Bedömning och prov kan ha olika syften och fylla olika funktioner, och de bör i så stor utsträckning som möjligt anpassas till det och till dem de är avsedda för. I denna text har ett antal grundläggande principer och frågor berörts som alla har att göra med att öka kvaliteten i de processer och produkter som används för att, med så stor träffsäkerhet och respekt som möjligt, ta reda på vad och hur mycket människor kan och vad de kan göra med hjälp av sina kunskaper.
Det svenska nationella provsystemet genomgår för närvarande stora föränd-ringar, som understryker behovet av en tydlig vetenskaplig, empirisk och etisk kompass, både på det övergripande planet och i utvecklingen av enskilda prov. Den troligen mest synliga av dessa förändringar är den digitalisering av systemet som är avsedd att vara genomförd år 2022 och som föregås av en omfattande, nationell försöksverksamhet mellan 2018 och 2021. Vissa förändringar införs dock redan tidigt, till exempel för proven i engelska för årskurs 9 och gymnasiets kurser 5 och 6, där delprovet med fokus på skrivande från och med höstter-minen 2018 ska genomföras på dator. Förarbetet till detta har inneburit utpröv-ningar och analyser och av allt från effekter på validitet till tekniska och prak-tiska aspekter samt, inte minst, brukarnas användning och upplevelser av syste-met. Detta beskrivs i Lindqvists, Arvidssons och Nilssons kapitel i denna rapport och har tidigare diskuterats av Lindqvist (2012).
Bland andra förändringar som redan beslutats och genomförts kan nämnas att de nationella proven från och med höstterminen 2018 kommer att ha ett huvudsakligt syfte, nämligen att befrämja en rättvis och likvärdig betygssättning av enskilda elevers kunskaper, samt att provresultatet ska ”särskilt beaktas” vid betygssättningen. Det senare innebär inte att några explicita regler för viktning ges utan kan snarare ses som en förstärkning och förklaring av det som hittills formulerats enbart som stöd. Skolverket förklarar den nya bestämmelsen på följande sätt och kommer att ytterligare förtydliga frågan i ett Allmänt råd under hösten 2018:
”Formuleringen ”särskilt beakta” innebär att provresultatet inte helt ska styra betyget, utan att provet ska vara ett stöd vid betygssättningen. Resultatet på ett nationellt prov kan alltså inte vara det enda underlaget för betygssätt-ningen. Att resultat på ett nationellt prov ska ha en särskild betydelse innebär att det har en större betydelse än andra enskilda underlag vid lärarens allsidiga utvärdering av elevens kunskaper vid betygssättningen”2.
Vidare är ett system för extern bedömning av de nationella proven under utveckling och kommer att prövas under de kommande årens försöksverksam-het. Slutligen bör nämnas att antalet obligatoriska nationella prov i gymnasie-skolan har minskat, och sedan början av 2018 innefattar enbart den högsta kursen på respektive program. Detta innebär för engelskans del att provet för kursen engelska 5 enbart är obligatoriskt på yrkesprogram men kan användas även på andra program om rektor fattat beslut angående detta.
Det svenska nationella prov- och bedömningssystemet är omfattande, såväl vad gäller antal ämnen som typer av material. Förändringar genomförs succes-sivt, baserade på empiriska iakttagelser av skilda slag och/eller politiska beslut. Vad gäller verksamheten med material i engelska, franska, tyska och spanska är de grundläggande kvalitetsprinciper som diskuterats i det här aktuella texten av stor vikt för arbetet. I de följande kapitlen konkretiseras och diskuteras delar av detta arbete.
Referenser
Assessment Reform Group (2002). Assessment for Learning: 10 principles. Research-based principles to guide classroom practice. Hämtad 16 juli 2018 från
https://www.aaia.org.uk/content/uploads/2010/06/Assessment-for-Learning-10-principles.pdf
Bachman, L. F. (1990). Fundamental Considerations in Language Testing and Assess-ment. Oxford: Oxford University Press.
Black, P. & Wiliam, D. (1998). Inside the black box: Raising standards through classroom assessment. Phi Delta Kappan, 80(2), 139–148. Hämtad 16 juli
2018 från
https://www.michigan.gov/documents/mde/Inside_The_Black_Box_ -_Black_and_William_601104_7.pdf
Canale, M., Swain, M. (1980). Theoretical bases of communicative approaches to second language teaching and testing. Applied Linguistics 1, 1–47.
Carroll, B. J. (1980). Testing communicative performance. London: Pergamon.
Council of Europe (2001). Common European Framework of Reference for Languages: Learning, teaching, assessment. Cambridge: Cambridge University Press.
Erickson, G. (1998). Test-taker feedback – Elevers synpunkter som del av arbetet med nationella prov i engelska. I B. Ljung och A. Pettersson (red.), Perspektiv på bedömning av kunskap (s. 79–100). Lärarhögskolan i
Stockholm, Institutionen för pedagogik.
Erickson, G. (2009a). ”Att bäras åt” – Om den goda bedömningens flerfaldig-het och ömsesidigflerfaldig-het. I Tornberg, U. et al. Språkdidaktiska perspektiv. Om lärande och undervisning i främmande språk (s. 159–173). Stockholm: Liber.
Erickson, G. (2009b). Nationella prov i engelska – En studie av bedömarsamstämmighet.
Hämtad 16 juli 2018 från www.nafs.gu.se/publikationer
Erickson, G. (2011). Handle with care. Om referensramen och bedömning av språklig kompetens. I Söderberg, C. (red.), Språklärarens stora blå? En samling texter om Gemensam europeisk referensram för språk (s. 31–37). Uppsala:
Uppsala universitet, Fortbildningsavdelningen för skolans internationa-lisering.
Erickson, G. (2016). Bedömningens dubbla funktion – för lärande och lik-värdighet. Communicare – et fagdidaktisk tidskrift fra Fremmedspråksenteret, 2016, 4–9. Hämtad 16 juli 2018 från
https://www.fremmedspraksenteret.no/communicare
Erickson, G. (2017). National Assessment of Foreign Languages in Sweden. Hämtad
16 juli 2018 från https://nafs.gu.se/information
Erickson, G. & Gustafsson, J-E. (2005). Some European Students' and Teachers' Views on Language Testing and Assessment. A report on a questionnaire survey.
European Association of Language Testing and Assessment. Hämtad 16 juli 2018 från http://www.ealta.eu.org/resources.htm
Erickson, G. & Gustafsson, J-E. (2017). Bedömningens dubbla funktion. I Lundgren, U. P; Säljö, R. & Liberg, C. (red.), Lärande, skola, bildning (4:e
utg., s. 551–581). Stockholm: Natur & Kultur.
Erickson, G. & Åberg-Bengtsson, L. (2012). A Collaborative Approach to National Test Development. In Tsagari, D. & Csépes, I. (Eds.),
Collaboration in Language Testing and Assessment (p. 93–108). Frankfurt am
Main: Peter Lang.
Europarådet/Skolverket (2009). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning, bedömning. Stockholm: Skolverket. Hämtad 16 juli 2018 från
https://www.skolverket.se/publikationer?id=2144
European Commission (2012). First European Survey on Language Competences. (Executive Summary). Hämtad 16 juli 2018 från
http://ec.europa.eu/languages/library/studies/executive-summary-eslc_en.pdf
European Association for Language Testing and Assessment/EALTA (2006).
EALTA Guidelines for Good Practice in Language Testing and Assessment.
Hämtad 16 juli 2018 från www.ealta.eu.org/guidelines.htm
Gardner, J. (Ed.) (2012). Assessment and Learning (Second edition). London: Sage.
Harlen, W. (2007). Assessment of Learning. London: Sage Publications Ltd.
Harlen, W. (2012). On the Relationship Between Assessment for Formative and Summative Purposes. I Gardner, J. (red.), Assessment and Learning (second
edition), s. 87–102. London: Sage Publications Ltd.
Hymes, D.H. (1972). On communicative competence. In J.B. Pride & J. Holmes (Eds.), Sociolinguistics, 269–293. London: Penguin.
Lindqvist, AK. (2012). Datorbaserad bedömning i språk – forskningsläge, erfarenheter och implikationer. Masteruppsats i ämnesdidaktik. Göteborg: Göteborgs
universitet.
Lodeiro, J. (2012). Bedömning av muntlig reception. En studie av utveckling av
natio-nellt provmaterial i spanska. Masteruppsats i ämnesdidaktik. Göteborg: Göteborgs universitet.
Messick, S. A. (1996). Validity and Washback in Language Testing. Language Testing 13, 241–256.
Messick, S. A. (1989). Validity. I R. L. Linn (Ed.), Educational Measurement (3rd
ed, pp. 13–103). New York: American Council on Education/Macmillan. Sadler, R. (1989). Formative Assessment and the design of instructional
sys-tems, Instructional Science, 18, 119–144.
Scriven, M. (1967). The methodology of evaluation. I R. W. Tyler, R. M. Gagné, & M. Scriven (red.), Perspectives of curriculum evaluation, 39–83. Chicago, IL:
Rand McNally.
Shohamy, E. (2001). The Power of Tests. A critical perspective on the uses of language tests. Harlow, Essex: Pearson Education Limited.
Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjlig-heter. Stockholm: Skolverket. Hämtad 16 juli 2018 från
https://www.skolverket.se/publikationer?id=2660
Skolverket (2017). Skolverkets systemramverk för nationella prov. Stockholm:
Skol-verket. Hämtad 16 juli 2018 från
https://www.skolverket.se/publikationer?id=3890
Stobart, G. (2012). Validity in Formative Assessment. I Gardner, J. (Ed),
Assessment and Learning (s. 233–242). London: Sage.
SOU (2016:25). Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 16
juli 2018 från https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2016/03/sou-201625/
Takala, S., Erickson, G., Figueras, N. & Gustafsson, J-E. (2016). Future Prospects and Challenges in Language Assessments. I Tsagari, D. &
Banerjee, J. (eds.), Contemporary Second Language Assessment, Contemporary Applied Linguistics (s. 299–315). London: Bloomsbury Academic.
Taras, M. (2005). Assessment – Summative and Formative – Some Theoretical Reflections. British Journal of Educational Studies 53(4), 466–478.
Torrance, H. (2007). Assessment as learning? How the use of explicit learning objectives, assessment criteria and feedback in post-secondary education and training can come to dominate learning. Assessment in Education, 14(3),
281–294.
Verhelst, N. (2013). Comparison of national tests across time: some psychometric and statistical issues. Intern rapport till Skolverket.
Weir, C. J. (2005). Language Testing and Validation: An Evidence-Based Approach.