Minimiårsarbetsförtjänst för olycksfallsförsäkring och arbetslöshetsförsäkringspremie

utöver stöden.

o

Om vårdaren också får annan lön, innehåller arbetsgivaren löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie från lönen i fråga, beräknad utifrån summan av stödet och lönen. Också arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie betalas på motsvarande sätt utifrån summan av stödet och lönen.

5.3.5 Minimiårsarbetsförtjänst för olycksfallsförsäkring och arbetslöshetsförsäkringspremie

Olycksfallsförsäkringspremien fastställs inte alltid enligt den faktiska lönesumman, utan som lönebelopp kan användas minimiårsarbetsförtjänsten enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Arbetslöshetsförsäkringspremierna fastställs dock i dessa fall enligt den faktiska förvärvsinkomsten.

o Exempel:

Lönebeloppet för en delägare år 2012 är 4 500 euro. Om delägaren skulle råka ut för ett olycksfall i arbetet, beräknas ersättningen utifrån minimiårsarbetsförtjänsten enligt lagen om olycksfallsförsäkring, dvs. 11 890 euro (år 2012). I detta exempel antas dessutom att företaget har flera delägare och att lönebeloppsgränserna för uppbörden av

arbetslöshetsförsäkringspremie inte inverkar på fallet i fråga, dvs. att företagets lönebelopp överstiger gränserna.

Olycksfallsförsäkringspremien fastställs för delägaren i fråga enligt lönebeloppet 11 890 euro, vilket innebär att

arbetsgivaren för delägaren ska betala en försäkringspremie som beräknats utifrån lönebeloppet i fråga, även om detta inte skulle motsvara det faktiska lönebeloppet.

I situationer som dessa beräknas de

arbetslöshetsförsäkringspremier som uppbärs för delägare på basis av det faktiska lönebeloppet, dvs. 4 500 euro.

6 DELÄGARE I FÖRETAG 6.1 ALLMÄNT OM DELÄGANDE

I finansieringslagen används begreppet delägare i företag. Detta begrepp förekommer inte inom den lagstadgade olycksfallsförsäkringen.

Skyldigheten att betala arbetsgivares och löntagares

arbetslöshetsförsäkringspremie gäller delägare i företag som omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen.

I finansieringslagen finns en hänvisning till lagen om utkomstskydd för arbetslösa, som ger en definition på begreppet delägare i ett företag.

Delägare i företag kan finnas i aktiebolag och i andra företag eller sammanslutningar.

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie är lägre för delägare, eftersom de inte är berättigade till de förmåner som finansieras med

arbetslöshetsförsäkringspremier i lika omfattande grad som löntagare.

Delägarna finansierar till största delen själva förtjänstdelen av sitt utkomstskydd genom medlemsavgifterna till företagarkassan.

Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier som uppbärs för delägare i företag och arbetslöshetsförsäkringspremier för delägare i företag fastställs så att de motsvarar finansieringen av de förmåner som delägare är

berättigade till. En skillnad i förhållande till de förmåner som beviljas företagare är att delägare också har rätt till vuxenutbildningsstödets förtjänstdel (företagare är endast berättigade till grunddelen) och till lönegaranti.

6.2 DEFINITION AV DELÄGARE I FÖRETAG

1) en person som arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag där eller hon själv har minst 15 % eller hans familjemedlemmar ensamma eller tillsammans med honom har minst 30 % av aktiekapitalet eller av den rösträtt som aktierna medför eller annars har motsvarande

bestämmanderätt, eller

2) en person som arbetar i ett aktiebolag där han själv eller hans

familjemedlemmar ensamma eller tillsammans med honom har minst 50 % av aktiekapitalet eller den rösträtt som aktierna medför eller annars har motsvarande bestämmanderätt, eller

3) en person som på ett ovan i punkt 1 eller 2 angivet sätt arbetar i ett annat företag eller en annan sammanslutning där han eller hans familjemedlemmar ensamma eller tillsammans med honom anses ha en sådan bestämmanderätt som avses i de nämnda punkterna.

De andra företag eller sammanslutningar som avses i punkt 3 kan vara öppna bolag, kommanditbolag, andelslag, bostadsaktiebolag eller privata näringsidkare (självständig företagare, yrkesutövare).

Också så kallat indirekt ägande via ett annat företag eller en annan sammanslutning beaktas när ägandet eller bestämmanderätten fastställs (se punkt 6.3, Indirekt ägande; det röstetal som aktierna medför).

Näringsidkare

En näringsidkare äger ingen företagsegendom och bedriver inte heller verksamhet via någon juridisk person (t.ex. Ab, Kb) utan bedriver verksamheten i sitt eget namn och äger all egendom i anslutning till verksamheten som privatperson.

Om en sambo som bor tillsammans med en privat näringsidkare i

gemensamt hushåll är anställd hos näringsidkaren, betraktas sambon som delägare, eftersom näringsidkaren har ensam bestämmanderätt gällande företagsverksamheten. (Se RP 115/2002).

En i punkt 3 avsedd delägare kan t.ex. vara



en avlönad tyst bolagsman i kommanditbolag eller någon annan som arbetar i ett kommanditbolag, vilken bor i samma hushåll som en ansvarig bolagsman och är hans familjemedlem. En förutsättning är att den

ansvariga bolagsmannens bestämmanderätt inte har begränsats genom bolagsavtal.



en avlönad person som arbetar i ett öppet bolag, vilken bor i samma hushåll som en bolagsman och är hans familjemedlem. En förutsättning är att bolagsmannens bestämmanderätt inte har begränsats genom

bolagsavtal.

 en sambo som bor tillsammans med en privat näringsidkare i gemensamt hushåll och som är anställd hos näringsidkaren.

6.2.1 Ledande ställning

I lagen om utkomstskydd för arbetslösa anses en person ha ledande ställning i ett företag om han eller hon är verkställande direktör eller styrelsemedlem i ett aktiebolag eller har motsvarande ställning i ett aktiebolag eller ett annat företag eller en annan sammanslutning.

Suppleanter i styrelsen anses stå i ledande ställning endast om de deltar i styrelsemötena så ofta att de i praktiken anses ha samma beslutanderätt som de ordinarie styrelsemedlemmarna. Prokura eller annan rätt att teckna firma medför inte i sig ledande ställning i bolaget i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Definitionen av ledande ställning är inte uttömmande. En person som arbetar tillsammans med verkställande direktören och en styrelsemedlem i motsvarande position kan anses stå i ledande ställning.

Inom tillämpningspraxis för lagen om utkomstskydd för arbetslösa har man gjort bedömningen att i ett litet bolag, där tre delägare ägde lika stora andelar (1/3), utövades bestämmanderätten gemensamt och också

sådana ägare som inte var styrelsemedlemmar eller verkställande direktör ansågs stå i ledande ställning.

I den lagstadgade olycksfallsförsäkringen innebär däremot medlemskap i styrelsen inte nödvändigtvis att personen anses stå i ledande ställning.

6.2.2 Familjemedlem

Såsom familjemedlem till en person som arbetar i ett företag betraktas make och släktingar i rakt upp- eller nedstigande led, vilka bor tillsammans med sagda person i gemensamt hushåll. Förutom maken betraktas således till exempel också barn, föräldrar samt mor- och farföräldrar till en person som arbetar i ett företag såsom dennes familjemedlemmar, om de bor tillsammans med honom i gemensamt hushåll.

Om personerna enligt uppgifterna i befolkningsregistret bor på samma adress, anses de i regel bo i samma hushåll. Detta ska dock avgöras på grundval av den faktiska situationen och ett faktiskt gemensamt hushåll.

Makar som till följd av söndring varaktigt bor åtskiljs betraktas inte som varandras familjemedlemmar.

Parterna i ett registrerat partnerskap jämställs med äkta makar.

Även sambo jämställs med äkta make. I 1 kap. 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa uppräknas för klarhetens skull

förutsättningarna för ett samboförhållande: parterna är en man och en kvinna som under äktenskapsliknande förhållanden bor i ett hushåll som bör betraktas som gemensamt och detta tillstånd inte är uppenbart tillfälligt.

I lagen om olycksfallsförsäkring betraktas däremot inte en sambo utan endast en äkta make som familjemedlem.

6.2.3 Familjemedlems delägande i öppna bolag och kommanditbolag

När det gäller att avgöra huruvida bolagsmans familjemedlemmar ska betraktas som delägare ska i fråga om öppna bolag och kommanditbolag särskild uppmärksamhet fästas vid bolagsmannens bestämmanderätt (gäller ansvariga bolagsmän). Bestämmanderätten motsvarar inte

nödvändigtvis den kalkylerade andelen. I en situation där fyra bolagsmän äger lika stora andelar av ett företag, dvs. var och en äger numeriskt 25 % av företaget, avspeglar ägarandelen inte bolagsmännens

bestämmanderätt. Trots andelen har bolagsmännen i allmänhet full bestämmanderätt i sitt företag.

Varje bolagsmans bestämmanderätt är beroende av om den har begränsats genom ett bolagsavtal eller inte. Om bolagsmannens bestämmanderätt inte har begränsats genom ett bolagsavtal, anses han eller hon ha mycket betydande bestämmanderätt i bolaget, varvid familjemedlemmar som bor i gemensamt hushåll med bolagsmannen i fråga betraktas som delägare.

6.2.4 Aktier som bolaget innehar och hur de inverkar på delägarnas bestämmanderätt

Aktier som innehas av aktiebolaget självt beaktas inte vid analysen av ägarnas bestämmanderätt.

Enligt aktiebolagslagen medför en aktie som tillhör bolaget självt inga rättigheter i bolaget. Deltagande i bolagsstämman kan inte ske med aktier som tillhör bolaget eller dess dottersammanslutning.

Eftersom bolagets egna aktier inte medför någon rösträtt, ska antalet aktier som bolaget innehar avdras från det totala antalet aktier vid beräkningen av den bestämmanderätt som aktierna medför. De återstående aktierna, dvs. de aktier som ägs av delägarna, motsvarar 100 procent av

bestämmanderätten i företaget.

Efter detta beror delägarens rösträtt på det inbördes förhållandet mellan delägarnas aktieinnehav.

Försäkringsdomstolens avgörande:

A hade varit sysselsatt på heltid i aktiebolaget C Ab sedan år 1985. A var styrelseordförande i C Ab och ägde 15 av 105 aktier i C Ab, dvs. 14,286 % av aktiestocken i företaget. Utöver A ägde fyra andra personer 15 aktier vardera, och 30 aktier tillhörde bolaget självt. Eftersom varje person representerar sina egna 15 aktier på bolagsstämman och ingen representerar de aktier som innehas av bolaget, ansåg

försäkringsdomstolen att var och en av de fem personerna innehar 1/5 av rösträtten, dvs. 20 %. Därmed ansågs A inneha över 15 % av rösträtten, och eftersom A var i ledande ställning i C Ab betraktades han som en i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedd delägare. (FD 255/2005) 15 / (105 - 30) = 20 %

Bestämmelserna i lagen om olyckfallsförsäkring avviker från ovanstående.

6.3 INDIREKT ÄGANDE; DET RÖSTETAL SOM AKTIERNA MEDFÖR

Också så kallat indirekt ägande via andra företag eller sammanslutningar beaktas när ägandet eller bestämmanderätten fastställs.

Ägande i mellanbolag förutsätter i första hand att

a) personen eller hans familjemedlemmar ensamma eller tillsammans med honom äger minst hälften av mellanbolagets aktiekapital eller

b) röstetalet för de aktier som de äger utgör minst hälften av röstetalet för samtliga aktier eller

c)

personen själv eller någon medlem av hans familj är bolagsman i ett öppet bolag som utgör mellanbolag, ansvarig bolagsman i ett

kommanditbolag som utgör mellanbolag eller näringsidkare i egenskap av mellanbolag.

Ägande i mellanbolag förutsätter dock inte att personen arbetar i

mellanbolaget. Personen betraktas således som delägare i företaget, om han har ovannämnda bestämmanderätt i mellanbolaget och via detta eller tillsammans med ägandet i mellanbolaget har sådan bestämmanderätt som fastställs i 1 kap. 6 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa i någon annan sammanslutning.

Om förutom ovanstående också kriterierna nedan uppfylls, är personen delägare:

1) personen är i ledande ställning och äger direkt och/eller via ett mellanbolag sammanlagt minst 15 % (personen ska själv äga minst hälften av mellanbolaget) eller

2) personen är i ledande ställning och äger tillsammans med sina familjemedlemmar direkt och/eller via ett mellanbolag sammanlagt minst 30 % eller

3) personen är i ledande ställning och hans familjemedlemmar äger direkt och/eller via ett mellanbolag sammanlagt minst 30 % (personen själv äger alltså ingenting) eller

4) personen äger direkt och/eller via ett mellanbolag sammanlagt minst 50 % antingen ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar eller

5) personens familjemedlemmar äger direkt och/eller via ett mellanbolag sammanlagt minst 50 % (personen själv äger alltså ingenting)

Med ägande avses i ett aktiebolag både ägande av aktier och det röstetal som aktierna medför.

Röstetalet saknar däremot betydelse i den lagstadgade olycksfallsförsäkringen.

6.3.1 Exempel på delägarskap i företag till följd av ägande i mellanbolag

Exempel 1:

Verkställande direktör Aalto arbetar i Företag 1 Ab, i vilket han inte direkt äger aktier. Aalto äger dock 60 % av Företag 2 Ab:s aktier och detta Företag 2 Ab äger i sin tur 20 % av Företag 1 Ab:s aktier.

Eftersom Aalto äger minst hälften av aktierna i mellanbolaget (Företag 2) och eftersom verkställande direktör Aalto via sitt ägande i mellanbolaget har en ägarandel på över 15 % av Företag 1, betraktas Aalto som delägare i Företag 1.

Om Aalto inte vore i ledande ställning i Företag 1, skulle han inte vara delägare.

Exempel 2:

Laine arbetar som löneräknare (inte ledande ställning) i Företag 1 Ab. Han äger själv inga aktier i Företag 1 Ab och sitter inte i bolagets styrelse.

Däremot äger Företag 2 Ab 50 % av Företag 1 Ab och Laine i sin tur äger tillsammans med sin maka 50 % av aktierna i Företag 2 Ab

(=mellanbolag).

Eftersom Laine tillsammans med sin maka äger minst hälften av aktierna i mellanbolaget (Företag 2) och eftersom Laine via ägande i mellanbolaget har en ägarandel på minst 50 % i Företag 1, är Laine delägare i Företag 1 Ab.

Om Företag 2 (mellanbolag) hade ägt mindre än 50 % av aktierna i

Företag 1, skulle Laine inte ha varit delägare i Företag 1, eftersom han inte är i ledande ställning.

Exempel 3:

Är fru Eronen delägare i Firma Ab?

Fru Eronen arbetar i Firma Ab och sitter i företagets styrelse. Fru Eronen äger inga aktier i Firma Ab. Gio Ab äger 15 % av aktierna i Firma Ab. Fru Eronen äger 25 % av aktierna i Gio Ab och hennes make, herr Eronen, äger likaså 25 % av aktierna i Gio Ab. Fru Eronens ägande via mellanbolaget Gio Ab beaktas, eftersom hon tillsammans med sina familjemedlemmar äger hälften av aktierna i Gio Ab. Fru Eronen betraktas dock inte som delägare, eftersom hon inte direkt eller indirekt ensam äger 15 % av aktierna i Firma Ab och hon inte heller äger 30 % av aktierna tillsammans med sina familjemedlemmar.

Fru Eronen är inte delägare i Firma Ab.

Fru Eronen äger 25 % Gio Ab äger 25 % Herr Eronen äger 15 %

Firma Ab; fru Eronen anställd och styrelsemedlem.

Exempel 4:

Är herr Virtanen delägare i Mela Ab? (via två mellanbolag)

Herr Virtanen äger hälften av aktierna i Zoa Ab. Zoa Ab äger hälften av aktierna i You Ab. You Ab äger 15 % av aktierna i Mela Ab, där herr Virtanen är anställd. Herr Virtanen är styrelsemedlem i Mela Ab. Herr Virtanen och Zoa Ab har inget direkt ägande i Mela Ab. Herr Virtanen anses via mellanbolagen äga 15 % av Mela Ab, och eftersom han är i ledande ställning i bolaget är herr Virtanen delägare i Mela Ab.

Herr Virtanen äger 50 % Zoa Ab äger 50 % You Ab äger 15 %

Mela Ab; herr Virtanen anställd och styrelsemedlem.

Exempel 5:

Är herr Davidson delägare i Five Ab?

Herr Davidson (D) är bolagsman i det öppna bolaget Erja (E Öb). Hans bestämmanderätt har inte begränsats genom bolagsavtal. Det öppna bolaget äger 28 % av Five Ab (F Ab), där herr Davidson (D) arbetar och sitter i styrelsen. Herr Davidson (D) är delägare i Five Ab (F Ab).

Herr D E Öb äger 28 % F Ab; herr D anställd och styrelsemedlem.

herr D är bolagsman Exempel 6:

Är fröken Suloinen delägare i Kulta Ab?

Fröken Suloinen (S) äger 60 % av Helle Ab (H) och 50 % av Into Ab (I) och är dessutom ansvarig bolagsman i Jojo Kb (J). Hennes bestämmanderätt har inte begränsats genom bolagsavtal. Fröken Suloinen arbetar som verkställande direktör vid bolaget Kulta Ab (K), men hon äger inte själv direkt aktier i Kulta Ab. Helle Ab (H) äger 7 %, Into Ab (I) 5 % och Jojo Kb (J) 3 % av Kulta Ab. Eftersom fröken Suloinen innehar minst hälften av aktierna och bestämmanderätten i mellanbolagen Helle Ab (H), Into Ab (I) och Jojo (J), beaktas ägandet via mellanbolagen. Fröken Suloinen är delägare i Kulta Ab (K), eftersom hon är i ledande ställning i Kulta Ab (K) och äger minst 15 % av bolaget via mellanbolagen (7 % + 5 % + 3 %).

Fröken S J Kb, fröken S är ansv. bolagsman

äger 60 %

äger 3 %

H Ab äger 7 % K Ab; fröken S är VD äger 50 %

äger 5 % I Ab

7 BETALNINGS- OCH UPPBÖRDSPRAXIS 7.1 ARBETSGIVAREN INNEHÅLLER LÖNTAGARES

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIE FRÅN LÖNEN

Arbetsgivaren innehåller löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie från lönen för sådana arbetstagare som omfattas av det lagstadgade

olycksfallsskyddet. Arbetslöshetsförsäkringspremien innehålls alltid i samband med varje löneutbetalning enligt principen om

betalningsdag, dvs. på avlöningsdagen enligt den gällande procenten för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie.

Arbetsgivaren ansvarar också för att löntagares

arbetslöshetsförsäkringspremie betalas till försäkringsanstalten.

Arbetslöshetsförsäkringspremie får inte uppbäras av löntagare i efterskott.

Arbetsgivaren är skyldig att till löntagaren återbetala

arbetslöshetsförsäkringspremie som uppburits till för högt belopp eller utan grund.

7.2 FÖRSÄKRINGSANSTALTEN UPPBÄR ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIEN AV ARBETSGIVAREN

De försäkringsanstalter som bedriver lagstadgad olycksfallsförsäkring uppbär av arbetsgivaren både arbetsgivares och löntagares

arbetslöshetsförsäkringspremier.

Försäkringsanstalten har rätt att för en försäkring som börjar i början av året eller under året uppbära förskott på arbetslöshetsförsäkringspremien.

Arbetsgivaren ska uppskatta och meddela försäkringsanstalten det lönebelopp som utgör grund för förskottspremien så att det så exakt som möjligt motsvarar det slutliga lönebeloppet för hela året.

Den slutliga försäkringspremien fastställs per kalenderår.

Försäkringsanstalten ska fastställa arbetslöshetsförsäkringspremien slutgiltigt under det år som följer efter att försäkringsperioden löpt ut.

Tidsfristen förpliktar försäkringsanstalten att utreda och fastställa premien.

Efter att tidsfristen på ett år har löpt ut kan försäkringsanstalten fastställa premien inom fem år, om premien inte har kunnat fastställas eller om den har fastställts på felaktiga grunder.

Försäkringsanstalterna uppbär arbetslöshetsförsäkringspremierna av arbetsgivaren i form av en egen separat premie och betalar till

Arbetslöshetsförsäkringsfonden de premier samt dröjsmålsräntor som arbetsgivaren betalat.

Vid uppbärandet av arbetslöshetsförsäkringspremie tillämpas principen om betalningsdag. Det avgörande är alltså när lönen utbetalas, inte när arbetet har utförts.

Principen om betalningsdag iakttas i fråga om både löntagares och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier.

7.2.1 Förfallodagar för arbetslöshetsförsäkringspremien 2012

Försäkringsanstalten uppbär arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie i tre rater så att 1.1.2012 uppbärs 0,80 % av det totala lönebeloppet av alla arbetsgivare. För den del av lönebeloppet som överstiger 1 936 500 euro uppbär försäkringsanstalten den premieprocent som fastställts för

arbetsgivaren så att 1,2 % uppbärs 1.3.2012 och 1,2 % uppbärs 1.9.2012.

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie 0,60 % uppbär

försäkringsanstalten i en rat 1.5.2012. Premien för delägare i företag, 0,20

%, uppbärs 1.5.2012. (Se kalkylen under punkt 2.4 Exempel på förskott på arbetslöshetsförsäkringspremierna 2012).

7.2.2 Gränser för lönesumman vid uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremien 2012

Gränserna för lönesumman vid uppbörd av

arbetslöshetsförsäkringspremier fastställs för varje kalenderår för varje försäkringstagare på FO-nummernivå, inte särskilt för varje försäkring (se även punkt 2, arbetslöshetsförsäkringspremiernas belopp 2012).

Dessa eurogränser är beroende av procenten för

arbetslöshetsförsäkringspremier för respektive år och fastställs således årligen.

Gräns för lönesumma som innebär skyldighet för arbetsgivare att betala arbetslöshetsförsäkringspremie

Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie uppbärs inte av

arbetsgivaren, om det lönebelopp som ligger till grund för arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie år 2012 är högst 8 500 euro. I fråga om delägare i företag uppbärs arbetsgivarpremie inte, om det lönebelopp som utgör grund för arbetsgivarens premie är högst 8 500 euro.

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och hur gränserna för lönesumman inverkar på den

Gränserna för lönesumman inverkar inte på arbetstagarens skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremie. Arbetsgivaren innehåller löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie av arbetstagarna, men

försäkringsanstalterna uppbär inte premierna av arbetsgivaren, om de lönebelopp som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för de anställda i samma företag år 2012 sammanlagt är högst 4 333 euro.

Delägarnas löntagarpremie och hur gränserna för lönesumman inverkar på den

Gränserna för lönesumman inverkar inte på delägarnas skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremie. I fråga om delägare i företag innehåller arbetsgivaren löntagarpremie av delägarna, men

försäkringsanstalterna uppbär inte premierna av arbetsgivaren, om de

lönebelopp som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie sammanlagt är högst 13 000 euro.

Varför innehålles löntagarpremien, trots att försäkringsanstalten inte uppbär den?

Arbetsgivaren måste innehålla arbetstagarens löntagarpremie från lönen av följande skäl:

arbetslöshetsförsäkringspremien är en avgift av skattenatur.



Betalningsskyldigheten är inte beroende av storleken på arbetsgivarens företag.

arbetslöshetsförsäkringspremie får inte uppbäras av löntagare i efterskott.

 Premien ska innehållas i samband med varje löneutbetalning.

om ingen arbetslöshetsförsäkringspremie har uppburits, kan arbetet i fråga inte anses ingå i personens arbetsvillkor.



Om personen blir arbetslös undersöker förmånsbetalaren huruvida arbetslöshetsförsäkringspremien har betalats.

Arbetsgivaren är inte skyldig att återbetala till arbetstagaren en arbetslöshetsförsäkringspremie som innehållits i dylika situationer.

Arbetslöshetsförsäkringsfonden betonar, att om arbetsgivaren i en sådan situation återbetalar de innehållna premierna till arbetstagaren, kan arbetstagarens rättighet till utkomstskydd för arbetslösa sättas på spel.

7.2.3 Uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremier i försäkringar som upphör, när försäkringsperioden löper ut vid kalenderårets slut

I vissa fall kan principen om betalningsdag som omtalas i ovanstående avsnitt 7 Betalnings- och uppbördspraxis inte följas. Undantagen gäller sådana tidsbestämda försäkringar i vilka försäkringsperioden löper ut vid kalenderårets slut och lön för denna period utbetalas under följande kalenderår.

I dessa fall hänför försäkringsanstalten hela lönesumman för den

tidsbestämda eller avslutade försäkringen till försäkringsperioden, dvs. till den slutliga lönesumman för föregående år, även om den faktiska

tidsbestämda eller avslutade försäkringen till försäkringsperioden, dvs. till den slutliga lönesumman för föregående år, även om den faktiska

In document Anvisningar om arbetslöshetsförsäkringspremier år 2012 (Page 26-0)