Del IV: Moral Mazes?

Under intervjuerna frågade vi inte direkt våra respondenter om deras etiska och moraliska tankar kring sitt yrke. Ändå var detta ett ämne som flertalet av dem kom in på under intervjuernas gång. För många av dem var etik och moral ett område de pratade länge och utförligt om.

Flertalet av respondenter började spontant tala om omoraliskt påverkansarbete, det vill säga där uppdragsgivarna är företag med etiskt tveksamma verksamheter. Man menade att det innebär ett samhällsproblem. Själva har de dock varken utfört något etiskt tveksamt arbete eller kan tänka sig att göra det. Den typen av företag de avstår från att hjälpa är de som förknippas med exempelvis tobak, pornografi, vapen och miljöförstöring. Det tycks dock inte vara särskilt vanligt att PR-byråerna får förfrågningar från den typen av företag. Bara i ett fall har en av respondenterna tackat nej till ett uppdrag som inte låg i linje med den egna etiken. Några nämner även att de på grund av att de arbetar på en profilerad PR-byrå inte attraherar den typen av företag som ägnar sig åt sådant man uppfattar som oetiskt. Trots att det verkar ovanligt att företag inom mindre etiska branscher efterfrågar hjälp hos svenska PR-byråer finns det en föreställning om att ”andra” byråer inte tvekar att tacka ja till den typen av uppdrag och att det pågår oetiskt påverkansarbete.

Jag förstår faktiskt inte varför vissa pr-byråer tycker att det är okej att ha en helt principlös hållning, ’okej, de här vill ha hjälp och de betalar, då är det klart att vi hjälper till’. Jag tycker inte att det är okej. Och där ser det olika ut i branschen.

Jag kan tycka att det är skrämmande med människor som prioriterar pengar före etik ytterst. Vi har tackat nej till uppdrag [… ] Ett var ett företag, ja som bedrev ett projekt som vi tyckte var, ja det här var ju dåligt liksom. De hade fantastiskt mycket pengar och det hade säkert kunnat bli vårt största uppdrag någonsin men det vill jag inte ha. Medan de som driver större och rikare byråer än jag, inte nödvändigtvis saknar spärrar, det tror jag inte, men är mer fokuserade på pengar. Jag skulle inte sälja miljöförstöring eller porr eller så för pengar.

Vidare har flera av respondenterna talat om att branschen har eller har haft ett dåligt rykte. Det har funnits, och kanske fortfarande finns, en föreställning om att PR-konsulter ägnar sig åt en verksamhet som ur demokratisk synpunkt är tveksam. Respondenterna menar att många tror att PR-konsulter lurar människor att tro och tycka saker som inte alltid är rätt. Den här föreställningen har även delats av några av respondenterna innan de själva kom in i branschen. Så här beskriver en av respondenterna synen på PR-branschen i mitten av 90- talet:

[PR är] horeri och förfalskning och manipulation och ett sätt för rika särintressen att pumpa ut sin agenda, att lura människor.

Även det gamla nätverket inom politiken uppfattar flera respondenter som någonting känsligt. De menar att det finns en misstanke gentemot PR-konsulter att de ”säljer nätverk”. Flertalet av respondenterna menar att det inte alls är på det viset, utan att man snarare använder sitt kontaktnät till att föra samman personer som kan ha nytta av varandra. En respondent menar dock att det är vanligt att tidigare toppolitiker säljer sina kontaktnät.

Det är en väldig respekt. Det är en win-win situation. Jag profiterar inte på gamla kontakter i den grad att det missgynnar dem, utan det är snarast så att de också har nytta av att veta vad som händer i näringslivet och intresseorganisationer. Så länge man har respekt för varandras roller så är det bra.

När våra respondenter diskuterar sitt eget nätverk är det framför allt i termer av personkännedom. Att känna till folk från tiden i ungdomsförbundet och skoldebatter innebär att man idag vet vem som är vem i riksdagskanslier och departement. Man har också en fördel när det kommer till att ta reda på vilka frågor som drivs av vem. Men respondenterna poängterar att det inte är viktigt att ha nära vänner på höga positioner. De menar att påverkan inte fungerar på det sättet – genom att utnyttja sina kompisar. Nätverket innebär istället en möjlighet att vägleda sina kunder till rätt politiker.

Lagstiftning är ju per definition en formell process så du kan ju inte stifta en lag genom att ringa din gamla polare. Det där är överskattat ibland. Men förståelsen för hur politik funkar är viktigt. Och där kan jag ha nytta, även om jag är moderat, av det. Om uppdragsgivaren vill påverka sossar så vet jag ungefär vem som är vem.

7.5 Sammanfattning

Följande frågor har vi fått besvarade i empirikapitlet:

 Vem är PR-konsulten, hur och vad gör hon i sitt arbete

 Varför och hur lämnade respondenterna politiken för PR-branschen

 Hur upplever konsulterna att PR-branschen förhåller sig till övriga samhällssfärer I del I konstaterar vi att respondenterna är eniga kring vad en PR-konsult bör kunna och vi får därmed en samlad bild av den kompetens de besitter. Denna kompetens omfattar följande sju områden:

 Att skriva

 Research och medieanalys  Förstå den mediala logiken  Politisk formalia

 Politiska informella spel  Att inte vara statsvetare  Nätverksrelationer

I del II visar det sig att skälen för att karriärbytet mellan politiken och PR-branschen skiljer sig åt. Två huvudsakligen skäl kan urskiljas ur materialet:

 Ett lockande erbjudande vid rätt tid  En jobbmöjlighet som dök upp

I del III konstaterar vi att synen på hur näringsliv och politik fungerar i stort sett är densamma hos våra respondenter. Större delen av respondenterna är dessutom eniga i att karriärbyte sfärerna emellan gynnar samhället i stort. Däremot skiljer de sig åt när de beskriver PR:s roll i samhället. Vi kan här skönja tre olika synsätt:

 Bro mellan skilda världar  Tolk mellan likar

 Krock mellan livsstilar

Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att respondenterna har liknande uppfattningar kring vad man gör, men de skiljer sig åt när det kommer till hur de hamnat i PR-branschen samt vilken uppgift PR har i samhället. Vi kommer i följande kapitel att titta närmare på dessa likheter och skillnader i det empiriska materialet.

8. Analys

Analysen är indelad i fyra delar. Den första delen utgörs av en kunskapssociologisk argumentation för PR- funktionens existens på mikroplanet och en härledning av detta samhällsteoretiskt via ett makroperspektiv. I delanalys II problematiseras denna initiala bild genom att motsägelser och luckor i empirin påvisas. I delanalys III kommer vi att diskutera hur PR-konsulten som konstruktion lever med vissa splittringar. I den sista delen av kapitlet försöker vi härleda dessa olikheter och analysera vilka konsekvenser vårt resultat får den samhällsteoretiska diskussionen kring PR.