Vid kursavslutningen, när studenterna lämnat in hemtentan, vidtar steg två av examinationen: en kort salsskrivning. Studenterna har en timme på sig att skriva tentan, och de flesta tar mellan 20 och 40 minuter på sig. Första året vi provade denna examinationsmodell, fick
studenterna själva rätta sina skrivningar under ledning av läraren. Det visade sig dock vara svårt för studenterna att rätta sig själva. I synnerhet inslagen med ”teknikdatering” (se bilaga 2) beredde problem, så det självrättande inslaget ströks senare. Nu rättar istället läraren tentorna. Men för att bibehålla den direkta återkopplingen mellan skrivningen och resultatet, som var tanken med självrättningen, har vi direkt efter skrivtidens slut en kort lärarledd genomgång av de rätta svaren, och var i litteraturen man kan hitta underlag för svaren. Deltagandet vid genomgången är frivilligt, men de flesta brukar stanna kvar för att få en uppfattning om hur det gått för dem på skrivningen. Detta gör att examinationen också blir ytterligare ett inlärningstillfälle, med återkoppling till såväl litteratur som föreläsningar.
Syftet med salstentan är tvåfaldigt. Dels vill vi genom den kontrollera och examinera det vi anser vara grundläggande faktakunskaper som studenterna bör ha tillgodogjort sig. Dels skall också salsskrivningen fungera som incitament för studenterna att verkligen läsa all kurslitteratur under kursens gång och under arbetet med hemtentan.
Studenterna får information om salstentaformen i början av kursen.
De får också muntlig och skriftlig information om den i samband med att hemtentafrågan delas ut. Vid båda tillfällena trycker vi lärare starkt på att om studenterna bara läser litteraturen, så ska det inte vara några problem att klara salstentan.
Anledningen till att vi försöker använda salstentan som både ”piska och morot” för att få studenterna att läsa litteraturen kontinuerligt under, eller åtminstone i samband med hemtentaskrivandet, är att det visat sig att studenter ofta hoppar över stora delar av kurslitteraturen.
I kursutvärderingar har det visat sig att studenter ofta sållar friskt i kurslitteraturen och gärna ”taktikläser” ett begränsat urval av böcker och artiklar. Genom att vi förbereder studenterna redan från början av kursen att examinationerna kommer att kräva att de läser all litteratur, tycks det som om fler studenter än tidigare faktiskt läser den mesta av litteraturen.
Kryssfrågor och faktakunskaper
Den form vi valt för salsskrivningen är i grunden flervalsfrågor – alltså kryssfrågor – och riktigt korta kortfrågor. Studenten ska även tidsordna olika teknikhistoriska fenomen och upptäckter, samt slutligen kunna tidsbestämma och förklara vad ett antal bilder föreställer (se bilaga). Tyngdpunkten i tentan ligger mycket på att examinera studentens ”historiska tidsuppfattning”. Genom de olika
inslag som består av att rangordna och tidsbestämma olika tekniker och upptäckter, kan vi se om studenten har fått en grundläggande känsla för och kunskap om epoker och, i viss mån, sammanhang. Det har ibland visat sig att studenter kan ha ett ganska gott hum om i vilken ordning olika fenomen uppträtt, men kan ha väldigt svårt att tidsbestämma dem.
Att vi valde kryssfrågor som tentaform var inte självklart. Vi var själva lite skeptiska, och tänkte att det skulle vara en för lättvindig och enkel examinationsvariant. Möjligen skulle också studenterna kunna tycka att deras inläsning av litteraturen examinerades på ett för simpelt eller trubbigt sätt. Men våra farhågor har inte besannats. Istället har det visat sig att studenterna på det hela taget varit nöjda. Dessutom har modellen med kryssfrågor fungerat väldigt bra i kombination med den friare hemtentaformen just för att väga in hur väl studenterna tillägnat sig faktakunskaper i relation till uppövandet av den prövande hållningen och det kritiska läsesättet.
En överraskande upptäckt är att, varje gång vi hållit kursen, det funnits studenter som skrivit bra eller mycket bra på hemtentan (ett starkt G eller VG) men som gjort ett närmast uselt resultat på salsskrivningen. En student som skrivit ett hemtentasvar som uppfyller alla krav på att vara resonerande, reflexivt och kritiskt, men som inte läst litteraturen, utan baserat sitt svar så gott som uteslutande på föreläsningsanteckningar klarar alltså inte salstentan.
Genom salsskrivningen syns det sålunda att faktagrunden mycket väl kan vara bristfällig, även om studenten utvecklat sin prövande hållning eller analytiska förmåga.
För att ge ett exempel: En av frågorna vi alltid brukar ha med handlar om den industriella revolutionen, och utgör en del av det vi anser vara fundamental kunskap för en student som genomgått en kurs i teknikhistoria. Just detta exempel är också något som i det närmaste tillhör allmänbildningen, eftersom industriella revolutionen med flygande skytteln och spinning Jenny är något som elever duvas i redan under grundskolan och gymnasiet:
Frågan lyder: När och var inleddes den industriella revolutionen?
Rätt svar är: Under andra halvan av 1700-talet, i England.
De allra flesta studenter kan svaret på frågan. Men det finns även studenter missar såväl tidsmässigt som geografiskt, och som svarar
”Slutet av 1800-talet i Frankrike” eller ”Den var stor på 1800-talet i Grekland och en del andra länder”.
I tentan ingår även frågor som inte handlar om att mäta faktakunskaper, utan som vetter mer åt att ta fasta på den prövande hållningen. Ett exempel på en sådan fråga är frågan här nedanför.
Den anknyter till en artikel i kurslitteraturen som behandlar olika hållningar till teknik och teknisk förändring. Frågan lyder:
Har teknik inneboende konsekvenser?[1p]
o ja o nej o kanske Motivera ditt svar: [1p]
Här får studenten poäng ifall vare sig hon kryssat för ja eller nej. Ett kryss i rutan kanske ger däremot inga poäng eftersom studenten efter genomgången kurs förväntas antigen ha en egen uppfattning i frågan, eller kunna referera andras uppfattningar ur kurslitteraturen. Samma sak gäller för motiveringsdelen av frågan. I princip vilken seriös motivering som helst ger poäng. Det intressanta är att många studenter väljer att inte skriva någonting alls som motivering, och därmed går miste om ”säkra” poäng.
Om en student får underkänt på salstentan ges tillfälle att skriva en omtenta. Den är i princip identisk med den första salstentan, men utan kryssfrågorna. Frågorna är i stort de samma, men nu ska studenten ska själv ge svaren. Ett märkligt fenomen är att det hänt flera gånger att studenter kommit till omskrivningen, och inte klarat den heller trots att frågorna var de samma som första gången.
Troligen rör det sig om de studenter som inte ens till omtentan lagt sig vinn om att läsa kurslitteraturen ordentligt, utan hoppas på att de nya frågorna ska vara sådana som hon kan bättre än de i första vändan.
Omvandlingstabellen
Efter det att salstentan är rättad, delas de möjliga poängresultaten in i olika intervall som motsvarar bokstavsbetygen. Varje intervall, eller bokstavsbetyg, motsvaras i sin tur av ett omräkningstal, från 1 till 9.
Exempelvis får en student som skrivit 15 poäng på tentan alltså omräkningstalet 5. Sedan gör vi likadant med hemtentan.
Betyg Salstenta