Under läsårets gång är resonemang och diskussioner om de nationella proven ofta förekommande bland lärare. Nedan följer ett urval av denna typ av frågor. En av läsårets första frågor som rektorer ofta tar upp i information till vård-nadshavare handlar om ledighet i samband med nationella prov. Här upplyser skolledningen om att inga ledigheter ges i samband med de datum proven ligger. Detta kan i vissa fall leda till diskussioner med vårdnadshavare. Av rent organi-satoriska skäl samt likvärdighetsaspekter är dock många lärare nöjda med den restriktiva ledighetspolicyn.
Sedan höstterminen 2015 äger delprov A, den muntliga delen, rum i grund-skolan redan i slutet av höstterminen medan övriga provdelar genomförs mot slutet av vårterminen. Många lärare upplever att en muntlig bedömning redan på hösten kan vara problematisk eftersom eleven har hela vårterminen på sig att utveckla sina muntliga färdigheter ytterligare och att elevens resultat på prov-del A hade kunnat se annorlunda ut om provet genomförts på vårterminen. Denna specifika provdel skulle på så sätt kunna dra ner hela provbetyget. Där-för är det viktigt att betygssättande lärare bedömer elevens samlade kunskaper vid terminsslut och inte enbart utgår från det nationella provbetyget. Detta understryker ytterligare att det sammanvägda provbetyget kan uppvisa diskre-pans i relation till slutbetyget i årskurs 6 och 9, ett fenomen som givetvis också gäller gymnasieskolan.
Ytterligare ett område som diskuteras är bedömningsskalan i de nationella provdelarna i engelska gällande årskurs 9 samt engelska 5 och 6. Detta vållar stundtals diskussion, både att stegen D och B finns med, trots att de inte är verbaliserade i styrdokumenten, och att en ytterligare uppdelning görs. Medan vissa lärare uppskattar den större finmaskigheten i modellen, anser andra att den vållar problem.
När provdelarna är bedömda ska en sammanvägning av resultaten från varje delprov ske till ett provbetyg. Denna sammanvägningsprocedur är kompen-satorisk. Det innebär att en elev som fått ett F på ett av delproven ändå kan få ett E i provbetyg om de övriga provdelarna når upp till E. En elev som har goda receptiva förmågor kan i provbetygssammanhang låta dessa kompensera för andra mindre utvecklade förmågor. För vissa lärare kan detta tillvägagångssätt kännas motsägelsefullt i relation till betygssättning i slutet av terminen/kursen där samtliga kunskapskrav för ett visst betygssteg ska vara uppfyllda för att detta betyg ska kunna sättas. Det finns dock ingen sådan regel för betygssättningen på nationella prov.
De nationella ämnes- och kursproven utgår från kurs- och ämnesplanerna, som är uppbyggda kring syfte med förmågor, centralt innehåll och kunskaps-krav, men proven täcker inte allt inom dessa styrdokument. De nationella pro-ven ska utgöra en del av lärarens betygsunderlag. Vid betygssättning ska all till-gänglig information användas om elevens kunskaper i förhållande till de natio-nella kunskapskraven och det ska göras en allsidig bedömning av elevens kun-skaper. Det kan med all rimlighet därför vara så att provbetyget skiljer sig från ämnesbetyget/kursbetyget.
I samband med de nationella proven i engelska önskar många lärare att få tid för sam- eller medbedömning av olika provdelar. Detta är något som är tids-krävande och måste planeras av skolledningen. Tyvärr kan det dock få stryka på foten då den gemensamma tiden för ämneslärare är begränsad och konkur-rensen om tiden är stor. Exempelvis kan mycket tid tas i anspråk av aktiviteter av mer övergripande karaktär, såsom läslyftet och mattelyftet.
Den vikt som proven får, både från samhälle, skola och eleven själv, kan för några elever skapa en viss nervositet. Elever kan ställa frågan ”Vad händer om jag inte klarar nationella provet?” och de kan ha en tendens att skrämma upp varandra. Detta är något som lärare får bemöta och hantera regelbundet genom att avdramatisera provet för vissa elever medan andra elever behöver proven som motivationshöjande faktor. Eftersom läraren i undervisningen kontinuer-ligt arbetar med det proven mäter och förbereder eleverna genom olika moment bör en elevs resultat inte komma som en fullständig överraskning.
Det har på senare år förekommit diskussioner kring formativ undervisning och kritiska röster har hörts gällande de nationella provens summativa karaktär. Trots att provet i sin natur i första hand är summativt anser vi att provet kan bidra med formativ respons på hur lärarens undervisning har fungerat. Kanske
ge en indikation på kommande utvecklingsområden för den enskilde läraren. Vidare kan den enskilde eleven bli medveten om styrkor och svagheter och ta med dessa insikter i sina vidare studier.
10 Avslutning
Sammanfattningsvis kan konstateras att de nationella proven i engelska är en inarbetad och naturlig del av vardagen i skolan. Vi upplever att de i allmänhet är väl mottagna och att lärare ser proven som ett stöd sin bedömning. Vidare anser vi och många med oss att proven är den tydligaste tillgängliga konkreti-sering av kurs- och ämnesplaner samt kunskapskrav. Detta ger oss i yrkesrollen en trygghet vid betygssättning. Vår erfarenhet, efter att ha arbetat i skolans värld i många år, är att såväl lärare som elever menar att provbetygen i relativt hög utsträckning stämmer med den tidigare bedömningen av elevernas kunskaper. Ofta finns det också överensstämmelse med elevernas egen självskattning. Således är proven, trots den tid som genomförande och bedömning tar, en upp-skattad del i lärarens vardag.