lennart.sauer@socw.umu.se, petra.noren@socw.umu.se, stefan.moren@socw.umu.se, bjorn.blom@socw.umu.se
Sammanfattning
Syftet med kapitlet är redovisa erfarenheter och lärdomar från en doktorandkurs på temat kvalitativ analys med datorstöd. Kapitlet bygger på en studie av 14 doktoranders examinationsuppsatser. Två teman utkristalliserades i analysen: dels de pedagogiska aspekterna, d.v.s. doktorandernas erfarenheter av deltagandet i doktorandkursen, dels de metodologiska och kunskapsteoretiska aspekterna av datorstöd i kvalitativ analys. Slutsatserna handlar om att man bör erbjuda doktorandkurser i kvalitativ analys med datorstöd samt att man i det pedagogiska arbetet i sådana kurser bör inbegripa ontologiska och epistemologiska samt tekniska frågeställningar.
Inledning
Kvalitativ analys med datorstöd har en relativt kort historia såväl internationellt som i Sverige. Kelle (1995) noterar att det var först i början av 1980-talet som forskare med kvalitativ inriktning upptäckte att datorteknologin kunde vara ett hjälpmedel för behandling och analys av data. Då som nu råder dock fortfarande en skepticism mot datorstöd i det kvalitativt inriktade forskarsamhället. (se t.ex.
Charmaz, 2003 och Weitzman, 2003). Inom humanvetenskaperna hade man redan i mitten av 1960-talet utvecklats datorprogram för kvantitativ innehållsanalys av textmaterial, men teknologins vidare utbredning inom samhällsvetenskaperna gick alltså långsamt. Kelle (a.a.) framhåller att denna fördröjning inte saknade skäl, såtillvida att
datorprogrammens regelstyrda exakthet ansågs okänslig för den mångtydighet och kontextbundenhet som kan prägla kvalitativ analys.
Därtill ska läggas att den senare utvecklingen av datorteknologin underlättat utvecklingen av programvara och ökat tillgängligheten i forskarsamhället. Vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, har dock användandet av datorstöd ökat tämligen radikalt och det finns i skrivande stund mellan 10 och 15 forskare och doktorander som använder sig av program för kvalitativ analys (framförallt QSR NUD*IST (Non Numerical Data Indexing Searching and Theorizing).
På svensk botten har utvecklingen varit avvaktande. Bruhn och Lindberg (1996) hävdar att det är ett begränsat antal forskare som använder program som utvecklats i syfte att systematisera och analysera kvalitativa data. Det finns således skäl att i högre grad uppmärksamma frågan och att få till stånd en kritisk diskussion om och utveckling av datorteknologins användning vid kvalitativa studier även i Sverige.
I samband med ett forskningsprojekt prövades datorstödd analys med hjälp av NUD*IST på ett mindre empiriskt material (se Morén &
Blom, 2003). De huvudsakligen positiva erfarenheterna medförde att tankarna på en doktorandkurs på området väcktes. Det är nästintill en självklarhet att alla doktorander i de samhällsvetenskapliga disciplinerna under sin forskarutbildning får skolning och träning i användandet datorstöd i kvantitativ analys, företrädesvis i SPSS. Att använda sig av datorstöd i kvalitativ analys och/eller att erbjuda doktorandkurser med detta innehåll är dock fortfarande inte självklart. Då ambitionen var att fler forskare skulle få möjlighet att pröva på och få utbildning i datorstödd kvalitativ analys arrangerades under vårterminen 2002 en doktorandkurs på området. En målsättning med kursen var förutom att förmedla kunskap i sak, att minska ett eventuellt motstånd mot datorstödd kvalitativ analys för att främja användningen i forskning i socialt arbete.
Mot bakgrund av ovanstående råder det således brist både på redovisade pedagogiska erfarenheter från doktorandkurser på temat och redovisade erfarenheter av användandet av datorstöd i kvalitativ analys. Föreliggande kapitel bygger på en mindre studie som gjordes i anslutning till doktorandkursen och syftet var att analysera och sammanställa doktorandernas reflexioner för att se vilka generella lärdomar det gick att dra.
Doktorandkursen
Doktorandkursen, Kvalitativ metod med datorstöd, 5p, genomfördes vårterminen 2002. Kursansvariga lärare var Stefan Morén och Björn Blom. Kursen lockade fjorton doktorander som samtliga fullföljde kursen. Ett mål med kursen var att ge en orientering i olika ansatser och program för kvalitativ analys med datorstöd.Ett annat mål var att göra deltagarna förtrogna med grunderna i dataprogrammet NUD*IST, så att de skulle kunna genomföra en datorstödd kvalitativ analys. Detta skedde genom en betoning av följande områden: (1) olika dataprogram för kvalitativ analys med datorstöd (Open Code, Hyper RESEARCH, NUD*IST, även Word inkluderades, då programmet kan användas för enklare former av datorstödd analys).
(2) deskription, teorigenerering, hypotestestning, abduktion, (3) datakällor, (4) epistemologiska frågor, (5) analysprocesser samt (6) kvalitetskriterier och rapportering. Kursen utgjordes av föreläsningar om och demonstrationer av olika dataprogram för kvalitativ analys, analysövningar, doktorandernas arbete med ett empiriskt material samt seminarier på kursdeltagarnas egna arbeten. Litteraturen behandlade dels tämligen tekniska aspekter av datorstöd vid kvalitativ analys, dels kritiska och kunskapsteoretiska aspekter, bl.a. hur teknikanvändning kan påverka språket.
Huvudexamination på kursen skedde i form av en praktisk analysövning som redovisades både skriftligt och muntligt.
Kursdeltagarna fick göra en kvalitativ analys av ett tilldelat textmaterial som var identiskt för alla. Analysarbetet och den muntliga redovisningen utfördes i par eller i grupper om tre, medan den skriftliga redovisningen gjordes enskilt. Utifrån de två övningstexterna skulle doktoranderna skapa en ”miniteori” uttryckt i ett antal empiriskt grundade begrepp. Den empiriskt grundade teorigenereringen innebar en induktiv ansats. Uppgiften redovisades skriftligt i form av uppsatser och innehöll följande delar; resultatet (”teorin”), hur NUD*IST användes samt vilka för- och nackdelar man ansåg att kvalitativ analys med datorstöd innebar.
Analys av doktorandernas examinationsuppsatser
I samband med examination och kursutvärdering stod det klart att doktoranderna tillgodogjort sig värdefulla kunskaper om att arbeta med kvalitativ analys med datorstöd och att attityderna till detta arbetssätt i stor utsträckning förändrats. Det gav idén till att analysera och sammanställa doktorandernas reflexioner över detta tema för att se vilka generella lärdomar det gick att dra.
Det empiriska materialet utgörs av fjorton uppsatser författade av kursdeltagarna. Analysen har en induktiv ansats (Taylor & Bogdan, 1998) där ambitionen är att generera förståelse och inblickar utifrån det empiriska materialet (Merriam, 1994; Starrin et al., 1991). I initialskedet genererades ett tentativt kodschema (jfr Kelle & Laurie, 1995; Lonkila 1995; Starrin et al., 1991). I den fortsatta analysprocessen fungerade koderna i schemat som spårhundsbegrepp (Blumer, 1956), en process som beskrivs som open coding: The analytic process by which concepts are identified and developed in terms of their properties and dimensions. (Lonkila a.a. sid. 43, se också Starrin et al., a.a.)
I nästa steg förfinades schemat genom genererandet av subkoder vilkas uppgift var att fånga upp olika dimensioner, en process som beskrivs som selective coding (Lonkila, a.a.). Här fokuseras de viktigaste kategorierna i materialet och på förhållandet mellan materialet och de genererade koderna. Därefter vidtog själva analysprocessen, vilken genomfördes i programmet NUD*IST, materialet bearbetades och olika textsegment kodades utifrån kodschemat.
Sammanfattningsvis resulterade analysen i två övergripande teman som utgör två sidor av samma mynt. Det ena temat handlar om de pedagogiska aspekterna av doktorandkursen, det andra temat handlar om de metodologiska och kunskapsteoretiska aspekterna av datorstöd kvalitativ analys. För att göra både kursen och analysen rättvisa måste således bägge temana beskrivas. För att förstå de pedagogiska erfarenheterna måste de metodologiska och kunskapsteoretiska aspekterna återges och vice versa. Uttryckt på ett annat sätt de kunskapsteoretiska och metodologiska aspekterna innebär att man i det pedagogiska arbetet måste bearbeta dessa aspekter i genomförandet av en doktorandkurs på detta tema. En renodlad
”knapptryckarkurs” d.v.s. en kurs som fokuserar de tekniska aspekterna och hur man hanterar och använder olika programvaror för kvalitativ analys kommer inte, utifrån vår analys, att bidra med att grundläggande frågor som har att göra med vetenskapssyn, kunskapsteori och metodologi bearbetas. Det är dimensioner som doktoranderna i vår analys menar är av största angelägenhet. Vi menar även att frågor som har att göra med människan och tekniken samt teknik i förnuftetstjänst måste ges utrymme. Vår analys visar att doktoranderna i mångt och mycket är upptagna med att diskutera och reflektera över dessa frågor.