Sjuksköterskeprogrammet ligger organisatoriskt idag under Institutionen för Omvårdnad. Vägen dit bygger på att Enheten för omvårdnadsforskning bildades 1980. Denna enhet blev till Institutionen för Omvårdnadforskning 1988. Sedan tog det ca 10 år till innan sjuksköterskeutbildningen integrerades med Umeå Universitet 1998.
Samtidigt med detta bildades dagens Institutionen för Omvårdnad.
Av ca 1000 års-studenter inom Omvårdnad är ca 600 inskrivna på Sjuksköterskeprogrammet i Skellefteå, Lycksele och Umeå, de flesta dock i den sist nämnda orten. Institutionen har i övrigt ca 110 anställda varav 70 är lärare, 2 professorer och ca 35 doktorander.
Omvårdnad innebär dock mer än sjuksköterskeutbildning. Följande verksamheter bedrivs:
- Sjuksköterskeutbildning, 120 p med kursort Skellefteå och Umeå - Sjuksköterskeutbildning med IT- och glesbygdsprofil, 120 p, Lycksele - Röntgensjuksköterskeutbildning, 120 p
- Barnmorskeutbildning, 60 p
- Magisterprogram i omvårdnad, 60 p
- Specialistutbildningar och påbyggnadsutbildningar (oftast 40-50p) - Fristående kurser
Ur Utbildningsplanen för Sjuksköterskeprogrammet (Rev 040428 att gälla från ht 2004) anges de Grundläggande mål för högskoleutbildning som citerats ovan.
Medicinska bibliotekets bibliotekarier möter dagligen studenter med varierande bakgrund, erfarenhet och ålder. Även etniska och kulturella olikheter finns i alla de grupper vi möter.
Medicinska bibliotekets undervisning vid Sjuksköterskeprogrammet bygger idag på ett mångårigt samarbete från tiden innan institutionens flytt till Vårdvetarhuset 1999, då dåvarande Hälsobiblioteket också flyttade in där. Goda personalkontakter etablerades mellan utbildningsledare, lärare och bibliotekspersonalen. Samarbetet fick en god start bla i fråga om kurslitteratur, gallring, nya litteratur tips och även i pedagogiska undervisningsfrågor.
2002 stod ett nytt hus (M6) färdigt inom sjukhusområdet. Nu slogs Hälsobiblioteket och Vårdbiblioteket ihop till ett nytt Medicinska Biblioteket. Här öppnade sig nya möjligheter till samarbete och
integration vad gäller studenternas möjligheter att erövra informationskompetens.
Idag beställs i stor skala undervisning i litteratur-/informationssökning inom sjuksköterskeprogrammet. Över hälften av all undervisning som Medicinska Biblioteket ger är kopplad till Institutionen för Omvårdnad. Undervisningen berör sökprocessen som sådan, men också hur bibliotekskataloger, databaser och Internet fungerar. Undervisningen är kopplad till de kurser och moment som ingår i programmet. Formen kan vara föreläsningar, kurser med genomgångar och övningar, visningar samt genomgångar av vad vetenskaplig information spelar för roll vid de blivande sjuksköterskornas uppsatsskrivande.
Bibliotekets undervisning är inte obligatorisk. Den beställs alltid ändå flitigt. Vi som undervisar träffar sjuksköterskestudenterna åtminstone i termin 1,3 och 5. Däremellan studerar de i biblioteket ofta och naturligtvis behövs en hel del hjälp då också.. Institutionsledningen har insett nyttan av vår gemensamma strävan för att studenterna ska ha förutsättningar att leva upp till vad Utbildningsplanen anger.
Att tänka nytt för framtiden är ytterst angeläget. Medicinska biblioteket strävar just nu efter att kunna få delta i vissa delar av planeringen inför den nya sjuksköterskeutbildningen, som snart ska påbörjas. Här har vi en stor pedagogisk chans och utmaning att integrera informationssökningsprocessen i alla möjliga delar av den kommande utbildningen.
Lärarprogrammet 120-220p
Lärarutbildningarna kom in under universitetet i slutet av 90-talet, och blev som första Lärarutbildning i landet en egen fakultet, och flyttade samtidigt upp till universitetet till det nybyggda Lärarutbildningshuset.
Fakulteten består av 5 institutioner, samt f.n. 24 st associerade institutioner, där studenterna läser de ämnen de senare skall undervisa i; språk, biologi, idrott, religion osv.
En tredjedel av alla studenter i Umeå lär vara knutna till Lärarutbildningarna. De läser antingen kurser på lärarfakulteten, eller sina ämnen på övriga universitetet.
Lärarprogrammet är ett mycket flexibelt program, studenterna väljer själva när de vill läsa de olika kurserna och ämnena. Det finns dock
ett ”spår” av fyra kurser som skall läsas i en viss ordning och som är obligatoriska oavsett vilken nivå studenterna senare avser att undervisa på. Dessa kurser är
Lärarprofessionens centrala kunskapsområden, CK I Språk, kultur och kommunikation, SKK
Lärarprofessionens centrala kunskapsområden, CK II Lärarprofessionens centrala kunskapsområden, CK III
Studenterna vi möter ser väldigt olika ut: en del har arbetslivserfarenhet, en del kommer direkt från gymnasiet, andra kan ha läst 60 poäng i något ämne. Det har även förekommit grupper som läst dessa kurser komprimerat, liknande tidigare PPU (praktisk-pedagogisk utbildning), där studenterna haft en fil. mag. i bagaget. Att de ser så olika ut är naturligtvis en utmaning för hela lärarutbildningen, men även för oss bibliotekarier, som möter studenter med så skilda erfarenheter. Det går dock inte att generalisera och säga att ungdomar har stor datorvana och äldre har vana av att använda bibliotek..
Innehåll i UB:s undervisning vid Lärarprogrammet
Informationssökning är en sammansatt process som består av flera steg och nivåer. Därför har vi valt att lägga UB:s undervisning i anslutning till de olika gemensamma kurserna på Lärarutbildningarna och dela upp det på flera tillfällen. På så sätt kan vi naturligt bygga på tidigare genomgångar. Umeå universitetsbibliotek är Sveriges bredaste universitetsbibliotek. Det innebär att de flesta lärarstudenter bör klara uppsatser, papers och rapportskrivande med det material och de resurser UB har. Först i samband med examensarbetet kan det finnas anledning att låna in material från specialbibliotek eller andra universitetsbibliotek.
UB I (i CK I) 60 min
Presentation av UB och UB:s web. Vi berättar hur man skaffar lånekort, lånar och förlänger sina lån. Vi ger en kort presentation av vår katalog ALBUM och visar hur man söker rätt på kurslitteratur, samt hur man ställer sig i kö på böcker som är utlånade. För synskadade och dyslektiker och andra läshandikappade kan UB erbjuda Resurslabbet. Här finns t.ex. datorprogram med talsyntes och andra program som underlättar studierna. UB har även rätt att bränna talböcker.
Vi avslutar denna träff med att visa UB:s lokaler och speciella saker som är av intresse för just lärarstudenter: läroplaner från hela 1900-talet och lärobokssamlingen.
UB II (i SKK)3 x 45 min
Studenterna skall efter VFU:n (verksamhetsförlagd utbildning,
”praktik”) skriva en artikel om något de observerat under praktiken. I denna artikel skall finnas referenser till böcker eller artiklar som behandlar samma ämne, t.ex. pojkars och flickors olika språkbruk. Vi inleder med en föreläsning om vad man bör tänka på när man söker information; hur hittar man fram till bra ämnesord att söka på, hur resonerar man om man inte hittar det man vill ha. Presentation av hur ämnessökningar går till i vår katalog ALBUM, Artikelsök (referenser och fulltextlänkar till svenska dagstidningar och tidskrifter) och KVINNSAM (Kvinno-, mans- och genusforskning). All högskoleutbildning skall genomsyras av ett genusperspektiv, därför plockar vi in den basen tidigt i utbildningen.
I anslutning till föreläsningen ges möjlighet till Sökverkstad där studenterna får söka på sina ämnen. Vi finns med och kan hjälpa till om de kör fast.
UB III (i CK II) 45 min
CK II lägger tyngdpunkten på utvecklingsteorier och studenterna har en uppgift som de skall söka egen litteratur till. Föreläsning om Sökstrategi: Förslag till arbetsgång: allmänna uppslagsverk (ger kort historik och terminologi), fackuppslagsverk (fördjupad information), böcker (bibliotekskatalog), artiklar (databaser, genomgång av vad en ”vetenskaplig artikel” har för kriterier). Detta är endast förslag till arbetsgång. Med vuxna studenter i olika åldrar är det viktigt betona att de har olika förkunskaper och erfarenheter och att de ibland kan hoppa över de inledande sökningarna av ämnesspecifika termer och begrepp. Vi diskuterar även vad för typ av uppgifter/information man får i olika typer av källor. Då vi lever i ett informationssamhälle, där vi blir översköljda av information, kan det vara klokt att fundera på hur mycket och hur djup information man behöver. Källorna skiljer sig ju åt beroende på vad man skall använda informationen till: berätta om något på ett föräldramöte, diskutera saken i arbetslaget eller skriva en forskningsrapport eller avhandling.
Vi pratar även om Informationssökningsprocessen: att man upplever olika känslor och går igenom olika stadier, tankar och handlingar under processens gång – det är naturligt att känna sig
osäker och förvirrad när man inleder en sökprocess, men dessa känslor och ens kunskaper om ämnet förändras under sökprocessens gång och är en del i lärandeprocessen (Kuhlthau: Seeking meaning, 1993).
Även till denna föreläsning ges möjlighet till Sökverkstad där studenterna får söka på sina ämnen. Vi finns med och kan hjälpa till om de kör fast.
UB IV (i CK III) 4 x 45 min.
Nu börjar det bli dags för studenterna att tänka på examensarbetet.
UB kommer in och visar olika källor: LIBRIS (gemensam katalog för Sveriges alla universitets-, högskole- och specialbibliotek om man inte hittar rätt material i Umeå UB), BULB (Barn- och ungdomslitteraturbibliografin med referenser till litteraturvetenskaplig forskning om barn- och ungdomslitteratur), ERIC (internationell databas inom pedagogik) och andra relevanta vetenskapliga databaser, PsycINFO med psykologiska aspekter på undervisning och skolliv eller Sociological abstracts, med sociologiska aspekter på undervisning och skolliv. Vidare kan vi tipsa om andra ämnesspecifika baser. Visning av e-tidskrifter och e-böcker.
Sökverkstad där studenterna får söka på sina ämnen. Vi finns med och kan hjälpa till om de kör fast.
UB:s undervisning i Lärarprogrammet är inget obligatorium för studenterna. Deltagandet från de olika grupperna är ojämnt och beror till stor del på vilka signaler de olika lärarna ger om hur viktiga eller nödvändiga kunskaper i informationshantering är. De studenter vi möter har varierande attityd till detta, de flesta är dock mycket positiva.
UB har jobbat med att implementera detta koncept sedan ht 2002, så alla studenter har ännu inte fått samtliga delar av UB I – IV. Vi har dock träffat flera grupper av studenter som stått inför examensarbetet och därför fått en komprimerad version av innehållet. Påfallande ofta har de skrivit i sina utvärderingar: ”Varför har vi inte fått lära oss det här tidigare?!”.