Delprov C prövar elevernas förmåga att uttrycka sig och interagera i skrift på engelska.
6.1 Förberedelser
Som förberedelse inför delprov C behandlas i undervisningen bedömnings-faktorerna för skriftlig produktion och interaktion och dessa konkretiseras. Det är något som sker kontinuerligt då lärare och elever tillsammans belyser kunskaps-kraven och aktivt arbetar med att exemplifiera värdeorden utifrån styrdokument och kommentarmaterial. Elever har, oavsett språklig nivå, arbetat med att skriva texter i olika genrer och med olika syften i undervisningen.
I vår undervisning brukar vi, inför delprov C, låta eleverna titta igenom sin skriftliga produktion och reflektera över den lärar- och kamratrespons de fått och vad de kan dra för lärdom av denna. Eleverna har fått träna på att ge re-spons på varandras texter utifrån kunskapskrav och exempeltexter från tidigare års frisläppta prov och andra elevproducerade texter. Syftet är att medvetande-göra dem om styrkor och förbättringsområden i sin egen skrift. Vi påminner eleverna om att noga läsa vad själva uppgiften faktiskt innebär – vilken typ av text de förväntas skriva samt att utnyttja den hjälp provmaterialet ger via t.ex. stödpunkter. Vidare påpekas att eleverna förväntas hålla sig inom ett visst ordspann. Under de senaste åren har alltmer av elevernas skriftliga produktion och interaktion i undervisningen kommit att ske digitalt. Därför välkomnas förstås införandet av möjligheten att skriva delprov C digitalt både av elever och lärare. Det gör att provet blir mer autentiskt. Vidare möjliggörs viss textredigering för eleverna, vilket de är vana vid.
När delprovet genomförs digitalt får inte eleverna ha tillgång till stavnings- eller grammatikkontroll. Dessutom måste det säkerställas att elevernas digitala enheter inte kommunicerar med internet och på så vis äventyrar sekretessen eller möjliggör fusk. För att möta dessa krav kan skolor skapa provkonton som blockerar internetuppkoppling samt endast erbjuder ett enklare ordbehandlings-program. Skolor kan även köpa färdiga provplattformer. Andra sätt att till-godose kraven är att ha ett flertal vakter i varje provrum vilket organisatoriskt kan vara svårt att hantera.
Frågor av mer teknisk och organisatorisk karaktär kan också behöva beaktas. Det kan exempelvis handla om trasiga elevdatorer och behov av extra enheter
elevers texter förs över till bedömande lärare måste hanteras på säkert sätt. Det är också viktigt att tänka igenom eventuella anpassningar för de elever som kan behöva det. Elever med funktionsnedsättning kan ges möjlighet att återge den text de producerat för läraren eller att få den uppläst för att kunna redigera.
För engelska 6 i gymnasiet finns ett förberedelsematerial som ska behandlas och bearbetas innan delprovet skrivs. Cirka två veckor innan det skriftliga provet delas förberedelsematerialet ut, vilket levererats tidigare under våren. Det kan ges som hemuppgift att till följande lektion läsa in sig på materialet. Eleverna kan stryka under och kommentera i häftet som ett stöd för kommande diskussioner. Därefter följer en förberedelselektion som ofta inleds med att låta eleverna diskutera sina tankar utifrån materialet i små grupper. Det brukar bli ett bra samtal kring olika texttyper och hur man ska förhålla sig till källor. Det varierar hur väl eleverna förbereder sig med hjälp av detta material, såväl inne-hållsmässigt som språkligt. Vissa elever ser potentialen att få stöd av förberedelse-materialet och utnyttjar även möjligheten att erövra vokabulär som de kan tänkas behöva, medan andra av olika skäl inte har läst igenom materialet särskilt grundligt. Efter lektionen lämnar eleverna in materialet, då detta inte ska använ-das under själva provtillfället.
6.2 Delprov C – Genomförande
Liksom delprov B ligger delprov C på ett fast datum och har varierande tids-omfattning beroende på årskurs; från 45 minuter i årskurs 6, till 80 minuter i årskurs 9 och engelska 5 samt för engelska 6, 100 minuter.
De allra flesta elever kommer snabbt igång med sin text och hittar någon ingång som passar den egna personen och förmågan. Varje år finns det några elever som skriver långa texter och upplever sig begränsade av ordspannet de förväntas hålla sig inom. I enstaka fall hinner de inte avsluta sina texter på det sätt de hade önskat.
7 Efterarbete
7.1 Bedömning
När så eleverna har gjort sitt är det dags för läraren att ta sig an bedömningen av de olika delproven. Att hitta det mest rättvisa, likvärdiga och praktiska sättet för bedömning av elevernas prestationer kan vara en svår uppgift.
För delprov A handlar det om att komplettera anteckningarna man gjort under samtalets gång och med hjälp av kunskapskrav och bedömningsfaktorer fastställa elevens delprovsbetyg. Inspelningarna är till god hjälp när man behö-ver lyssna på vissa samtal ytterligare en gång eller när man behöbehö-ver ta hjälp av en kollega för medbedömning i de fall då man varit ensam bedömare.
Delprov B är den provdel, vars bedömning är enklast och snabbast att genom-föra, då upp emot hälften av uppgifterna är s.k. slutna format där enbart ett alternativ är rätt. Även öppna svar exemplifieras tydligt i bedömningsanvisning-arna. Oftast bedömer respektive lärare proven från sin klass och de öppna svar som man anser svårbedömda tar man upp med kollegorna vid en ämnesträff och jämför med bedömningsanvisningarna. Dessa möten brukar ofta lösa de problem eller funderingar som eventuellt kan finnas och det är givande att till-sammans resonera kring olika varianter på elevlösningar.
Delprov C är det delprov som oftast kräver mest bedömningstid. Liksom inför bedömningen av delprov A är det viktigt att studera de bifogade elev-exemplen från bedömningsmaterialet, kunskapskraven och kommentarmate-rialet. Då man vid det här laget känner sina egna elever väl, kan det vara värde-fullt att man som undervisande lärare inte ensam bedömer sina elevers texter. Detta för att undvika att påverkas av tidigare kunskaper om elevens skrivför-måga. Ett välfungerande sätt vi har använt oss av i gymnasiet är att tre lärare samarbetar och byter texter enligt ett cirkelschema. Vi gör individuellt en grund-lig bedömning med motivering samt betyg och återlämnar därefter texterna till undervisande lärare. Denne gör i sin tur en snabb bedömning utan att ta del av förste bedömarens kommentarer innan den egna bedömningen görs. Under-visande lärare jämför sedan de två bedömningarna. Därefter har vi ett möte där vi lyfter de texter vars bedömning skiljer sig åt. Den tredje bedömaren får nu möjlighet att läsa denna text och vi diskuterar fram en gemensam bedömning. Undervisande lärare har dock det slutgiltiga beslutet.
Generellt är det bra att sträva efter att byta elevtexter med lärare på andra skolor eller program för att undvika att man vänjer sig vid en viss typ av elev-texter. Detta kan medföra att lärare skapar ett ”internt betygssystem” och att nivån sätts utifrån det elevunderlaget man möter på den egna skolan.
Eftersom bedömningen av delprov C tar mycket tid i anspråk hanteras det ur arbetstidshänseende på olika sätt. Vi har erfarenheter av grundskolor som använder sig av en schablontid för att räkna ut rättningstid av de olika proven. Det kan till exempel handla om 30 minuter per elev i engelska. Tyvärr täcker
inte denna tid in den faktiska tidsåtgång som krävs för all bedömning och rap-portering av elevernas resultat. Om undervisande lärare har flera klasser som genomför nationella prov i engelska och i andra ämnen innebär detta en tung arbetsbelastning och i dessa fall kan proven fördelas ut för bedömning och rättning bland övriga behöriga lärare även om de inte undervisar klassen. Det kan dock se väldigt olika ut mellan skolor och stadier.
För att frigöra bedömningstid har vissa grundskolor s.k. ”rättningsdagar” när några undervisningsgrupper har prao-period eller annan schemabrytande aktivitet vilket medför att färre vikarier behövs. Det kan även vara positivt att involvera lärare från årskurs 4 och 5 i genomförande och rättning av några del-prov för årskurs 6 vilket kan göra att de blir mer förtrogna med kunskapskraven. Detta kan ses som fortbildning både i ämnet och i bedömning.
Vi har erfarenheter från kommuner som använder sig av så kallad ”extern bedömning” där alla delprov för årskurs 6 och 9 samlas in och fördelas på några få rättande lärare. Det innebär att alla skriftliga delar av de nationella proven, bedöms av ett antal ämnesbehöriga lärare. Bedömningen äger rum under cirka fem arbetsdagar i en lokal som oftast inte ligger i anslutning till någon av skolor-na för att lärarskolor-na i lugn och ro ska kunskolor-na fokusera på bedömningen. Konkret kan det gå till så att gruppen delas in så att hälften bedömer läsförståelse och den andra hälften bedömer hörförståelse. Vid delprov C, Writing, bedöms varje elevtext av två lärare som var för sig gör en bedömning. Är man helt överens fastslås betyget. Om bedömningarna skiljer sig åt marginellt resonerar man sig oftast fram till ett gemensamt beslut. I de fall där uppfattningarna skiljer sig ett helt betygssteg görs en tredje bedömning av ytterligare en lärare för att man ska bli ense om ett betyg. I enstaka, mycket svårbedömda fall kan omdömen från ytterligare en eller två bedömare komma i fråga.
7.2 Frånvarande elever
Om en elev är frånvarande vid ordinarie provtillfälle är det upp till rektor att besluta om eleven ska få lov att göra provet eller inte i efterhand. Detta är dock oftast något som sker i samråd med undervisande lärare som ofta ser en vinst med att låta eleven göra något delprov i efterhand för att bidra till en mer rättvis betygssättning.
En praktisk lösning kan vara att man mot terminens slut samlar ihop de elever som missat något delprov av alla de nationella prov som gjorts och genom-för ett provtillfälle där eleverna har olika prov och provtider. Oftast är det då
årets prov som används vilket man bör ta hänsyn till när man beaktar elevens resultat, eftersom elever kan ha fått information om provets innehåll.
7.3 Elevrespons
När all bedömning är färdig får eleven information om sitt resultat från sina respektive lärare. Vanligen sker det under en engelsklektion där eleverna arbetar individuellt och en elev i taget får sitt resultat från läraren. De allra flesta elever är intresserade av att få se sitt prov och diskutera resultatet och hur de kan utvecklas vidare. Ytterst få elever väljer att inte delta. Då detta samtal oftast sker med enbart några veckor kvar av terminen, har läraren i de flesta fall hunnit göra en översyn av allt eleven visat av sina kunskaper och kan dessutom med-dela slut-/kursbetyg.
7.4 Rapportering
De allra flesta skolor använder sig av någon typ av lärplattform där läraren läg-ger in elevens resultat på varje delprov tillsammans med en skriftlig kommentar. Flera system tillåter även att man kopplar resultatet till kunskapskraven. Via lärplattformen kan både vårdnadshavare och elev ta del av resultatet på de natio-nella proven. Vidare måste ansvarig ämneslärare lägga in resultatet för varje en-skild elev på varje delprov för direktrapportering till Statistiska centralbyrån.
Därutöver behöver man som lärare stämma av vilka elevers prov som ska in till Göteborgs universitet för resultatuppföljning, kopiera dessa och skicka in. Avslutningsvis ska lärarenkäten fyllas i där vi som lärare får ge respons på årets provdelar.