Tillvägagångssätt för att nå framgångsrik undervisning

I detta avsnitt redogörs för hur historielärare går till väga för att uppnå sin definition av framgångsrik undervisning. Avsnittet följer samma disposition som tidigare avsnitt, där varje historielärare redogörs för var för sig och sedan samlas i en sammanfattande analys i slutet.

5.2.1 Att inse vikten av repetition

”[..] mycket seriös forskning som också är modern forskning nuförtiden visar på vikten av det här med repetition som vi har pratat mycket om på våra pedagogiska konferenser.”

Lärare 1:s tillvägagångssätt för att uppnå framgångsrik undervisning fokuserar på repetition. Mycket som lärs ut på universitetet framställs som dumheter med bristande teorier vilket leder läraren in på diskussionen kring mer modern forskning som förespråkar repetition, som behandlas på pedagogiska konferenser.

Läraren fokuserar således på ett upplägg som fokuserar på genomgångar där kunskapsstoffet gås igenom. Därefter går läraren till väga på ett repetitivt sätt med instuderingsfrågor som sedan gås igenom i helklass vid ett senare tillfälle för att befästa ytterligare en gång med repetition.

45

Kunskapen, som är fokus för definitionen hos denna lärare, kollas sedan av med ett traditionellt skriftprov.

Läraren lyfter att detta är det tillvägagångssätt som hen använder för att nå framgångsrik undervisning i sina historiekurser. Upplägget ser däremot olika ut i svenska, som är lärarens andraämne eftersom svenska som kurs inte är lika informationstungt ämne. Däremot förespråkas repetition i alla ämnen, eftersom det leder till befäst kunskap:

”Det är någonting som är viktigt i, ja, det gäller ju inte bara i historia utan i alla ämnen. Man måste repetera och man måste nöta för att lära sig. Så är det bara. Det gäller för alla människor. Det… går inte att komma

runt.”

Läraren väljer således i detta fall att sätta tillit till sin beprövade erfarenhet, vad som fungerar bäst i praktiken, och lämnar ämnesdidaktiken i den yttre periferin. Att variera undervisningen är en positiv sak och görs i den men det är möjligt, men i största allmänhet leder detta till konflikter inom klassen. Traditionella skrivprov menas även vara det sätt som är mest angenämt för att testa av elevernas kunskaper. Läraren hänvisar till olika faktorer som sätter käppar i hjulen för grupparbeten, däribland konflikter, att vissa gör majoriteten av jobbet samt att det blir bråk inom grupperna. Därför körs majoriteten av examinationerna i provformat.

”Men med ett prov där man provar kunskapen vid ett tillfälle, ja då har man ju bara sig själv att skylla på och dessutom det mest effektiva sättet att kolla om just kunskapen har befästs.”

Däremot kan det vara av intresse att påpeka faktumet att lärarens val varierar beroende på kurs. I historia 2b-kursen väljer läraren att jobba mer med analysuppgifter och skriftliga inlämningsuppgifter individuellt med kreativa inslag.

5.2.2 Att prata och variera i historia

”Jag jobbar mycket med begrepp till att börja med så vi ska ha samma språk.”

Lärare 2:s tillvägagångssätt för att uppnå framgångsrik undervisning fokuserar på att utveckla en förståelse för språkbruket inom kursen. Ofta är det lätt att många lärare nyttjar ett språkbruk som för dem är självklart, men som eleverna kanske inte alltid förstår. Därför är det viktigt, enligt lärare 2, att börja att definiera begrepp som senat, plebejer eller annat om man arbetar med exempelvis antiken.

Fortsättningsvis fokuserar läraren på att klargöra ytterligare begrepp för sina elever för att nå framgångsrik undervisning. Nämnvärt är ansatsen att tydliggöra och exemplifiera kring

46

kursmål, kunskapskrav, centrala innehåll och annat inom styrdokumenten som eleverna bör veta. Detta görs för att eleverna ska veta vad som krävs och känna sig bekväm i sina prestationer.

Vidare fokuseras mycket på den analytiska förmågan kring historiemedvetande så väl som att se historia i flera perspektiv. Läraren väljer att arbeta hårt med att få eleverna att alltid titta på bakomliggande orsaker och konsekvenser när det kommer till historiska företeelser.

”Och sen hur man jobbar med stoffet varierar jag mycket med.”

Variation är en faktor som lärare 2 använder sig mycket av i sin ansats att nå framgångsrik undervisning. Läraren jobbar med genomgångar – ofta i dialog med sina elever så väl som filmer och skönlitteratur för att bredda infallsvinklarna för lärande. Ibland kan det vara så att en genomgång är bra, men att eleverna behöver repetitionen för att lära sig. Alternativt kanske elever har läs- och skrivsvårigheter. Då nyttjar läraren gymnasieanpassade filmer som behandlar kunskapsstoffet för att eleverna ska få en möjlighet att lyssna, pausa, skriva och trycka på ”play” igen. Individanpassning är tämligen viktigt, menar lärare 2.

Spelfilmer, skönlitterära böcker, citattolkningar och analyser av sångtexter är andra arbetssätt som varieras kring för att nå framgångsrik undervisning. Många av dessa övningar gjordes i övningssyfte som sedan skulle leda fram till ett prov. Men i eftertanke har läraren börjat arbeta med nya metoder:

”Att samla bedömningsunderlag i större utsträckning som lärare idag än vad jag har gjort förut, jag tror att man måste jobba mer så idag också för då kan man alltid kanske förhoppningsvis sätta ett E då kursen är slut

för man passade på under lektionstid.”

Läraren menar således att det är av stor vikt att jobba kontinuerligt med att samla in kunskapsbevis. Det kan vara så att elever är sjuka, tappar motivationen eller skjuter på deadlines. Därför är det viktigt att försöka på ett diskret sätt samla in skriftligt bevis, då det kan vara svårt att snappa upp vad eleverna säger under lektionstid, särskilt om klasserna är stora. I motljuset av detta lyfter läraren även en diskussion kring förandet av lektionsdagböcker, att anteckna det smarta och kloka som eleverna säger och på så sätt dels bevara bedömningsunderlag eftersom elever kan mer än vad som framkommer på en examination, dels kunna utvärdera undervisning i efterhand på ett bättre sätt.

47

5.2.3 Att motivera och frammana känslor

”Någonstans tror jag att jag har landat i att det handlar mycket om att skapa någon sorts motivation. För om eleverna blir motiverade så lägger de ner tid, engagemang och då ger det ju- då når eleverna också längre.”

Lärare 3:s tillvägagångssätt för att uppnå framgångsrik undervisning fokuserar på motivation hos eleverna. Motivationen hos eleverna möjliggör ett bättre resultat, och eftersom lärare 3 fokuserar mycket på höga resultat och förädling i sin definition, speglar motivationsskapande denna lärares tillvägagångssätt. För att skapa denna motivation förespråkas tydlighet och struktur, vilket praktiskt görs genom att tydligt presentera vad som ska göras, varför ämnet ska jobbas med samt hur arbetet ska gå tillväga. För att skapa motivation hos eleverna krävs en tydlig planering som strukturerar arbetet för eleven. Detta i sin tur leder till eleverna har lättare att förstå och sätta sig in i kursen – vilket gynnar eleverna och skapar motivation då arbetet är förståeligt.

” ’Va? Kunde det vara så här?’ Eller medlidande för människor i en svält under 1800-talet. För kan jag få eleverna att känna någonting så skapar det en motivation att liksom lära sig mer och vilja förstå.”

Vidare lyfts känslor som ett tillvägagångssätt för att skapa motivation. Läraren jobbar med material som kan skapa känslor för ett historiskt sammanhang. Läraren väljer att väcka dessa känslor genom att dra paralleller mellan det historiska och elevernas nutid. Ett exempel för detta var ett moment om svensk steriliseringspolitik där eleverna fick anknyta till det förflutna genom att själva få sätta sig in i situationen genom ett rollspel. Således föddes en motivation eftersom eleverna fick förstå innebörden av att kontrollera gener och framtida barnafödelse – och sedan arbeta med den historiska företeelsen med nya ögon.

Läraren har även nyttjat varierade arbetssätt för att nå framgångsrik undervisning. Skriva brev, rollspel, vernissage och filmarbeten samt att vara lyhörd för elevernas egna intressen där det gäller att koppla dåtid-nutid-framtid. På detta sätt kan motivation skapas, om eleverna känner att uppgifterna är tilltalande och intressanta. Är uppgifterna intressanta, lektionerna strukturerade med en tydlig planering, och känsloladdade, föds en motivation:

”Att vilja göra saker utan att känna att det är plugg. Ja. Så man vill få dem, nästan lite lura dem utan att de vet om det, att lägga ner tid och engagemang. Att vara stimulerande, kreativt rolig med en tydlig struktur och plan

så att det blir någonting annat än något som man bara vill få gjort.”

Sammanfattningsvis arbetar lärare 3 mycket med känslor, struktur och tydlighet i sin praktiska yrkesutövning för att nå framgångsrik undervisning. Detta menas mynna ut i en motivation som ska föda ett intresse hos eleverna att genomföra uppgifterna i kursen.

48

5.2.4 Att fostra och skapa goda relationer

”Det gäller alltså att ha de centrala innehållen men också att kunna köra på den beprövade erfarenheten och anpassa om det så att innehållet passar elevgruppen. Och lägga upp olika mycket fokus där intresset finns hos

elevgruppen.”

Lärare 4:s tillvägagångssätt för att uppnå framgångsrik undervisning fokuserar på elevinteraktionen och förståelse för gruppen som sitter framför läraren. Läraren väljer att anpassa sin undervisning, rådfråga eleverna om examinationsformer, arbetssätt och struktur för att eleverna ska få nyttja sina rättigheter som demokratiska agenter för sin utbildning. På så vis kan man även bygga en tillit till sig själv som lärare.

”Det finns kollegor som säger att ’ja men om du anpassar undervisningen för mycket till vad eleverna vill ha – då curlar du dem!’ Jag anser att det inte är så. Jag anser att jag har ju snarare vunnit eleverna och kan

därigenom gå vidare i kursen och ha dem med mig.”

Läraren tillåter sina elever stort inflytande i klassrummet eftersom skolan ska vara medborgarbildande där lärarens ämnen, historia, religion och samhällskunskap, har stor prägel på detta begrepp. Eleverna ska få lära sig för sin framtid, utifrån sina egna uppfattningar och mål, därav blir det av oerhörd vikt i den praktiska verksamheten att sätta tillit till elevens förmåga. Till detta väljer läraren även att väga in elevernas psykosociala hälsa. Många elever uttrycker en bedrövelse över att de kan mer än vad som visats men orkar inte. Som lärare är det då viktigt att låta eleverna få tala fritt i klassrummet och ta plats för att försöka få dem att orka ytterligare. Ibland går det, men i vissa fall är det som det är, vilket gör det oerhört viktigt som lärare att påminna sig själv om att eleverna inte är korkade. Eleverna kan mer, men den psykosociala biten, sömn, problematik hemma, årstid eller årskurs, sätter käppar i hjulen. Som lärare bör man ta hänsyn till elevernas mående och låta eleverna känna att man finns där för dem, menar lärare 4:

”Klart det blir jobbigare för dig som lärare, men det är ju också frågan: Är du som lärare här för elevernas skull eller för din egen skull? Många gånger tror jag att vi glömmer bort att vi faktiskt är här för elevernas skull

och inte bara för vad jag själv vill. Eller tycker att det ska vara.”

Läraren lyfter sistnämnt en viktig aspekt kring elevens självförverkligande. För att nå framgångsrik undervisning i praktiken måste lärare även bygga relationer med eleverna. Det gäller som lärare att fokusera på att ändra deras mindset, eftersom en elev som säger ”jag kan inte det här” kommer med svårigheter att klara av undervisningen. Om lärare istället kan få en förändring i attityd till ”det är svårt, men jag ger det en chans.” så kommer eleverna automatiskt att klara sig bättre, vilket leder till en roligare undervisning sett ur elevens perspektiv där eleven

49

då tar möjligheten att lära sig betydligt mer. Att skapa goda relationer i praktiken är ett tillvägagångssätt som lärare 4 nyttjar för att nå framgångsrik undervisning. För att nå detta krävs det av lärare att man ser eleven utanför sina kurser och innehåll:

”Ska vi bara hålla på med kurser och undervisning och innehåll så tappar vi den här medborgarfostran. Som jag vet vissa tycker är primärt och andra ytterst sekundärt. Men det går inte att komma ifrån. Och är man bara

intresserad av sitt ämne och inte av elever? Då kan det bli kämpigt! Så, var intresserad av eleverna, för de är jätteroliga, härliga och så himla kloka.”

Det är således väldigt viktigt att skapa goda relationer med sina elever för att dels utvecklas som lärare, dels för att utveckla sin undervisning. Lärare 4 menar att detta är sunt förnuft, men det som skiljer det sunda förnuftet från vedertagen vetenskap är att systematiskt nyttja denna input för att finslipa sin undervisning. Varför gjorde man som lärare som man gjorde, och vad fick det för orsaker och konsekvenser? Att gå in i ett klassrum, se eleverna som framtida samhällsmedborgare och ha en tanke leder till att relationerna spirar på rutin och då även den framgångsrika undervisningen. Läraren lämnar oss således med ett sista tips:

”Kan man se dem som det, och inte gnälliga, keps- och Noccodrickande ungdomar som är dryga så kommer man automatiskt att bli en bättre lärare. Det är det råd som jag ger.”

5.2.5 Sammanfattande analys

Lärarna går tillväga på olika vis för att nå framgångsrik undervisning, vilket är föga förvånande i och med deras skiljande definitioner.

Lärare 1 fokuserar på repetition i sitt praktiska yrkesutövande. Genomgångar introducerar stoffet som sedan repeteras med hjälp av instuderingsfrågor för att sistnämnt befästas ytterligare med en gemensam genomgång innan provtillfälle. Att hålla klassiska skrivprov förespråkas som det effektivaste sättet att testa av kunskaper och hålla eleverna på god ton gentemot innehållsstoffet och varandra, då variation i examinationsformer ofta leder till konflikter i historia 1b-kurserna. Däremot är läraren öppen för mer varierande arbetssätt i följande kurser där eleverna får möjlighet att arbeta mer med inlämnings- och skrivuppgifter.

Lärare 2 fokuserar på de språkliga begreppen – att tydliggöra såväl faktarelaterade begrepp som kunskapsbegrepp för att eleverna ska ha ett språkbruk och förståelse som lämpar historiekursen. Att tydliggöra målen, de centrala innehållen och ord som eleverna kanske inte har koll på leder till en större säkerhet hos dem dom vidare möjliggör analytiska förmågor.