Förarbete av intervjufrågorna

Intervjufrågorna som nyttjats vid intervjutillfällena grundar sig i frågor och funderingar som uppmärksammats i den egna yrkeserfarenheten då studenter har en form av erfarenhet av den praktiska verksamheten genom verksamhetsförlagd utbildning samt i viss utsträckning även vikariat och visstidsanställningar. I och med detta grundas en utgångspunkt för studiens relevans.

Först och främst vad gällande förarbetet så har det handlat om att själv försöka besvara frågorna utifrån den erfarenhet som finns att tillgå i nuläget för att se om frågorna är möjliga att besvara på ett tillfredsställande sätt. Här kan även noteras att relevansen kopplat till studiens frågeställningar undersökts. I och med detta arbete kan frågorna omformuleras snabbt och smidigt samt preciseras för att uppnå den önskade effekten att nå det tänkta svaret från den verksamma historieläraren som sedan intervjuas.

Definitionen av framgångsrik undervisning, som första frågan ämnar söka ett svar efter, speglas beroende på den elevgrupp som läraren står inför. Lars-Åke Kernell menar att det inte finns någon klar sanning för definitionen ”Den Gode Läraren.” En lärares yrkesutövande är relativt

33

och definitioner blir ett onödigt virrvarr av förgäves försök att beskriva det karaktäriserade hos en god lärare.⁸¹ Den Gode Läraren är alltså ett begrepp som inte går att tillverka utifrån en checklista eller virrvarr av metoder som sedan kan slängas på en elevgrupp i ändamålet att nå framgångsrik undervisning.

Trots detta finns det ändå en viss matnyttighet i att strukturera kvaliteter som utvecklas av lärare, synliggöra tillvägagångssätt som hanteras och fundera kring dessa. Detta ökar förmågan att analysera samt förklara de insatser en god lärare gör i ändamålet att nå framgångsrik undervisning. Dock kan checklistor, utvärderingar och jakten på en enkel väg locka oss till fördärv i ett så pass komplext yrke som läraryrket. Checklistor skulle leda till en attityd där slump för en större betydelse än planering och genomtänkta lektioner, där diskussioner kring metoder och tillvägagångssätt slutar existera och istället ersätts med ett ensidigt spår,⁸² som sedan i sin tur skulle leda till ett spår i undervisningen där framgångsfaktorer och den komplexitet som krävs för att möjliggöra framgångsrik undervisning för elever förstörs.

Därför krävs det en karta över de möjligheter och potentialer som kan ligga till grund för just begreppet framgångsrik undervisning, en karta som forskning och verksamma lärare tillsammans kan förverkliga. Därav söks ett svar för vad verksamma historielärare definierar som framgångsrik undervisning, samt hur de har gått tillväga för att nå denna.

För nästa fråga ämnas historielärarnas yrkesdidaktiska kompetens kartläggas. Hur skulle dessa informanter kunnat gå tillväga för att nå begreppet ”framgångsrik undervisning”? Hur har denna kunskap erhållits? Må det vara av beprövad erfarenhet eller rådande historiedidaktisk forskning, källan är viktig för att leda oss in till komparationen av det yrkespraktiska arbetet och den didaktiska forskningen.

Förenklat kan undervisning definieras enligt följande: ”Eleverna ska med lärares hjälp förberedas för, bättre förstå och därmed utnyttja livet och världen.”83 Kernell menar att denna definition lägger grunden för en lärares arbetsuppgift, vilket är en mäktig sådan att tampas med. Denna uppgift hanteras genom olika ämnen som kan studera samma fenomen med olika glasögon, så att säga. Detta kan i sin tur råda till en allt för djup, detaljerad endimensionell vy vilket kan innebära att andras vyer, de som betraktat det studerade på ett annat vis, förefaller fel. På grund av detta förefaller ämnesdidaktiken vara av oerhörd vikt för att försäkra att

81 Kernell, 2010, s. 75.

82 Ibid.

34

undervisningen speglar en bredare och mer genomtänkt undervisning, så som ett väl avvägt nyttjade av historiemedvetande.84

En lärare kan influera undervisningssituationen genom en väl avvägd didaktisk kompetens. Att utveckla dessa ämnesdidaktiska kompetenser menar Kernell är ett stimulerande och komplicerat arbete inom ämneslagen.⁸⁵ Viktigt att ha i åtanke här är att skolorna varierar beroende på storlek och således även hur många verksamma historielärare som arbetar där. Vissa skolor kanske bara har en historielärare, medan andra kan ha flera stycken och då har möjlighet att bilda ämneslag. Detta leder då in till lärarutbildningen och dess oerhörda vikt då den ska utveckla blivande lärare i fyra spår.

Första spåret ska ge lärare ämneskunskaper i de framtida undervisningsämnena, i detta fall historia. Vidare ska utbildningen ge kunskaper om institutionens funktion och arbetssätt, i detta fall gymnasieskolan. Tredje spåret berör läran om undervisning, didaktiken, som ämnas uppmärksamma mötet mellan lärare-innehåll-elev, intentioner och förutsättningar för undervisningen. Detta tredje spår kompletteras sedan med det sista spåret gällande praktiken och relationer till handledare som lär blivande lärare förmågan att göra val och avvägningar för att upprätthålla balansen mellan lärare-innehåll-elev.⁸⁶

I en ideal lärarutbildning kan således lärare, ämnesföreträdare på universiteten, didaktiker och pedagoger röra sig in i varandras områden och komplettera varandra med hjälp av handledare och studenter som också flyter mellan dessa områden.⁸⁷ Genom detta bör ett kritiskt förhållningssätt födas som kompletterar varandra och ger en god grund vad gäller praktiska erfarenheter och didaktiska teorier. Därav blir fråga nummer två relevant att diskutera i intervjuerna, för att klargöra hur informanterna ansamlat den kunskap som didaktiskt används för att nå den framgångsrika undervisningen och var denna didaktiska kunskap kommer från.

Utifrån detta underlag och reflektioner har två frågor ställts upp, med tillhörande fördjupningsfrågor, som grundar intervjufrågorna. Frågorna har sedan ställts till alla intervjuade lärare, i samma ordning, med samma intention och utifrån samma syfte.⁸⁸

84 Ibid. 85 Kernell, 2010, s. 86. 86 Kernell, 2010, s. 86. 87 Ibid. 88 Se bilaga 1.

35 4.7.2 Validitet och reliabilitet

För denna undersökning föreföll det lämpligast att intervjua gymnasielärare i historia med blandad erfarenhet och verksamma år. Detta har valts då intervjufrågorna utformades för att besvara de två första frågeställningarna. Dessa frågeställningar sattes sedan upp i syfte att besvara undersökningens syfte. De deltagande historielärarna har en spridning av yrkeserfarenhet där vissa arbetat ett par år och andra betydligt längre. Eftersom detta leder till en spridning i erfarenhet, leder det även till att tendenser görs tydligare när det gäller kopplingar till den didaktiska forskningen respektive egen beprövad erfarenhet. Vidare, tack vare denna spridning, kan skillnader i tankesätt gällande didaktik och ämnesdidaktik lysa igenom i form av olika läroplaner som ligger till grund för historielärarnas första verksamma år. På grund av detta, spridningen och infallsvinklar, anses frågorna vara valid. Validitet, enligt nationalencyklopedin, beskriver hur väl ett fenomen mäts i relation till det som avses mätas. Kort och gott handlar det om systematiska mätfel.⁸⁹

På grund av upplägget mäts det som ämnas att mätas, historielärares definition av framgångsrik undervisning, den didaktiska vägen till framgångsrik undervisning och sistnämnt hur denna definition och väg stämmer överens med den historiedidaktiska forskningen. Tack vare denna mätning blir även resultatet tillförlitligt, alltså reliabelt.

Reliabilitet, enligt nationalencyklopedin, ämnar beskriva hur väl en viss undersökning mäter det som studien ska mäta. Detta faller in på resultatet utifrån syftet och frågeställningarna.90

Med reliabiliteten i fokus har intervjufrågorna konstruerats för att besvara undersökningens syfte med hjälp av frågeställningar som i sin tur är direkt kopplade till intervjufrågorna. Validitet och reliabilitet uppnås således i denna studie.

Reliabiliteten är dock svårare att uppnå på grund av att antalet intervjuade informanter är för få för att kunna generaliseras. Studien ämnar dock inte finna en gemensam uppfattning om vad som är framgångsrik undervisning ur alla historielärares synvinkel, eller att beröra alla tänkbara tillvägagångssätt. Studien ämnar ge ett exempel på hur dessa frågeställningar kan te sig i en lärares yrkesverksamma vardag. Därigenom finns sannolikheten att just denna

89 Nationalencyklopedin, sökord: ”Validitet” | Hämtad 11/2–2020. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/validitet

90 Nationalencyklopedin, sökord: ”Reliabilitet” | Hämtad 11/2–2020. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/reliabilitet

36

undersökning ter sig annorlunda om den skulle jämföras med en liknande studie – vilket även ger denna studie ett värde.