Projektet NAFS har ett pågående uppdrag att påbörja utveckling av dator-baserade prov (CBT) som mäter traditionell läsförståelse. Avsikten initialt är att så långt som möjligt pröva samma förmågor som i pappersbaserade prov (PBT). Det finns dock anledning att anta att själva överförandet till dator innebär en viss förändring av kunskapsobjektet. Om eleven, för att visa sin läsförståelse, behöver kunna hantera en dator, t.ex. skrolla och klicka sig fram, och detta i sig inte utgör en del av kunskapsobjektet finns risk för metodeffekter som bör kontrolleras för att inte påverka validiteten negativt. På samma sätt kan skrivande för hand också skapa metodeffekter i ett provsammanhang, när provtagare sällan skriver för hand annars. Chapelle & Douglas (2006) diskuterar om språklig kompetens i en
traditionella pappersprov istället skulle kunna sägas innebära negativa metod-effekter och vara ett exempel på ett alltför insnävat kunskapsobjekt.
Olika texttyper och olika svarsformat i de pappersbaserade nationella pro-ven lämpar sig förmodligen mer eller mindre väl för CBT. Inom projektet NAFS pågår ett arbete med att analysera existerande format, om och hur kun-skapsobjektet förändras vid en övergång till CBT samt i vilken mån det finns risk för oavsiktliga metodeffekter och ett alltför insnävat (eller utökat) kunskaps-objekt. Vidare studeras vilka nya möjligheter och utmaningar som uppstår vid utformning av datorbaserade läsförståelseprov. I sammanhanget kan noteras att Skolverket i en rapport, utifrån den svenska läsförståelsen i PISA 2009, konsta-terar att korrelationen där är stark mellan resultaten på de digitala och traditio-nella läsförståelsetesten (Skolverket, 2013).
Det finns flera existerande format som troligtvis gynnas av en datorbasering. Detta gäller t.ex. så kallade lucktexter där flervalsalternativen presenteras i form av en ’rullgardin’, vilket möjliggör för eleven att se det valda alternativet i sin kontext på ett mer autentiskt sätt. I frågeformat där det handlar om att hitta och identifiera ett ord eller en passage i den lästa texten, skulle eleven i ett dator-baserat format kunna markera ett avsnitt av texten för att avge ett svar, utan att producera egen text.
Med en datorbasering av läsförståelsedelen i de nationella proven finns det troligtvis också möjlighet att utveckla nya frågeformat som underlättar pröv-ningen av vissa förmågor. Drag and drop-funktioner skulle exempelvis ytterligare
möjliggöra prövning av förmågan att förstå struktur och sammanhang i en text. Förståelsen av instruktioner och beskrivningar skulle kunna prövas med hjälp av klickbara bilder.
Det finns också utmaningar med att övergå till att pröva läsförståelse via dator. Tekniska förutsättningar, som t.ex. skärmstorlek, skiljer sig mellan olika skolor. De prov som utvecklas måste kunna fungera för en stor variation av digitala lösningar och skärmstorlekar. Den långa läsförståelseuppgift som ingår i dagens prov ryms inte inom de ramar som vanligt förekommande provplatt-formar erbjuder. Det är en utmaning att ge eleven möjlighet att, som i de pappers-baserade proven, se frågor och text samtidigt. Likaså ryms inte mer omfångsrika lucktexter, utan dessa behöver delas upp i flera separata avsnitt. Uppgifter av detta slag avser att pröva bl.a. förmåga att förstå sammanhang och att språkligt binda ihop innehåll, vilket kräver att eleven har tillgång till hela texten och kan gå fram och tillbaka. Itemiserade provformat bör däremot fungera väl.
De begränsningar som idag upplevs vid utformningen av datorbaserade prov, t.ex. möjligheten att få plats med både text och frågor, och arbeta med estetiskt tilltalande layout, kan förhoppningsvis delvis överkommas med teknisk och designmässig utveckling. Provplattformens utformning och möjligheter, liksom provtagarens digitala verktyg vid provtillfället, kommer dock att utgöra en begränsning. På samma sätt är naturligtvis dagens prov i sin utformning i viss mån styrda av A4-formatet, vars begränsningar vi oftast inte ifrågasätter.
Hur skulle då bedömningen av ett datorbaserat prov i engelsk läsförståelse inom det nationella provsystemet kunna se ut? De frågor som redan idag är lätträttade, dvs. flervalsfrågor och frågor där enstaka ord efterfrågas, kommer i stor utsträckning att kunna automaträttas. Korta svar om ett eller några få ord kommer delvis att kunna automaträttas. De flesta provplattformar ger möjlighet att lägga in ett visst antal acceptabla svar och utifrån de storskaliga utprövningar som föregår ett nationellt prov finns goda möjligheter att på förhand lägga in vanligt förekommande alternativa svar, och i viss mån även accepterade felstav-ningar. Bedömande lärare får sedan gå igenom, och utifrån bedömningsanvis-ningar ta ställning till, de elevsvar som systemet inte kan hantera automatiskt.
Det kan finnas skäl till att ännu inte fullt ut överge pappersformatet och en kombination av papper och datorbasering kan vara ett alternativ. Texter skulle kunna distribueras i pappersform medan frågor och svar datorbaseras. Det skulle möjliggöra fortsatt användning av de längre lästexterna som används idag. Än så länge ger förmodligen pappersbaserade prov bäst möjlighet att använda sig av lässtrategier som att stryka under, ringa in och på andra sätt markera nyckelord eller väsentlig information.
Det finns andra skäl till att faktiskt överge papperet, men det bör göras med medvetenhet om förändringens positiva och negativa effekter. Wästlund (2007) lyfter fram att läsning på skärm tycks innebära en större ansträngning, mental workload, än läsning på papper och drar slutsatsen att:
[…] more importantly, in order to optimize the information processing ability during consumption of information of onscreen presented material, it is time to abandon the high-tech recycling of the ancient scroll and to break free of the traditions of printing, i.e. displaying written material in the standard A4 format and instead adapt the page layout to fit its intended medium. (s. 35)
Slutligen kan konstateras att prövning av läsförståelse på papper om/när läsning på skärm blir det mest vedertagna, troligtvis skulle inverka negativt på provets