transformerande kraft
3.4 Samhällsinstitutioner
3.4.4 Demokrati i praktiken
Digitaliseringen stöper om demokratins praktik
Det finns många synsätt och uppfattningar om vad en demokrati innebär. Ett kännetecken för demokrati är upplyst förståelse, dvs.
att människor har nyanserad information och kunskap som gör det möjligt för dem att ta ställning i samhällsfrågor liksom för att forma sina liv.94 Social tillit är en av de faktorer som lyfts fram som en för-utsättning för att en demokrati och dess värden (solidaritet, tolerans m.m.) ska fungera.95
Föreningsverksamhet, folkbildning och ett brett deltagande i folkrörelser var centrala delar i demokratins utformning i Sverige under 1900-talet. Statens finansiella stöd och uppmuntran till en-skilda grupper att organisera sig gav stöd och incitament för före-ningsverksamheten och en hög andel av invånarna var också med-lemmar i minst någon förening.96 Arbetet bedrevs i demokratisk anda och skolade generationer i denna form av demokrati i praktiken.
Det är rimligt att anta att föreningsväsendet innebar att de förenings-aktiva fick såväl praktiska färdigheter som tillit till myndigheter och samhälle, förmåga att verka utifrån juridiska regelverk och utveck-lade entreprenöriell förmåga dvs. kompetens att förverkliga och finansiera sina idéer.97
Digitaliseringen kan komma att stöpa om formerna för demo-kratin. Den ökar möjligheten för fler att ta initiativ, vara delaktiga och bidrar till transparens. Det kan skapa nya former för engage-mang när deltagandet i föreningsliv samt i politiska partier kontinu-erligt sjunkit sedan 1990-talet. Digitaliseringen möjliggör exempel-vis att individer enklare kan påverka förslag och prioriteringar i kommunal verksamhet, driva och delta i debatter, och ingå i grupper av olika slag på internet. Digitaliseringen förbättrar möjligheterna
94 Upplyst förståelse är en av fem grundläggande kriterier som kännetecknar den pluralistiska demokrati enligt den amerikanska statsvetaren Robert Dahl klassiska demokratimodell.
95 Regeringskansliet, Statsrådsberedningen (2013), Framtiden och samhällets grundläggande värden, underlagsrapport nr 6 till Framtidskommissionen, Joakim Ekman.
www.regeringen.se/sb/d/16883/a/206841
96 Regeringskansliet, Statsrådsberedningen (2013), Framtiden och samhällets grundläggande värden, underlagsrapport nr 6 till Framtidskommissionen, Joakim Ekman. s. 90,
www.regeringen.se/sb/d/16883/a/206841
97 Se resonemang kring SVEROK i Koljonen, Johanna (2015) Vilken effekt har spelandet haft för Sveriges digitalisering? s. 263, i Digitaliseringskommissionens delbetänkande Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter, SOU 2015:65.
för offentlig sektor att tillhandahålla service som svarar upp mot medborgarnas behov.98 Den kunskapsuppbyggnad som digitalise-ringen möjliggör kommer även ge nya underlag för politiken och de offentliga verksamheternas arbete för att svara upp mot medborgar-nas behov.
3.5 Infrastruktur
Figur 3.7 Samhällsområde – Infrastruktur
98 2014 års Demokratiutredning belyser detta och kommer med ett slutbetänkande till årsskiftet 2015/2016. Direktiv 2014:111, Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet.
SOU 2015:91 Digitaliseringens transformerande kraft
Samhället är i mycket hög grad beroende av en fungerande infrastruktur
Digitaliseringen och teknikutvecklingen leder till att digitala miljöer växer fram genom att alltmer teknik som utvecklas kopplas samman.
Det gör att människor, saker, händelser och processer är kopplade till varandra via nätet.99 Det ställer krav på tillgång till internet. Att infrastrukturen fungerar och är tillgänglig är avgörande. Inom allt fler områden fångar statistikuppföljningen inte in de förändringar som sker till följd av digitaliseringen. För att kunna följa utveck-lingen behöver nya sätt att mäta och nya indikatorer utformas.
Utvecklingen leder till att stora datamängder skapas på internet.
Öppna data är viktig för utvecklingen. Att förstå och hantera komplexiteten är också avgörande för att utveckla skydd för inte-gritet och säkerhet.100
3.5.1 Tillgång
Tillgång till infrastruktur är centralt
För att bygga ett hållbart samhälle behöver Sverige robust och snabb internetuppkoppling. Såväl de mobila näten som fibernäten behöver fortsatt utvecklas med större kapacitet och högre hastighet. Väl fungerande konkurrens är en förutsättning och bidrar till att stimu-lera utbyggnaden och utbudet av tjänster.
Bredbandsutbyggnaden sker i första hand av marknaden. Staten medverkar genom bl.a. Bredbandsforum för att samordna samver-kan och kunskapsuppbyggnad inom området.101 Där möts företag, myndigheter och organisationer för att tillsammans identifiera hinder och hitta lösningar som ökar tillgången till bredband i hela landet.
99 Se Höök, Kristina (2015), Digitaliseringen av det vardagliga, s. 172, i Digitaliserings-kommissionens delbetänkande Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter, SOU 2015:65.
100 deKaminski, Marcin (2015), Nätet, politiken och nätpolitiken, s. 242 i Digitaliserings-kommissionens delbetänkande Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjlig-heter, SOU 2015:65.
101 Bredbandsforums hemsida www.bredbandsforum.se (Hämtad 2015-10-23).
Infrastruktur möjliggör smarta städer och en levande landsbygd Smarta städer är ett begrepp som används flitigt. Begreppet innebär att it blir ett medel för att tillgängliggöra tjänster både till med-borgarna, företagen och till myndigheter som en del av stadens system.102
Storstäderna växer i hela världen, och allt fler flyttar från lands-bygd till stad. I Sverige bor drygt 1,7 miljoner i de tre storstads-kommunerna och antalet beräknas öka med 37 procent under de närmaste 40 åren.103 Samtidigt ökar kraven på smidiga transporter, energieffektiva byggnader och en låg miljöpåverkan. Transporter, byggnader och energiförsörjning är tre grundläggande infrastruktur-system i en stads funktion, och de hänger tätt ihop.
Urbaniseringen gör att allt färre bor i småorter och i glesbygd.
Det utmanar det regionalpolitiska utvecklingsmålet om utvecklings-kraft i alla delar av landet. Målet för de areella näringarna om ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv blir svåra att nå då orter som förlorar befolkning även förlorar andra tillgångar som kunskaps-, kulturellt och socialt kapital. Befolkningsminskningen är störst i de mycket avlägsna landsbygdsregioner. Glesbygdskom-munerna väntas minska sin befolkning med 10 procent under de närmaste 40 åren.104 För att miljöer ska vara attraktiva att bo och driva företag i behövs där en väl fungerande infrastruktur, service och utbildningsmöjligheter.105
Genom att Sverige har en hög it-mognad och en industri i världs-klass är vi rent tekniskt väl rustade att möta de utmaningarna men det krävs politiskt ledarskap, insikt, mod och kompetens på lokal nivå för att förverkliga de möjligheter som digitaliseringen skapar.
102 Delegationen för hållbara städer, 2012, Hur smart kan en stad bli? – Sammanfattande beskrivning av Delegationen för hållbara städers arbete med IT och Stadsutveckling www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0CB8QFjAAah UKEwii6Jb_ndjIAhUBEywKHdmsBnM&url=http%3A%2F%2Fwww.hallbarastader.gov.
se%2FBazment%2FAlias%2FFiles%2F%3Fnytexthursmart&usg=AFQjCNHq8hfAYMDf eDjUIvL182krU2Mvkg&sig2=Wa-ZItf1bqTVsCmP9ZZPmw&bvm=bv.105841590,d.bGg (Hämtad 2015-10-23).
103 Service i glesbygd, SOU 2015:35, s. 33.
104 Service i glesbygd, SOU 2015:35, s. 33.
105 Service i glesbygd, SOU 2015:35, s. 51.
SOU 2015:91 Digitaliseringens transformerande kraft
3.5.2 Funktionalitet
Digitaliseringens faktiska funktionalitet behöver följas
Vedertagna mätmetoder och uppföljningsstatistik fångar inte in den utveckling som digitaliseringens transformering i samhället innebär.
Digitala gratistjänster skapar nytta för konsumenter och användare som det är svårt att mäta värdet på. På samma sätt finns det inte metoder för att mäta och värdera värdet av tidsvinster och tids-optimering, vilket är en av digitaliseringens främsta effekter. En ut-veckling hur vi mäter, följer och analyserar värde och nytta, tillväxt, produktivitet och välfärd etc. behöver därmed ske.
Funktionaliteten innehåller många aspekter. För att kontinuer-ligt kunna göra bedömningar av infrastrukturens funktionalitet behöver adekvata sätt att mäta, följa och sammanställa tillståndet utvecklas. Den kompetens som krävs kring bearbetning av data och analyser behöver stärkas genom att behovet uppmärksammas och att stöd för kompetensutveckling erbjuds.
Användbarhet och tillgänglighet är faktorer som samspelar och är beroende av varandra. Utan tillgängliga och användbara digitala verktyg riskerar många människor att utestängas från den utveck-ling som nu sker. Därför behöver i all utveckutveck-ling av digitala verktyg och tjänster tillgänglighet och användbarhet vara centrala faktorer.
Användbarhet ger ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredsställelse i digitala verktyg och tjänster, men innebär också mindre kognitiv belastning på den individ som använder verktyget eller tjänsten.
Utformningen av funktionalitet som fungerar för användaren bidrar till att delaktigheten och motivationen i det digitala samhället ökar.106