Det är, utifrån forskning som redovisats ovan, rimligt att anta att könsskillnaden på de högre nivåerna i engelska till en betydande del kan relateras till skillnader i ordförråd och vana att läsa och tillgodogöra sig mer teoretiska och avancerade texter och mer komplext talat språk. Frågan är om alla elever är fullt medvetna om att de högre nivåerna, enligt centralt innehåll och kunskapskrav, ställer större krav på förmågan att förstå och uttrycka sig i mer komplexa och formella sammanhang, och att det för detta krävs en bredare och djupare kunskap om ord och språkliga strukturer samt en högre grad av precision?
Svenska elever har goda kunskaper och färdigheter i engelska, vilket har be-kräftats i internationella undersökningar senast i The European Survey on Language Competences (ESLC), på svenska Internationella språkstudien, som genomfördes
2011 (Skolverket, 2012). Studien visade att svenska niondeklassares kunskaper i engelska är mycket goda, och Sverige placerade sig i topp bland de 13 del-tagande länderna.I studien ingick också en enkät som visade att svenska elever har en positiv inställning till engelska, och de tycker också i stor utsträckning att språket är lätt att lära sig.
Men hur länge kan man leva på gamla meriter? Finns det en risk att många elever är nöjda med sin nivå i engelska och tycker att kunskaperna räcker till utan att de behöver anstränga sig så mycket? I ett mail i samband med det nya kursprovet för Engelska 7 skrev en lärare: ”Det är en kamp att synliggöra progres-sionen mellan kurserna 5–7. För kurs 5 räcker det att ha kollat på några serier typ ”Vänner” eller ”How I met your mother”. Kurs 6 klarar många med ett nödrop och sedan ska de gå kurs 7.” En annan lärare gjorde i lärarenkäten följande reflektion:
”Resultaten tyder på att eleverna rent allmänt bör läsa mer, inte minst tyngre texter, där det krävs viss analys för att uppfatta det som egentligen sägs.” Kanske måste dessa frågor
diskuteras mera i lärarutbildningarna och i klassrummen?
En del elever tillägnar sig troligen i viss utsträckning de kunskaper som krävs för en högre nivå i engelska utanför skolan, och som framgått ovan tycks detta framför allt gälla manliga elever. Dock behöver alla elever nå den nivå som krävs för att tillgodogöra sig texter och talat språk där innehållet kan vara komplext och abstrakt, ordförrådet relativt avancerat och meningsbyggnaden mer kom-plicerad. Det är i första hand en didaktisk fråga såtillvida att det är angeläget att lärare och elever diskuterar hur man kan gå tillväga för att utveckla dessa för-mågor. Det innebär inte att de kvinnliga eleverna måste börja spela interaktiva dataspel i större utsträckning, även om det verkar vara ett av sätten att utveckla sin språkliga förmåga. Dock torde motivation vara en grundläggande faktor. Alla lärare är naturligtvis medvetna om att motivation är avgörande när det gäller att lära sig, och det finns många studier och teorier att luta sig mot. I en översikt i Sundquist & Sylvén (2016) redovisas t.ex. flera studier som visar att det gagnar både lärare och elever och ökar elevernas motivation om läraren tar reda på mer om elevers olika engagemang utanför skolan och visar att dessa kan vara relevanta utgångspunkter för ett resonemang om hur man kan förbättra sin språkliga förmåga.
Bland material som finns att tillgå via Skolverkets webbplats för att hjälpa elever att bli mer medvetna om sitt lärande och reflektera över sin språkinlär-ning och för att ge uppslag till diskussion kan nämnas bl.a. Europeisk språk-portfolio för grundskolan och Europeisk språkspråk-portfolio 16+ för gymnasiet. För gymnasiet finns också ett självbedömningsmaterial (Skolverket, 2014) med olika checklistor. Ett annat sätt kan vara att eleverna under ett par veckors tid för dagbok över vilka fritidsaktiviteter de är engagerade i som har med engelska att göra och funderar över vilken typ av input (och eventuell output) dessa involverar.
Det är angeläget att följa kunskapsutvecklingen i engelska, inte minst mani-festerad genom betyg och resultat på de nationella proven, eftersom det natur-ligtvis är viktigt att så många elever som möjligt når en nivå i engelska som är i linje med kunskapskraven i de högre kurserna på gymnasiet och som är tillräck-ligt hög för att eleverna ska få bra möjligheter att klara framtida studier.
Referenser
Buck, G. (2001). Assessing Listening. Cambridge: Cambridge University Press.
Börjesson, L. (2016). Rapport om kursprovet i Engelska 7 vårterminen 2016. Hämtad
2018-05-10 från http://nafs.gu.se/publikationer
Council of Europe/Skolverket. (2009). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning, bedömning. Hämtad 2018-05-10 från
www.skolverket.se/publikationer?id=2144
Erickson, G. & Åberg-Bengtsson, L. (2012). A Collaborative Approach to National Test Development. I Tsagari, D. & Csépes, I. (red.), Collabora-tion in Language Testing and Assessment (s. 93–108). Frankfurt am Main:
Peter Lang.
European Commission/SurveyLang (2012). First European Survey on Language Competences: Final Report. Hämtad 2018-05-10 från
http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/repository/languages/poli cy/strategic framework/documents/language survey final report_en.pdf Europarådet/Skolverket (2004). Europeisk Språkportfolio 12–16 år. Hämtad
2018-05-10 från
http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sprak/europeisk sprakportfolio 1.83490
Europarådet/Fortbildningsavdelningen vid Uppsala universitet. (2014).
European Language Portfolio 16+. Hämtad 2018-05-10 från
http://www.fba.uu.se/verksamhet/sprakportfolio/
Grabe, W. (2009). Teaching and Testing Reading. I Long, M. H. & Doughty, C. J. (eds). The Handbook of Language Teaching (s. 441–462). Chichester:
Wiley & Blackwell
Skolverket (2002). Gymnasieskolans kursprov vt 2002. En resultatredovisning. Skolverket (2014). Självbedömning i engelska 5 på gymnasial nivå.
Hämtad 2018-09-28 från
https://bp.skolverket.se/web/bs_gy_engeng05/enskilda-uppgifter Skolverket (2012). Internationella språkstudien 2011. Hämtad 2018-05-10 från
https://www.skolverket.se/statistik och utvardering/internationella studier/sprakstudien eslc
Skolverket (2013). En tillbakablick på de nationella proven i gymnasieskolan: Kursproven i engelska 2001–2012. Hämtad 2018-09-28 från
https://www.skolverket.se/publikationer?id=3255
Skolverket (2016). Betyg och studieresultat. Hämtad 2018-09-28 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning
Sundquist, P. & Sylvén, L. K. (2012). World of VocCraft: Computer Games and Swedish Learners’ L2 Vocabulary. I Reinders, Hayo (Ed.), Digital Games in Language Learning and Teaching (s. 189–209). Basingstoke: Palgrave
MacMillan.
Sylvén, L. K. (2004). Teaching in English or English Teaching? On the effects of content and language integrated learning on Swedish learners’ incidental vocabulary acquisi-tion. Doctoral Dissertation at Göteborg university. Acta Universitatis
Gothoburgensis.
Sundqvist, P. (2009). Extramural English Matters – Out-of-School English and Its Impact on Swedish Ninth Graders – Oral Proficiency and Vocabulary.
Dissertation. Karlstad. Hämtad 2018-05-10 från http://www.diva portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A275141&dswid=7290 Sylvén, L. K.och Ohlander, S. (2014). The CLISS Project: Receptive Vocabulary
in CLIL versus non CLIL Groups. Moderna Språk 108(2) s. 80–114.
Sundquist, P. & Sylvén, L. K. (2016). Extramural English in Teaching and Learning From Theory and Research to Practice. London: Palgrave Macmillan.