Vi har problematiserat delaktighet genom att titta på hur delaktighet skapas och uttrycks i olika sociala sammanhang. Det resonemang som vi för här är ett resultat av det vi har sett i de olika individuella delarna. Det innebär att vi inte kommer att kunna dra några generella slutsatser av våra arbeten, men att vi presenterar mönster och gemensamma drag ur de olika arbetena. I Demokratiutredningen ”En uthållig demokrati!” (SOU 2000:1) talar man om den demokratiska staten som en stat som lever för och genom sina medborgare. I den människosyn som ligger till grund för utredningens argumentation står medborgaren i centrum. Människors lika värde och lika rättigheter betonas. Det innebär att alla ska ha samma möjligheter att påverka samhället, politiken och vardagslivet. Därför argumenterar utredningen för en deltagande demokrati. Delaktigheten förväntas skapa ett bättre samhälle där alla tar ansvar för och bidrar till genomtänkta beslut för ett gemensamma bästa.244
Utifrån de studier vi har genomfört har vi sett att delaktighet upplevs som något positivt. Delaktigheten beskrivs av många som en möjlighet till att vara med, påverka och skapa förändring. Många av informanterna tycker att det är viktigt att delta, att vara med och få insyn och information. Delaktighet beskrivs som något som skapar mening. Vi menar utifrån informanternas resonemang att delaktighet på olika nivåer i samhället i grunden är positivt. Det ger en möjlighet för den enskilda medborgaren att påverka sitt liv, sin vardag och sin omgivning. Det kan ses i förhållande till ett samhälle där staten lägger människors liv ”till rätta”.
Delaktighet som begrepp och fenomen är komplext. Vi har sett att delaktighet kan göras på många olika sätt och nivåer. Till att börja med är delaktighet aktuellt på alla de områden som vi skrivit om. Samtidigt har delaktighet visat sig vara mångtydigt inom dessa. Delaktigheten kan göras genom att stödja en verksamhet med exempelvis ett medlemskap, att ta del av information, att vara aktivt deltagande i en aktivitet eller att vara drivande inom en verksamhet. Detta visar på en bredd av vad det kan innebära att vara delaktig.
Samtidigt som delaktigheten har många praktiker finns det ändå hinder. I våra studier har många informanter resonerat kring att alla inte har samma möjligheter. De beskriver många olika anledningar till det. Det kan vara fysiska eller sociala hinder, kunskapsbrist, språksvårigheter, ekonomiska möjligheter, tidsbrist och brist på intresse. Strukturella hinder som lagar och bestämmelser beskrivs också som hinder för delaktighet i vissa fall. Ett exempel är rösträttsåldern som gör att ungdomar, yngre än 18 år, inte kan vara med och rösta i riksdagsval. Detta tyder på att olika livsvillkor kan vara avgörande för individers eller gruppers möjligheter till delaktighet. Människor har olika förutsättningar för delaktighet.
Vi har sett i våra studier att delaktighet också kan ses som ett ansvarstagande, både för den enskilde individen och för olika kollektiv. Genom individens ansvarstagande för sig själv och
andra menar många informanter att ett gemensamt gott kan uppnås. Utifrån informanternas beskrivningar av delaktighet har vi tolkat delaktigheten som ett ideal. Det är i många beskrivningar eftersträvansvärt och viktigt. I Demokratiutredningen beskrivs delaktigheten inte bara som en rättighet utan också som ett medborgerligt ansvar. I medborgaridentiteten, menar de, finns ett ansvar för demokratin och att engagera sig. Genom att identifiera medborgaridentiteten så definierar de samtidigt den ideala medborgaren.245 Den ideala
medborgaren blir i detta resonemang en delaktig medborgare. Men vi har i våra studier sett att detta inte är möjligt för alla. För dem som inte har möjlighet att ta det ansvaret kan det vara svårt att leva upp till idealet. När den ideala medborgaren identifieras definieras även de som inte är delaktiga.
Vi har också sett att delaktighet kan vara sätt att visa att man som grupp eller individ kan ta ansvar för och vara en resurs för samhället. Delaktigheten kan på så sätt vara ett sätt att som individ eller kollektiv svara mot negativa eller nedvärderande bilder.
Montin belyser den kritik som riktats mot deltagardemokratin. Kritikerna hävdar att allas deltagande kan leda till en ojämlikhet när resursstarka grupper har större möjlighet till delaktighet och att göra sina röster hörda. Den kritik som Montin menar finns mot den deliberativa demokratin pekar på att inte alla har samma möjlighet till att uttrycka sig och göra sig hörda.246
Vi har sett att informanter på kommunnivå uttrycker ambitioner om att öka medborgarnas delaktighet och att målet är att alla medborgare ska vara och vilja vara delaktiga. Förutom att arbeta direkt till medborgarna är också organisationer och verksamheter arenor för att öka delaktigheten. Flera av de fält som vi varit på kan ses som platser för att förverkliga idealen om delaktighet.
I idealet om den delaktiga medborgaren har vi också sett att redan engagerade informanter också arbetar för att engagera andra. Arbetet handlar om att nå ut och att intressera andra för delaktighet och engagemang i olika sammanhang.
Sammantaget har vi sett att delaktighet i olika sociala sammanhang har många goda och positiva inslag, men att det också finns problem. Den samhälleliga och politiska diskussionen om delaktighet som vi på olika sätt har definierat får både negativa och positiva konsekvenser för individer och kollektiv i samhället. Diskussionen om delaktighet belyser vikten av att öka individers möjlighet att ta del av och påverka på olika nivåer i samhället, samtidigt som denna diskussion synliggör individers skilda möjligheter till delaktighet.
245 SOU 2000:1, s. 20 246 Montin, s. 149f
Referenser
Alver, Bente Gullveig & Øyen, Ærjar, Etik och praktik i forskarens vardag, (Studentlitteratur: Lund, 1998).
Allt eller Inget; Om ungas syn på engagemang och partipolitik. Rapport, (Ungdomsstyrelsen: Stockholm, 2000).
Andersson, Inga, Lyssna på föräldrarna. Om mötet mellan hem och skola, (HLS Förlag: Stockholm, 2004).
Arnstberg, Karl-Olov & Ingrid Ramberg (red.), I stadens utkant: Perspektiv på förorter, (Mångkulturellt centrum, Tumba: 1997).
Bergh, Andreas & Rubenson, Daniel, ”Tennis och politik – är deltagande en dygd?” i Strömbäck, Jesper (red.), En uthållig demokrati? Sju debattinlägg om demokrati och demokratins framtid, (Uppsala Publishing House AB: Uppsala, 2001).
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, (Liber: Malmö, 2002).
Crossley, Nick, Social Networks and Extraparliamentary Politics, (University of Manchester: Manchester, 2007).
Cruikshank, Barbara, The Will to Empower: Democratic Citizens and Other Subjects, (Cornell University Press: Ithaca, 1999).
Dahlstedt, Magnus, Mångkulturell demokrati genom civiltsamhället? En problematisering (Partnerskap för multietnisk integration: Umeå, 2000).
Edmark Lahti, Helene, Förort i fokus – interventioner för miljoner: Nordisk forskning om interventioner i ”utsatta” bostadsområden – en kunskapsöversikt, (Integrationsverket: Norrköping, 2002).
Erikson, Lars, Föräldrar och skola, avhandling, (Örebro universitet, Örebro, 2004).
Feltenius, David, En pluralistisk maktordning?, Om pensionärsorganisationernas politiska inflytande, avhandling, (Umeå universitet: Umeå, 2004).
Friberg, Staffan, Normbildningsprocess genom brukarsamverkan, (Lunds universitet: Lund, 2006). Fägerborg, Eva, ”Intervjuer” i Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.) Etnologiskt fältarbete (Studentlitteratur: Lund, 1999).
Gustavsson, Anders, (a), ”Inledning” i Gustavsson, Anders (red.) Delaktighetens språk, (Studentlitteratur: Lund, 2004).
Gustavsson, Anders, (b), Delaktighet, identitet och makt. Konstruktion av normalitet, genus och etnicitet. En introduktion, (Stockholms Universitet: Stockholm, 2005).
Guvå, Gunilla & Hylander, Ingrid, Grundad teori. Ett teorigenererande forskningsperspektiv, (Liber: Stockholm, 2003).
Hammersley, Martyn & Atkinson, Paul, Ethnography: principles in practice, (Routledge: New York, 2007).
Hornby A.S., Oxford Advanced Learner’s Dictionary of Current English: Fifth Edition, (Oxford University Press: Oxford, 1995).
Jenkins, Richard, Social Identity, (Routledge: New York, 2006).
avhandling, (Studentlitteratur: Lund, 2001).
Kaijser, Lars, ”Fältarbete” i Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus, (red.) Etnologiskt fältarbete, (Studentlitteratur: Lund, 1999).
Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun, (Studentlitteratur: Lund, 1997).
Lundqvist, Torbjörn & Carlsson, Märta, Framtidspolitiken. Visionen om ett hållbart samhälle i svensk politik, (Institut för Framtidsstudier: Stockholm, 2004).
Lövgren, Sophia, ”Individ, samhälle och välfärdens styrningspraktiker” i Lövgren, Sophia & Johansson, Kerstin (red.) Viljan att styra: individ, samhälle och välfärdens styrningspraktiker (Studentlitteratur: Lund, 2007).
Montin, Stig, Moderna kommuner, (Liber: Malmö, 2007).
Olsson, Lars-Erik, Svedberg, Lars & Jeppsson Grassman, Eva, Medborgarnas insatser och
engagemang i civilsamhället: Några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie, (Ersta Sköndal Högskola: Sköndal, 2005).
Paldanius, Sam, Delaktighet, demokrati och organisationsförändringar i skilda verkligheter. En kritisk ansatts, avhandling, (Linköpings universitet, 1999).
Petterson, Kenneth, Ungdom, Livsvillkor, Makt; En studie av erfarenheternas rum i det Moderna, (Linköpings Universitet: Linköping, 1990).
Pripp, Oscar, ”Reflektion och etik” i Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus, (red.) Etnologiskt fältarbete, (Studentlitteratur: Lund, 1999).
Ristilammi, Per-Markku, ”Betongförorten som tecken” i Arnstberg, Karl-Olov & Ramberg, Ingrid (red.) I stadens utkant: Perspektiv på förorter, (Mångkulturellt centrum, Tumba: 1997). Strauss, Anselm & Corbin, Juliet, Basics of Qualitative Research: Techniques and Procedures for Developing Grounded Theory, (Sage Publications: Thousand Oaks, 1998).
Strömbäck, Jesper ”Inledning” i Strömbäck, Jesper (red.), En uthållig demokrati? Sju debattinlägg om demokrati och demokratins framtid, (Uppsala Publishing House AB: Uppsala, 2001).
Tornstam, Lars & Femling, Birgitta (red.), Symposierapport, De äldres möjligheter till inflytande och medbestämmande i samhället, (Allmänna förlaget: Stockholm, 1986).
Ungdomsstyrelsen, Allt eller inget, rapport, (Stockholm, 2000)
Öhlander, Magnus, (a), ”Deltagande observation” i Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus, (red.) Etnologiskt fältarbete, (Studentlitteratur: Lund, 1999).
Öhlander, Magnus, (b), ”Utgångspunkter” i Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.), Etnologiskt fältarbete, (Studentlitteratur: Lund, 1999).