• No results found

4 Delprov A – muntlig produktion och interaktion

In document Att bedöma språklig kompetens (Page 169-172)

Delprov A prövar elevernas förmåga att uttrycka sig och interagera i tal på engelska.

4.1 Delprov A – Förberedelse

När provmaterialet kommer till skolan är det dags för lärare att bekanta sig med det muntliga delprovet. Ett viktigt moment är att lyssna på de inspelningar av elevsamtal som bifogas. Detta görs med fördel inom engelsklärargruppen och det är ett bra tillfälle att träna bedömarkompetensen tillsammans. Det kan vara ett utmärkt tillfälle för gemensam fortbildning som inte kostar skolan mer än lärarnas konferenstid.

Här följer ett exempel på hur vi har jobbat på våra respektive skolor. Under konferenstid eller egen planeringstid, lyssnar vi till de bifogade exempelsamtalen utan att veta hur elevprestationen har betygsatts. Därefter görs individuell bedömning. Sedan diskuterar och resonerar vi kring förtjänster och brister i exempelsamtalen. Vidare läser vi de medföljande kommentarerna och bedöm-ningarna och gör jämförelser med den egna diskussionen. Detta är en bra för-beredelse och fortbildning som ger en god start på arbetet med det muntliga delprovet. Dessutom kalibreras vår bedömningsförmåga.

Det finns dock fortsatt många skolor som inte har möjlighet till denna typ av fortbildning då det ibland kan vara svårt att hitta gemensam tid. I så fall får förberedelser ske individuellt.

Även eleverna behöver förberedas inför det muntliga provet. Detta kan ske i form av undervisning där fokus ligger på muntlig produktion. Här kan lärare och elever tillsammans konkretisera vad bedömningsfaktorer och kunskapskrav i styrdokumenten innebär. I normalfallet är detta inte något nytt för eleverna utan något man även tidigare arbetat aktivt med. Under förberedelsen inför delprov A poängteras också vikten av att eleverna i samtalet ska hitta en balans mellan att ta initiativ och driva samtalet framåt, samtidigt som de ska vara in-lyssnande och fånga trådar i partnerns inlägg. Dessutom lyfts vikten av att talutrymmet fördelas jämlikt under provtillfället.

Ytterligare en förberedelse inför det muntliga delprovet är att säkerställa inspelningsmöjlighet med tillräckligt god kvalitet. I takt med teknikens utveck-ling har detta blivit allt lättare och idag använder många sin lärardator eller

annan digital enhet för inspelning. Eftersom muntliga övningar numera är van-ligt förekommande i undervisningen är eleverna oftast relativt bekväma med att genomföra muntliga samtal samt att dessa spelas in.

Det muntliga provet ska enligt instruktionerna ske i par. Denna indelning är en grannlaga uppgift. Ofta är det bra att kombinera elever på samma språkliga nivå. Dessutom bör de känna sig trygga med sin partner. Därför är det lämpligt att tillsammans med eleverna resonera kring grundvalen för indelningen. Lära-ren kan även poängtera att det kan vara bra att inte känna sin partner ”alltför väl” då det kan ge goda förutsättningar för en naturlig konversation i provsitua-tionen. Eleverna bör få möjlighet att meddela om det är någon de själva tycker sig vara mindre bekväma att samtala med. Denna information, i kombination med lärarens kunskaper om elevernas färdigheter och tidigare prestationer, blir underlag för indelningen.

I gymnasiet, till skillnad från grundskolan, ska läraren ungefär en vecka före provdagen ge eleverna en kort presentation av provets tema samt en kort ämnes-introduktion. Detta delges i lärarinformationen.

4.2 Delprov A – Genomförande

4.2.1 I grundskolan

Det muntliga delprovet genomförs under en sexveckors period med början i november. Varje samtal tar ca 15–25 minuter att genomföra. Dessutom tillkom-mer en stund för instruktioner samt tid för bedömning och nedskrivning av kommentarer efteråt. Vissa skolor låter undervisande lärare själv genomföra proven på lektionstid vilket medför att övriga elever arbetar självständigt med andra uppgifter.

Här följer ett exempel på hur vi har organiserat genomförandet. Under sam-talen finns två lärare närvarande som gör bedömningen på plats. Detta möjlig-görs då lärarna frimöjlig-görs från undervisningen. Att samtalet bedöms av två lärare, en som undervisar klassen i ämnet och en ämneskollega som inte har gruppen, ökar bedömningens tillförlitlighet och stärker bedömningskompetensen. Till-sammans reflekterar vi kort efter samtalet över elevernas prestation i relation till kunskapskrav och exempelsamtal och elevprestationerna betygssätts prelimi-närt. Eftersom inspelning sker finns ytterligare möjligheter till kompletterande medbedömning i efterhand.

be-I många fall genomför läraren på egen hand alla samtal själv i sin undervisnings-grupp. Då är inspelning en förutsättning för medbedömning i efterhand.

Under samtalet kan vissa elever inledningsvis vara något spända och avvakt-ande men blir vanligen intresserade av uppgiften och diskuterar frågorna och påståendena aktivt. Enligt vår erfarenhet tycks de allra flesta elever känna sig nöjda med delprovet när det är avslutat och de upplever sig ha fått möjlighet att visa vad de kan och att det dessutom var roligt.

4.2.2 I gymnasiet

I gymnasiet genomförs delprov A en bit in på vårterminen. Det finns olika sätt att organisera genomförandet. Vissa skolor genomför det muntliga provet under lektionstid medan andra skolor använder sig av schemabrytande dagar och genomför delprovet koncentrerat under dessa dagar. Vid provtillfället får eleven 15 minuter att förbereda sig individuellt och därefter genomförs själva provet under ca 15 minuter.

Ett välfungerande scenario kan se ut på följande sätt: en resursperson, exem-pelvis en elevassistent, finns tillgänglig för att turvis ta emot elevpar och ge eleverna instruktioner, elevmaterial, anteckningspapper och penna. Resurs-personen ansvarar för att inga hjälpmedel används och att förberedelsen sker individuellt. Efter elevförberedelserna finns, i anslutande lokaler, två engelsk-lärare som löpande tar emot var sitt elevpar för genomförande av samtalet. Ett sådant ”rullande” upplägg innebär att vi hinner bedöma upp till 24 elevers samtal under ett för- eller eftermiddagspass. Detta tillvägagångssätt ger oss en mer renodlad bedömarroll, då vi inte behöver tänka på instruktioner och för-beredelsetid till eleverna eftersom detta sköts av resurspersonen. I de fall det finns ytterligare engelsklärare tillgängliga kan förstås fler samtal ske parallellt. Bedömning av samtalet görs direkt på plats och vi använder noteringsunder-laget från lärarinformationen där bedömningsfaktorerna finns angivna. I mån av resurser försöker vi även att låta två bedömare närvara vid vissa samtal för att stärka reliabiliteten. Det är även en trygghet att spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka för att lyssna på delar igen och få medbedömning av kollegor.

En förutsättning för att kunna organisera på detta sätt är att arbetslaget tillsammans kan bryta upp schemat för att frigöra både lärare och elever. Till-vägagångssättet gör att antalet salar som tas i bruk även minimeras. Om läraren enskilt skulle genomföra provet hade minst fyra lokaler behövts – en för själva

provet, en för varje elev som förbereder sig individuellt och en för övriga klas-sen. Eftersom eleverna aldrig lämnas ensamma med materialet i vårt scenario ovan riskerar vi inte att eleverna samarbetar eller att materialet sprids.

Det förekommer att lärare låter elever genomföra det muntliga delprovet utan lärare, vilket läraranvisningarna säger att man endast i undantagsfall kan göra, med inspelning och därefter överlämnar den till lärare för bedömning. Dock kan det vara problematiskt att grunda sin bedömning enbart på en inspelning, utan att ha sett eleverna under samtalet då man missar gester, miner och kroppsspråk vilket är en del av kommunikationen. Vidare kan även del-provets sekretess äventyras när eleverna själva hanterar material och inspelade filer, varför tillvägagångssättet bör undvikas, om inte mycket speciella omstän-digheter föreligger.

In document Att bedöma språklig kompetens (Page 169-172)