50 % av aktierna i Företag 2 Ab
(=mellanbolag).
Eftersom Laine tillsammans med sin maka äger minst hälften av aktierna i mellanbolaget (Företag 2) och eftersom Laine via ägande i mellanbolaget har en ägarandel på minst 50 % i Företag 1, är Laine delägare i Företag 1 Ab.
Om Företag 2 (mellanbolag) hade ägt mindre än 50 % av aktierna i
Företag 1, skulle Laine inte ha varit delägare i Företag 1, eftersom han inte är i ledande ställning.
Exempel 3:
Är fru Eronen delägare i Firma Ab?
Fru Eronen arbetar i Firma Ab och sitter i företagets styrelse. Fru Eronen äger inga aktier i Firma Ab. Gio Ab äger 15 % av aktierna i Firma Ab. Fru Eronen äger 25 % av aktierna i Gio Ab och hennes make, herr Eronen, äger likaså 25 % av aktierna i Gio Ab. Fru Eronens ägande via mellanbolaget Gio Ab beaktas, eftersom hon tillsammans med sina familjemedlemmar äger hälften av aktierna i Gio Ab. Fru Eronen betraktas dock inte som delägare, eftersom hon inte direkt eller indirekt ensam äger 15 % av aktierna i Firma Ab och hon inte heller äger 30 % av aktierna tillsammans med sina familjemedlemmar.
Fru Eronen är inte delägare i Firma Ab.
Fru Eronen äger 25 % Gio Ab äger 25 % Herr Eronen äger 15 %
Firma Ab; fru Eronen anställd och styrelsemedlem.
Exempel 4:
Är herr Virtanen delägare i Mela Ab? (via två mellanbolag)
Herr Virtanen äger hälften av aktierna i Zoa Ab. Zoa Ab äger hälften av aktierna i You Ab. You Ab äger 15 % av aktierna i Mela Ab, där herr Virtanen är anställd. Herr Virtanen är styrelsemedlem i Mela Ab. Herr Virtanen och Zoa Ab har inget direkt ägande i Mela Ab. Herr Virtanen anses via mellanbolagen äga 15 % av Mela Ab, och eftersom han är i ledande ställning i bolaget är herr Virtanen delägare i Mela Ab.
Herr Virtanen äger 50 % Zoa Ab äger 50 % You Ab äger 15 %
Mela Ab; herr Virtanen anställd och styrelsemedlem.
Exempel 5:
Är herr Davidson delägare i Five Ab?
Herr Davidson (D) är bolagsman i det öppna bolaget Erja (E Öb). Hans bestämmanderätt har inte begränsats genom bolagsavtal. Det öppna bolaget äger 28 % av Five Ab (F Ab), där herr Davidson (D) arbetar och sitter i styrelsen. Herr Davidson (D) är delägare i Five Ab (F Ab).
Herr D E Öb äger 28 % F Ab; herr D anställd och styrelsemedlem.
herr D är bolagsman Exempel 6:
Är fröken Suloinen delägare i Kulta Ab?
Fröken Suloinen (S) äger 60 % av Helle Ab (H) och 50 % av Into Ab (I) och är dessutom ansvarig bolagsman i Jojo Kb (J). Hennes bestämmanderätt har inte begränsats genom bolagsavtal. Fröken Suloinen arbetar som verkställande direktör vid bolaget Kulta Ab (K), men hon äger inte själv direkt aktier i Kulta Ab. Helle Ab (H) äger 7 %, Into Ab (I) 5 % och Jojo Kb (J) 3 % av Kulta Ab. Eftersom fröken Suloinen innehar minst hälften av aktierna och bestämmanderätten i mellanbolagen Helle Ab (H), Into Ab (I) och Jojo (J), beaktas ägandet via mellanbolagen. Fröken Suloinen är delägare i Kulta Ab (K), eftersom hon är i ledande ställning i Kulta Ab (K) och äger minst 15 % av bolaget via mellanbolagen (7 % + 5 % + 3 %).
Fröken S J Kb, fröken S är ansv. bolagsman
äger 60 %
äger 3 %
H Ab äger 7 % K Ab; fröken S är VD äger 50 %
äger 5 % I Ab
7 BETALNINGS- OCH UPPBÖRDSPRAXIS 7.1 ARBETSGIVAREN INNEHÅLLER LÖNTAGARES
ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIE FRÅN LÖNEN
Arbetsgivaren innehåller löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie från lönen för sådana arbetstagare som omfattas av det lagstadgade
olycksfallsskyddet. Arbetslöshetsförsäkringspremien innehålls alltid i samband med varje löneutbetalning enligt principen om
betalningsdag, dvs. på avlöningsdagen enligt den gällande procenten för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie.
Arbetsgivaren ansvarar också för att löntagares
arbetslöshetsförsäkringspremie betalas till försäkringsanstalten.
Arbetslöshetsförsäkringspremie får inte uppbäras av löntagare i efterskott.
Arbetsgivaren är skyldig att till löntagaren återbetala
arbetslöshetsförsäkringspremie som uppburits till för högt belopp eller utan grund.
7.2 FÖRSÄKRINGSANSTALTEN UPPBÄR ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIEN AV ARBETSGIVAREN
De försäkringsanstalter som bedriver lagstadgad olycksfallsförsäkring uppbär av arbetsgivaren både arbetsgivares och löntagares
arbetslöshetsförsäkringspremier.
Försäkringsanstalten har rätt att för en försäkring som börjar i början av året eller under året uppbära förskott på arbetslöshetsförsäkringspremien.
Arbetsgivaren ska uppskatta och meddela försäkringsanstalten det lönebelopp som utgör grund för förskottspremien så att det så exakt som möjligt motsvarar det slutliga lönebeloppet för hela året.
Den slutliga försäkringspremien fastställs per kalenderår.
Försäkringsanstalten ska fastställa arbetslöshetsförsäkringspremien slutgiltigt under det år som följer efter att försäkringsperioden löpt ut.
Tidsfristen förpliktar försäkringsanstalten att utreda och fastställa premien.
Efter att tidsfristen på ett år har löpt ut kan försäkringsanstalten fastställa premien inom fem år, om premien inte har kunnat fastställas eller om den har fastställts på felaktiga grunder.
Försäkringsanstalterna uppbär arbetslöshetsförsäkringspremierna av arbetsgivaren i form av en egen separat premie och betalar till
Arbetslöshetsförsäkringsfonden de premier samt dröjsmålsräntor som arbetsgivaren betalat.
Vid uppbärandet av arbetslöshetsförsäkringspremie tillämpas principen om betalningsdag. Det avgörande är alltså när lönen utbetalas, inte när arbetet har utförts.
Principen om betalningsdag iakttas i fråga om både löntagares och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier.
7.2.1 Förfallodagar för arbetslöshetsförsäkringspremien 2012
Försäkringsanstalten uppbär arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie i tre rater så att 1.1.2012 uppbärs 0,80 % av det totala lönebeloppet av alla arbetsgivare. För den del av lönebeloppet som överstiger 1 936 500 euro uppbär försäkringsanstalten den premieprocent som fastställts för
arbetsgivaren så att 1,2 % uppbärs 1.3.2012 och 1,2 % uppbärs 1.9.2012.
Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie 0,60 % uppbär
försäkringsanstalten i en rat 1.5.2012. Premien för delägare i företag, 0,20
%, uppbärs 1.5.2012. (Se kalkylen under punkt 2.4 Exempel på förskott på arbetslöshetsförsäkringspremierna 2012).
7.2.2 Gränser för lönesumman vid uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremien 2012
Gränserna för lönesumman vid uppbörd av
arbetslöshetsförsäkringspremier fastställs för varje kalenderår för varje försäkringstagare på FO-nummernivå, inte särskilt för varje försäkring (se även punkt 2, arbetslöshetsförsäkringspremiernas belopp 2012).
Dessa eurogränser är beroende av procenten för
arbetslöshetsförsäkringspremier för respektive år och fastställs således årligen.
Gräns för lönesumma som innebär skyldighet för arbetsgivare att betala arbetslöshetsförsäkringspremie
Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie uppbärs inte av
arbetsgivaren, om det lönebelopp som ligger till grund för arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie år 2012 är högst 8 500 euro. I fråga om delägare i företag uppbärs arbetsgivarpremie inte, om det lönebelopp som utgör grund för arbetsgivarens premie är högst 8 500 euro.
Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och hur gränserna för lönesumman inverkar på den
Gränserna för lönesumman inverkar inte på arbetstagarens skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremie. Arbetsgivaren innehåller löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie av arbetstagarna, men
försäkringsanstalterna uppbär inte premierna av arbetsgivaren, om de lönebelopp som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för de anställda i samma företag år 2012 sammanlagt är högst 4 333 euro.
Delägarnas löntagarpremie och hur gränserna för lönesumman inverkar på den
Gränserna för lönesumman inverkar inte på delägarnas skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremie. I fråga om delägare i företag innehåller arbetsgivaren löntagarpremie av delägarna, men
försäkringsanstalterna uppbär inte premierna av arbetsgivaren, om de
lönebelopp som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie sammanlagt är högst 13 000 euro.
Varför innehålles löntagarpremien, trots att försäkringsanstalten inte uppbär den?
Arbetsgivaren måste innehålla arbetstagarens löntagarpremie från lönen av följande skäl:
arbetslöshetsförsäkringspremien är en avgift av skattenatur.
Betalningsskyldigheten är inte beroende av storleken på arbetsgivarens företag.arbetslöshetsförsäkringspremie får inte uppbäras av löntagare i efterskott.
Premien ska innehållas i samband med varje löneutbetalning.
om ingen arbetslöshetsförsäkringspremie har uppburits, kan arbetet i fråga inte anses ingå i personens arbetsvillkor.
Om personen blir arbetslös undersöker förmånsbetalaren huruvida arbetslöshetsförsäkringspremien har betalats.Arbetsgivaren är inte skyldig att återbetala till arbetstagaren en arbetslöshetsförsäkringspremie som innehållits i dylika situationer.
Arbetslöshetsförsäkringsfonden betonar, att om arbetsgivaren i en sådan situation återbetalar de innehållna premierna till arbetstagaren, kan arbetstagarens rättighet till utkomstskydd för arbetslösa sättas på spel.
7.2.3 Uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremier i försäkringar som upphör, när försäkringsperioden löper ut vid kalenderårets slut
I vissa fall kan principen om betalningsdag som omtalas i ovanstående avsnitt 7 Betalnings- och uppbördspraxis inte följas. Undantagen gäller sådana tidsbestämda försäkringar i vilka försäkringsperioden löper ut vid kalenderårets slut och lön för denna period utbetalas under följande kalenderår.
I dessa fall hänför försäkringsanstalten hela lönesumman för den
tidsbestämda eller avslutade försäkringen till försäkringsperioden, dvs. till den slutliga lönesumman för föregående år, även om den faktiska
löneutbetalningen skulle ha skett efter försäkringens slutdatum.
Försäkringsanstalten uppbär arbetslöshetsförsäkringspremierna av arbetsgivaren enligt de premieprocentsatser som gällt under
försäkringsperioden, dvs. premieprocentsatserna för det år under vilket försäkringen avslutats.
Exempel 1: Tidsbestämda försäkringar som upphör vid årsskiftet
Försäkringen har gällt för en viss tid med försäkringsperioden 1.9.2011–
31.12.2011. Allt arbete har utförts under försäkringsperioden, men
arbetsgivaren betalar hela lönen eller en del av den i januari 2012. De utbetalda lönerna hänförs i sin helhet till försäkringsperioden, och försäkringspremierna fastställs enligt premieprocentsatserna för 2011.
Exempel 2: Försäkringar som upphör vid årsskiftet
En fortlöpande försäkring har upphört 31.12.2011, eftersom företagets verksamhet har avslutats eller företaget inte längre har någon
försäkringsskyldighet. Arbetsgivaren betalar ut semesterpenning ännu i januari 2012. Också de löner som utbetalats i form av semesterpenning i januari 2012 hänförs till försäkringsperioden, och försäkringspremierna fastställs enligt premieprocentsatserna för 2011.
7.3 HUR FÖRÄNDRINGAR I ÄGANDEFÖRHÅLLANDEN INVERKAR PÅ INNEHÅLLANDE OCH UPPBÖRD AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIE
När försäkringsbolaget får kännedom om en ändring i företagets ägandeförhållanden uppbär försäkringsanstalten
arbetslöshetsförsäkringspremien i mån av möjlighet enligt de faktiska ägandeförhållandena från och med den tidpunkt då förändringen trätt i kraft.
Arbetsgivaren ska beakta förändringen i ägandeförhållandena från och med den löneutbetalning som följer efter förändringen.
7.4 DRÖJSMÅLSRÄNTA OCH UTSÖKNING
På arbetslöshetsförsäkringspremier som inte betalats inom utsatt tid indrivs en årlig dröjsmålsränta enligt 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982).
Arbetslöshetsförsäkringspremien och dröjsmålsräntan får utsökas utan dom eller utslag på det sätt som fastställs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).
Försäkringsanstalten kan tillämpa samma förfaranden vid uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremier som vid uppbörden av premier för den lagstadgade olycksfallsförsäkringen, såsom tratta.
7.5 ÖVERFÖRING AV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRINGEN TILL EN ANNAN ANSTALT MITT UNDER KALENDERÅRET
Den lagstadgade olycksfallsförsäkringen kan överföras till en annan anstalt kvartalsvis. En lagstadgad olycksfallsförsäkring kan sålunda börja i en ny försäkringsanstalt 1.1, 1.4, 1.7 eller 1.10. Försäkringen ska dock gälla i en och samma försäkringsanstalt i minst ett helt kalenderår.
Om en försäkring överförs till en annan anstalt vid någon annan tidpunkt än den första januari, är försäkringstagaren skyldig att meddela det nya försäkringsanstalten lönebeloppet för hela kalenderåret uppdelat på två poster: beloppet av utbetalda löner från årets början fram till tidpunkten för överföringen och lönebeloppet från överföringstidpunkten till kalenderårets slut.
8 ARBETSGIVARENS INFORMATIONSSKYLDIGHET
Arbetsgivaren är skyldig att vid tecknande av en försäkring enligt lagen om olycksfallsförsäkring samt därefter årligen ge försäkringsanstalten och Statskontoret de uppgifter om utbetalda löner samt andra uppgifter som är nödvändiga för bestämmande och uppbörd av
arbetslöshetsförsäkringspremie. Arbetsgivaren ska också meddela att försäkringarna fördelas på flera bolag, om den sammanlagda lönesumma som arbetsgivaren betalar överstiger 1 936 500 euro.
Arbetsgivaren är dessutom skyldig att lämna försäkringsanstalten, Statskontoret, Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund och respektive besvärsinstans de utredningar som de begär och som är nödvändiga för behandlingen av ett ärende som gäller arbetslöshetsförsäkringspremie.
9 FÖRSUMMELSE AV SKYLDIGHET ATT TECKNA OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING OCH SKYLDIGHET ATT BETALA ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIE
En arbetsgivare som har försummat sin försäkringsskyldighet enligt lagen om olycksfallsförsäkring och sålunda också betalningen av
arbetslöshetsförsäkringspremier är skyldig att i tilläggspremie betala en premie som motsvarar försäkringspremien enligt 36 § i lagen om olycksfallsförsäkring. I sådana fall av försummelse uppbär
Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund av arbetsgivaren både en premie som motsvarar försäkringspremien för lagstadgad
olycksfallsförsäkring och premierna för arbetslöshetsförsäkring höjda högst till det fyrfaldiga beloppet. Premierna uppbärs av arbetsgivaren för den tid som försummelsen gäller, dock inte för en längre tid än innevarande kalenderår och de tre senaste kalenderåren. Arbetsgivaren ansvarar inför Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund för såväl arbetsgivarens och löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremier. Arbetsgivaren kan inte innehålla arbetslöshetsförsäkringspremie av löntagaren i efterskott.
I dessa fall sköts uppbörden av premierna uteslutande av Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund:
Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund/Ersättningsfunktionen, tfn 0404 504 210. www.tvl.fi.
10 ÄNDRINGSSÖKANDE
Vid ändringssökande som gäller arbetslöshetsförsäkringspremier iakttas samma förfaringssätt som i fråga om premierna för lagstadgad
olycksfallsförsäkring.
10.1 FÖRSÄKRINGSANSTALTENS SJÄLVRÄTTELSE
De slutgiltiga arbetslöshetsförsäkringspremierna för försäkringsperioden uträknas enligt den löneanmälan som erhålls av försäkringstagaren (arbetsgivaren). Den slutgiltiga premien kan korrigeras i efterskott, om uppgifterna i löneanmälan ännu i efterskott ändras eller preciseras eller om något fel har uppstått när arbetslöshetsförsäkringspremien fastställdes.
När en uppgift som erhållits eller ett fel som upptäckts orsakar en ändring av premien, iakttas samma tidsfrist som i fråga om grundbesvär. Med andra ord kan korrigeringar göras inom två år från ingången av året efter det år då fordran påfördes eller debiterades. Sålunda kan till exempel korrigeringar i den slutgiltiga arbetslöshetsförsäkringspremien för år 2012 beaktas inom två år från början av år 2014, dvs. till slutet av år 2015. I praktiken korrigeras premierna alltså för det innevarande kalenderåret och de tre föregående kalenderåren.
10.2 ÄNDRINGSSÖKANDE
Om försäkringsanstalten inte vidtar självrättelse, kan arbetsgivaren anföra besvär om arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie med iakttagande av bestämmelserna i 53 a § 2 mom. och i 53 c § i lagen om olycksfallsförsäkring. Arbetsgivaren kan alltså anföra grundbesvär om en försäkringspremie som vederbörande anser sig ha betalat utan grund.
Besvär ska anföras inom två år från ingången av året efter det år då arbetslöshetsförsäkringspremien har fastställts eller debiterats. Skriftliga grundbesvär anförs i första instans hos besvärsnämnden för
olycksfallsärenden, vars beslut kan överklagas hos
försäkringsdomstolen. Ändring i försäkringsdomstolens beslut kan sökas hos högsta domstolen, om högsta domstolen beviljar besvärstillstånd.
Om besvär anförs med anledning av utmätning, gäller dessutom vad som bestäms om grundbesvär i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg.
På korrigerade premier betalas ingen ränta. Ovanstående gäller såväl återbetalning som tilläggsdebitering. På tilläggspremie som betalats efter förfallodagen uppbärs dock dröjsmålsränta för dröjsmålstiden enligt 4 § 1 mom. i räntelagen.
11 BETALNINGSÖVERVAKNING
Arbetslöshetsförsäkringsfonden har till uppgift att övervaka
verkställandet av förfarandet vid uppbörd av arbetslöshetsförmåner.
Övervakningen gäller olycksfallsförsäkringsanstalter och enskilda arbetsgivare. De praktiska åtgärderna för övervakning av
arbetslöshetsförsäkringspremier sker i samarbete med
försäkringsanstalter och Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund.
För övervakningen har fonden ett arbetslöshetsförsäkringsregister. Med hjälp av registret jämför fonden de uppgifter om premier och lönebelopp som den får av de olycksfallsförsäkringsanstalter som sköter uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremierna med de lönebelopp den fått av skattemyndigheten.
I övervakningen kommer även fram fall av försummelse av skyldigheten att teckna olycksfallsförsäkring. (Se närmare punkt 9
).
De fall som uppdagas vid tillsynen undersöks och arbetsgivaren ges möjlighet att komplettera eller rätta bristfälliga eller felaktiga uppgifter.
De obetalda arbetslöshetsförsäkringspremierna uppbärs av
arbetsgivaren till ett belopp som fastställs fall för fall och som uppgår till högst det fyrdubbla beloppet. (Se närmare punkt 11.1.1 nedan om premiehöjning)
11.1 FÖLJDER AV LÄMNANDE AV FELAKTIGA UPPGIFTER ELLER FÖRSUMMELSE AV INFORMATIONSSKYLDIGHETEN
11.1.1 Premiehöjning
Om en arbetsgivare har lämnat oriktiga uppgifter eller försummat att ge sådana uppgifter som behövs för fastställandet av försäkringspremien, iakttas bestämmelserna i 37 § i lagen om olycksfallsförsäkring. Enligt denna bestämmelse har försäkringsanstalten i situationerna i fråga rätt att utifrån ett uppskattat ansvar påföra arbetsgivaren en skälig
försäkringspremie till högst det fyrfaldiga beloppet för den tid som försummelsen eller de oriktiga uppgifterna gäller. Från den på detta sätt fastställda försäkringspremien avdras den försäkringspremie som arbetsgivaren tidigare har betalat för den sistnämnda tiden.
11.1.2 Bötesstraff
Om en arbetsgivare eller dennes företrädare uppsåtligen försummar sin skyldighet att lämna uppgifter eller lämnar oriktiga uppgifter kan denne dömas till böter för brott mot skyldigheten att lämna uppgifter enligt lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (26 b § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner).
11.2 RÄTT TILL INSYN I ANSLUTNING TILL UPPBÖRD AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER
Försäkringsanstalten, Statskontoret och Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund har rätt att ta del av arbetsgivarens handlingar för att granska att de uppgifter som omfattas av arbetsgivarens skyldighet att lämna uppgifter är riktiga. De har också rätt till handräckning av polisen och andra
myndigheter för att få tillgång till ovan avsedda uppgifter.
12 INFORMATION OCH HANDLEDNING
12.1 INFORMATION OCH HANDLEDNING TILL ARBETSGIVARNA 12.1.1 Beräkning och uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremier
Olycksfallsförsäkringsanstalterna ger arbetsgivarna information och handledning i praktiska frågor som rör fastställande och uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremier.
12.1.2 Utkomstskydd för arbetslösa
I frågor som gäller utkomstskydd för arbetslösa får arbetsgivaren information av
- Arbetslöshetskassorna
- Arbetslöshetskassornas samorganisation (www.tyj.fi) - Folkpensionsanstalten (www.kela.fi)
- Finansinspektionen (www.finanssivalvonta.fi)
12.1.3 Arbetsgivarens självriskpremie
Arbetslöshetsförsäkringsfonden informerar och handleder arbetsgivaren i frågor som gäller arbetsgivarens självriskpremie för utkomstskydd för arbetslösa.
Arbetslöshetsförsäkringsfonden Tfn 09 6803 7369, fax 09 6803 7329
Adress: Kalevagatan 12, PB 191, 00121 HELSINGFORS www.tvr.fi.
12.1.4 Olycksfallsförsäkring
Olycksfallsförsäkringsanstalterna ger råd och vägledning i alla frågor som gäller olycksfallsförsäkringar.
BILAGOR
Sammandrag om tecknande av lagstadgad olycksfallsförsäkring
BEREDNING AV ANVISNINGEN
Arbetslöshetsförsäkringsfonden har berett denna anvisning i samarbete med representanter för olycksfallsförsäkringsanstalterna och en representant för Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund. I beredningsarbetsgruppen deltog:
Kimmo Ilva Pohjantähti Ömsesidiga Försäkringsbolaget Heidi Kivimäki Ömsesidiga Försäkringsbolaget Turva Sanna Kuula Ömsesidiga Försäkringsbolaget Fennia Mervi Lagerstedt Ömsesidiga Försäkringsbolaget Tapiola Sanna Mannonen Arbetslöshetsförsäkringsfonden
Pekka-Olavi Murto If Skadeförsäkringsbolag Ab
Mika Mänttäri Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund Juho Oksanen Arbetslöshetsförsäkringsfonden
Riitta Rintamaa Lokalförsäkring Ömsesidigt Bolag Jorma Skippari Arbetslöshetsförsäkringsfonden
Kirsi Terhemaa Tryg
Antti Vaissalo Pohjola Försäkring Ab Camilla Vilen Aktia Skadeförsäkring Ab