Definitionen av framgångsrik undervisning

Detta underkapitel redogör för intervjudelen gällande definitionen av framgångsrik undervisning hos verksamma historielärare som deltagit i undersökningen. Kapitlet delas in i underrubriker som tillhör var och en av de intervjuade historielärarna samt en sammanfattning i slutet.

5.1.1 Kunskapsförmedling

I lärare 1:s definition handlar framgångsrik undervisning om att eleverna har lärt sig det som ämnats läras. Samtidigt kommenterar läraren om begreppet lustfyllt lärande, att lärande ska vara roligt för att vara framgångsrikt, vilket hen ställer sig kritisk till.

Framgångsrik undervisning som lustfyllt lärande är enligt lärare 1 inget felaktigt, men hänvisar till att lärande inte alltid kan vara roligt. Det finns så mycket som en elev ska lära sig att all undervisning inte kan vara rolig utan eleverna måste lära sig ändå. Detta påvisas genom en referens till sin egen skolgång och matematik. Matematiken var inte det roligaste ämnet eller intressantaste, men trots detta var undervisningen framgångsrik eftersom lärare 1 lärde sig mycket och utvecklades. Dessa lektioner var minst lika bra som de intressanta historielektionerna. Det som alltså låg till grund för det framgångsrika var undervisningens syfte. Planeringen av undervisning måste rota sig i utgångspunkten om ”vad eleverna lär sig

92 Se bilaga 1.

38

bäst av”. Rolig undervisning är en självklar bonus för lärandet, men det är inget som lärare ska fokusera allt för mycket energi på.

Lärare 1 betonar istället vikten av att lärare ser sig som kunskapsförmedlare. Ibland kan det vara bra i undervisningen med en anekdot eller speciellt inslag för att lätta upp stämningen i undervisningen, men fokus ska inte ligga på det roliga för att nå framgångsrik undervisning. Istället bör mer fokus läggas på just kunskapsförmedlingen i form av ledarskapet en lärare har i klassrummet. En lärare som visar vägen mot kunskapsmålen, vilken kunskap som är relevant och fakta som ska hämtas in. Dock uppmärksammar även lärare 1 att det finns aspekter – ingenting är svart eller vitt men definitionen av framgångsrik undervisning är ändå att kunskap ska ligga i fokus.

Lärare 1 menar dock att det lustfyllda med undervisning blir en bieffekt av att ha lärt sig under lektionerna, att när eleverna känner att lektionen varit värt saker, så kommer intresse för ämnet i efterhand:

”I svåra ämnen som matten till exempel så blev det ju väldigt roligt då man kände att man kom över den där tröskeln och kände att ’nu lär jag mig ju faktiskt saker’ och ’nu börjar jag förstå matte’.”

5.1.2 Samband i historia

Lärare 2 anser att framgångsrik undervisning grundar sig i att eleverna kan se samband eftersom sambanden är viktiga i historieämnet. Därav blir det en symbol för framgångsrik undervisning då eleverna förstår och kan se att det finns orsaker som leder fram till en händelse som sedan får konsekvenser som människor lever efter. Den viktigaste ledtråden för framgångsrik undervisning är elevernas analysförmåga. Epoker och det historiska stoffet får således en underordnad betydelse där länken emellan de historiska skeendena upphöjs.

Lärare 2 tycker att undervisningen måste visa på sambanden mellan dåtid-nutid-framtid om den ska kunna klassas som framgångsrik undervisning. Eleverna minns mer av historien om denna förståelse får möjlighet att blomma i det stora sammanhanget istället för att enbart pluggas på inför ett prov och sedan sakna relevans för nästa del i historieämnet.

Vidare kopplar lärare 2 sin historieundervisning till historiemedvetande⁹⁴, att det är viktigt att få eleverna att känna en viss koppling för att kunna utveckla ett medvetande och resonera kring

39

historiska skeenden. Detta exemplifieras genom olika typer av uppgifter som lärare 2 har genomfört. En av dessa var en uppgift där eleverna fick åka hem och prata med en mor- eller farförälder för att upptäcka hur denna persons liv, som står i anknytning till elevens egen skoluppgift, påverkades av exempelvis Kalla Kriget som det pratades om i skolan. Blir det då en personlig koppling med den lilla personen och det stora sammanhanget kan eleverna enklare förstå historien. På köpet får eleven även en form av stolthet som väcker ett nytt tankesätt för historia:

”Då tycker jag det varit framgångsrikt, när eleverna fått gräva där de själv står.”

Vidare exemplifierar lärare 2 med att slå ihop historiekursen med sitt andra ämne svenska. Då har elever fått läsa böcker som handlar om historiska skeenden, som exempelvis Vibeke Olssons Ulrike och kriget eller Molnfri bombnatt. I dessa böcker, menar lärare 2, nyanseras bilden av en nazist och påvisar för eleverna att historia, som i undervisningstillfälle kan bli svartvitt, inte alltid är så. I böckerna ges eleverna möjlighet att se hur en tyska växte upp och in i nazismens tankemönster. Hur en helt vanlig tjej präglas av sin tid och ändå inte är ondare än någon annan som föddes samtidigt på jorden:

”Och det nyanserar bilden och ger i bästa fall en förståelse för att det här kan hända vem som helst. Vi måste alltid värna om det fria samhället och nyanserna i debatten och låta alla komma till tal.”

Detta leder då till framgångsrik undervisning eftersom eleverna själva kan anknyta till romanens huvudperson, som kanske inte är så olik dem själva, få en förståelse för den lilla människan, utveckla sin historiemedvetenhet och sedan analysera den stora historien utifrån andra infallsvinklar.

5.1.3 Resultat och förädlingsvärde

”Det första jag tänkte på då jag läste den var direkt att jag tänkte så höga resultat som möjligt. Jag är väldigt resultatinriktad.”

Lärare 3 börjar sin definition av framgångsrik undervisning med att betona vikten av resultaten. Detta kunde möjligtvis ha varit ett resultat av stor grad av matematikundervisning i sysselsättningsgraden hos läraren, men det visade sig senare att hen även tänkte likt kring historieämnet. Starka resultat och höga betyg står helt enkelt för framgångsrik undervisning, så länge betygen är korrekt satta.

40

Lärare 3 menar att en lärare enkelt kan gå in och peta in A på kunskapskraven och känna sig oerhört framgångsrik, och därför är det viktigt. Om definitionen ska grunda sig i höga resultat, måste betygen vara verklighetsbaserade och korrekta. Läraren exemplifierar sitt tänk med ett tänkt nationellt prov i historia. I matematiken ligger dessa till grund för att se om undervisningen varit framgångsrik – om undervisningen har speglat de kunskaper som eleven enligt den nationella prövningen ska besitta. Det finns inget nationellt prov i historia, än, men läraren grundar sitt resonemang i ett tänkt kursprov.

”Men, då måste jag ju också tänka att det egentligen är utifrån snarare något förädlingsvärde som är min grundkänsla.”

Lärare 3 fortsätter sedan sin definition med att problematisera sitt tänk kring ”höga resultat”. Ibland kan det vara så att undervisningen kan ha varit hur framgångsrik som helst, men i slutet har en i klassen ett C och resten E i slutbetyg. Denna typ av undervisning kan ändå ha varit hur framgångsrik som helst eftersom eleverna kanske kom från en situation som var sämre, med färre förkunskaper och analytiska förmågor. För denna klass kanske det största målet var att klara E.

Detta sätts i motsats till en högpresterande klass där nästan alla slutar med betyget A, men hade betydligt godare förutsättningar. Sammanfattningsvis behöver enbart betygen inte betyda att undervisningen varit framgångsrik, utan det handlar mer om var eleverna började och var eleverna avslutade – hur mycket eleverna har lärt sig.

”[..] det kan inte vara att målet är att få så trevliga lektioner eller roliga som möjligt. Alla trivs och skrattar fast de har inte lärt sig någonting. Det kan jag inte gå och säga att ’oj det här var ju framgångsrikt! Eleverna hade

jätteroligt, de längtade till historia men lärde sig noll.’ Då kan det inte vara framgångsrik undervisning.” Den intervjuade läraren lyfter fram problematiken med rolig undervisning. Det främsta målet kan inte vara att genomföra en undervisning som är roande och försaka det centrala innehållen och kopplingen till kunskapskraven. Undervisning kan helt enkelt inte vara rolig alla gånger. Det finns saker i de centrala innehållen och kunskapskraven som intresserar elever mer eller mindre beroende på preferenser. Att försöka anpassa undervisningen, så att den är rolig för varje individ, är en svår sak. Ifall klassen under lektionerna bara har roligt och inte når framåt i den nämnda förädlingsprocessen, mot de satta kunskapsmålen, kan det inte definieras som framgångsrik undervisning. Däremot kan en undervisning som inte var den roligaste, leda framåt. Läraren menar att det roliga i undervisningen blir en bieffekt av att man förstår och lär sig. Betygen och uppnådda kunskapsmål i relation till de rådande förkunskaperna leder därför

41

fram till en framgångsrik undervisning, där lusten och intresset blir en bieffekt av förädlade kunskaper.

5.1.4 I Samspel med eleverna

”Sen ska allt inte vara så jävla roligt hela tiden, men det ska inte vara medvetet tråkigt för att sätta dem på pottkanten heller. Man får ju faktiskt ge och ta lite granna.”

Lärare 4 uppmärksammar en rad aspekter som spelar in i definitionen för framgångsrik undervisning. Det som främst speglar definitionen är att eleverna har lärt sig det tänkta utifrån kunskapskraven, som baseras på innehållet i undervisningen. Eleverna ska ha kunnat visa de kunskaper som efterfrågas – men det hela är mer komplext än så.

Själva produkten är inte det väsentliga. Lärare 4 menar att det inte spelar någon roll vad eleven egentligen producerar eftersom uppgiften, examinationen eller provet bara speglar vad eleverna orkar och inte vad eleverna kan. Eleverna kan vara jättekloka, men orkar inte producera på en nivå som mäter deras egentliga kunskap, och därför speglar även aspekten av ork in i framgångsrik undervisning, där det framgångsrika blir när läraren får eleverna att orka mer än vad de först trodde. Att kunskapen fångas, och inte bara orken.

Läraren grundar sin undervisning i att göra den så anpassad som möjligt så att eleverna ska orka. Det går inte att bara springa igenom de centrala innehållen med argumentet att man måste, för då kommer eleverna ändå inte att lära sig. Av vikt blir då att anpassa undervisningen på ett sådant sätt att eleverna faktiskt finner det intressant. Det skulle ge mer, än att bara rabbla igenom saker som de ska kunna, eftersom eleverna annars inte lär sig. Lärare 4 lyfter upp en viktig aspekt och ger tips till nyexaminerade lärare:

”När man var ny-exad så tänkte man att ’jag gör det här för att det här ska göras och eleven får göra det eller skita i det. Gör den inte det så får den ett F.’ Men ju längre man jobbat så förstår man att det funkar ju inte så. Jag kan ju inte bara säga att, jamen, skit samma. Det är ju synd för dig om du får F för du inte gör dem här

grejerna, för då måste jag ju anpassa grejerna så eleverna faktiskt vill göra dem.”

Läraren lyfter således hur viktigt det är att undervisningen är rolig, att undervisningen blir någonting intressant som vill göras, i samklang med första citatet. Fördelen med historieämnet är det gedigna centrala innehållet där läraren har möjlighet att applicera om och kombinera kunskapskrav samt att läraren har möjligheten att testa samma kunskapskrav utifrån olika aspekter. Eleverna är olika individer och klasskonstellationerna varierar. Därför är det viktigt,

42

om man vill nå framgångsrik undervisning, att läsa av sina elever och hitta någonting i de historiska stoffet som tilltalar dem och inte minst samtala med eleverna. Eleverna kanske inte finner det roliga i, för att använda lärarens eget exempel inom källkritik, den kvinnliga rösträttens historia. Då kan situationen nischas om och behandla Caesars sexliv. Då blev ämnet lite mer intressant, vilket leder till en ökad motivation hos eleverna som i sin tur blommar ut i ett bättre kunskapsförädlande. Det är dock viktigt att undervisningen behandlas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet – och på detta sätt kan man närma sig den beprövade erfarenheten, att läsa av eleverna, förstå deras intressen och anpassa mot deras önskemål eller styrkor:

”Det är väl det man måste komma till med beprövad erfarenhet. Det är klart att vissa saker måste göras, men man behöver inte vara så självupptagen i sitt ämne och känna att det måste göras på ett visst sätt för sakens skull. Det går faktiskt att anpassa utan att kompromissa med kunskaperna. Hur relevant är trettioåriga kriget, egentligen, om eleverna inte tycker det är roligt? Det är klart att det är bra och prata om det, men om eleverna inte är intresserade kommer de ändå inte att lära sig. Då är det bättre att de lär sig någonting annat, som mäter

liknande kunskaper.”

Lärare 4 fortsätter sin definition av framgångsrik undervisning med självutveckling hos eleverna. För framgångsrik undervisning handlar det inte bara om goda resultat och förädlingsprocesser, utan även om eleven i sig själv. Elever kan komma med argument som att de aldrig har varit en plugghäst, eller att de tycker historia är svårt eftersom dem är dumma. Det som lärare 4 framförallt föredrar att se är personutvecklingen i detta skede. I skolan har lärare ett samhällsfostrande uppdrag där vissa ser det som centralt och andra i yttersta periferi, men det går inte att undgå detta uppdrag. Framgångsrik undervisning handlar faktiskt även om att eleverna utvecklar sin egen identitet och person:

”Och det är väl där framgångsfaktorn också ligger, att skapa goda relationer, att skapa trygghet och tilltro till mig som lärare att jag hjälper dem och tilltro till sig själv att dem klarar av det här. Och då kommer de kanske att tycka det är lite roligt när de klarar av saker, även om det inte bara är att sluta tidigt och se på film. För

känner man att man klarar av saker så kommer man också att tycka det är roligt.”

Framgångsrik undervisning för lärare 4 blir således att föra undervisning i samråd med eleverna, där eleverna får vara med och påverka undervisningen. I samklang med eleverna där de får tycka till och deras intressen uppmärksammas och tas vara på. I förståelse med eleverna, att elevernas situation förstås och försöks anpassas efter utan att kompromissa med undervisningen. Vidare att målen även sätts tillsammans med eleverna samt vilka mål som ska

43

prioriteras och hur de ska uppnås. Helt enkelt, lyssna på eleverna, prata med eleverna och förstå dem. Släpp lite på principer och fasta tillvägagångssätt. Utveckla eleverna med eleverna.

5.1.5 Sammanfattande analys

Lärarnas definition av framgångsrik undervisning samspelar på vissa punkter och differentieras på andra. Trots detta är lärarna eniga i mångt och mycket.

Lärare 1 definierar framgångsrik undervisning utifrån hur mycket eleverna har lärt sig och att eleverna har lärt sig det som ämnades läras under lektionstillfällen. Den största aspekten är således kunskapsförmedling där det lustfyllda lärandet får sitta i baksätet. Rolig undervisning i sig är inget negativt, men ska ses som en bonus och inte som det primära för att driva undervisningen framåt. Definitionen ”framgångsrik” är i sig en gråzon där det finns många olika infallsvinklar, men trots detta är kunskapen i fokus och det underhållande, lustfyllda och roliga blir en bieffekt av lärandet. Klarar man någonting och ”kan” det, så blir det även roligt. Lärare 2 skiljer sig inte mycket från lärare 2. Kunskapsförmågor ligger i fokus så som analysförmåga och att kunna se samband. Däremot tar sig läraren mer friheter med sin definition i jämförelse med lärare 1 – Det primära som avgör om undervisningen har varit framgångsrik eller inte för denna lärare är att kunskapsförmågorna utvecklas utifrån att eleverna kan sätta sig in i olika perspektiv och förstå utifrån sig själva. Läraren väljer att anknyta historien till eleverna genom exemplifierande övningar som de själva kan få en ”aha!”-upplevelse från. Fokuset grundar sig i samhällsförberedelse och att väcka ett genuint intresse genom anknytningsförmåga i ett historiemedvetet klimat.

Lärare 3 ser framgångsrik undervisning som en bieffekt av höga betygsresultat som är verklighetsbaserade och sanningsenliga. Framgångsrik undervisning handlar dock om mer – om förädlingsvärde. Att eleverna har gått framåt i sin utveckling, att sätta undervisningen i perspektiv från var eleverna startade och var de slutade. Lärare 3 menar även, precis som lärare 1, att undervisningen inte alltid kan vara rolig, eftersom det är en svår sak att anpassa till varje elev. Om klassen har roligt men inte utvecklas så är det inte framgångsrik undervisning, men om klassen har mindre kul, utvecklas och sedan finner det lustfyllda i efterhand, kan ses som framgångsrik undervisning.

Lärare 4 står i starkast kontrast i sin definition. Framgångsrik undervisning grundar sig i att eleverna har lärt sig utifrån kunskapskraven som förankras i den undervisning som bedrivits –

44

men, för att eleverna ska lära sig och vilja utvecklas krävs det att det finns någon form av lustfylldhet som eleverna kan finna i undervisningen. För om eleverna inte finner undervisningen rolig, intressant eller i någon grad underhållande, så kommer eleverna inte att lära sig. Istället för att kunskapen inbringar den roliga delen i undervisningen i efterhand, menar lärare 4 att det roliga föregår kunskapen vilket kan realiseras utan att kompromissa med den vetenskapliga undervisningen och ändå vara förankrat i styrdokumenten. Däremot lyfter lärare 4 en intressant aspekt gällande det framgångsrika – att lärare måste ta hänsyn till att undervisningen inte bara ska bilda kunskap, utan även samhällsfostra eleverna samt låta eleverna utveckla sin egen person. Det framgångsrika är således en mixad kombination av att samarbeta med eleverna, göra undervisningen rolig, realiserade målen men även att skapa dessa faktorer som förutsätter framgångsrik undervisning i samråd med eleverna.

Frågan som bör diskuteras i detta fall då är huruvida viktigt det faktiskt är att eleverna känner att undervisningen är rolig och/eller intressant. Kan det påverka undervisningen och lotsa den mot en mer framgångsrik anda?