Individen Individen driver ekonomin

Digitalisering, automatisering och robotisering innebär att individers och verksamheters behov kan tillgodoses på sätt som inte tidigare varit möjligt. Denna utveckling leder till en successiv övergång till en individualiserad digital ekonomi.⁴⁴ Det innebär ett förändrat paradigm där individen, eller användaren, utgör kärnan i ekonomin. I den an-vändardrivna ekonomin är brukarnas (kunder och medborgare, patien-ter och studerande) behov och engagemang avgörande för offent-liga verksamheters, näringslivets och civilsamhällets utveckling av produkter och tjänster som har värde och ger nytta.⁴⁵ Aktivt invol-verade användare blir i allt högre utsträckning en avgörande faktor för innovationer.

Individen står i centrum som kund, brukare och medborgare

Digitaliseringen driver en kundorientering som sätter slutkunden ännu starkare i centrum. Spelreglerna ändras därmed avseende rela-tioner med kunder, distribution och produktion av produkter och tjänster. Digitaliseringen av industriproduktionen har gjort det möjligt att bygga produktionssystem som har massproduktionens fördelar med låga enhetskostnader, samtidigt som det klarar av att vara flexibelt och tillverka individuellt kundanpassade varor.

43 Ds 2013:19 Regeringskansliet (2013), Framtidskommissionens slutrapport: Svenska framtids-utmaningar.

44 Regårdh, Patrik (2015), Värdeskapandets nya logik, s. 327, i Digitaliseringskommissionens delbetänkande Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter, SOU 2015:65.

45 Regårdh, Patrik (2015), Värdeskapandets nya logik, s. 328, i Digitaliseringskommissionens delbetänkande Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter, SOU 2015:65.

Företag och organisationer bygger i allt större utsträckning värde genom att engagerade kunder och användare bidrar med informa-tion, nya idéer och nätverk. En effekt av detta är att användare och kunder i allt högre utsträckning förväntar sig en individualiserad produkt eller tjänst och en möjlighet att interagera med företag och organisationer.

Utvecklingen mot individen i centrum kommer sannolikt förändra synen på vad som är offentliga åtaganden och därmed vad politiken ska ansvara för och med vilka insatser. Digitaliseringen kan också innebära att den offentliga sektorn, där människor arbetar med och för andra människor, kan utveckla en ny logik, ett värdeskapande som bygger på just det som är unikt för denna typ av verksamhet.

Människor är meningsskapande, har förmåga till flexibilitet och strä-var efter gemenskap. När verksamheten utgår från användaren och dess behov så kan det som kännetecknar det mänskliga, dvs. att vi är upplevande, skapande och lärande varelser få den särställning som behövs för att kvalitet inom offentlig verksamhet kan ges utifrån barn, äldre och sjukas individuella behov.⁴⁶ Välfärdsteknologin ut-vecklas i snabb takt inom äldreomsorgen i relation med användar-na, de äldre, och resultaten visar stora individuellt upplevda nyttor.

Genom denna utveckling kan man säga att äldre är en grupp som i snabb takt digitaliseras i sina vardagsliv.

Individens digitala kompetens blir central

Den ökade integreringen av teknik och människa innebär att varje individs utveckling av digital kompetens behöver öka kontinuerligt.

Digitaliseringskommissionen definierar att digital kompetens utgörs av i vilken utsträckning man är förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt har förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och dess påverkan på ens liv. Digital kompetens innefattar de kunskaper, färdigheter, den förståelse och motivation som individen behöver i den förändringsprocess digitaliseringen innebär. Utvecklingen sker kontinuerligt vilket innebär att de krav som kommer att ställas på digital kompetens, i privatlivet och samhällslivet liksom inom

46 Jönsson, Bodil (2015) Digitaliseringen och den framtida välfärdsteknologin, s. 207, i Digita-liseringskommissionens delbetänkande Om Sverige i framtiden – en antologi om digitalise-ringens möjligheter, SOU 2015:65.

SOU 2015:91 Digitaliseringens transformerande kraft

ningen och arbetslivet, fortlöpande förändras. Digital kompetens är därmed inget statisk, innebörden av begreppet förändras utifrån tek-nikens och tjänsternas utveckling. ⁴⁷

Digital kompetens innefattar kunskap och förmåga att säkert och kritiskt använda informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Medvetenhet om frågor som rör den tillgängliga informationens validitet och tillförlitlighet är också avgörande i den digitala kompetensen. ⁴⁸

Individen kommer kontinuerligt behöva utveckla sin digitala kompetens för att ha förutsättningar att använda digitala verktyg och tjänster utifrån sina egna behov och utifrån det som förväntas av dem men också för att bidra till innovation och utveckling av produkter och tjänster.

47 Digitaliseringskommissionen (2015), Gör Sverige i framtiden – digital kompetens, SOU 2015:28.

48 Europaparlamentets och rådets rekommendation (2006) Nyckelkompetenser för livslångt lärande http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32006H0962&qid=

1408966371090 (Hämtad 2015-10-22).

3.3 Arbete

Figur 3.4 Samhällsområde – Arbete

Samhällsutvecklingen innebär att konkurrensen mellan länder och regioner, företag och individer ökar och att ekonomin är kunskaps- och tjänstebaserad. I kunskapssamhället är utveckling och sprid-ning av kunskap en viktig förutsättsprid-ning för ekonomisk tillväxt och omställningsförmåga.⁴⁹ Det ställer krav på utbildningssystemen och formerna för fortbildning och kompetensutveckling. Digitalise-ringen anses vara s.k. skill-biased, vilket betyder att den gynnar högutbildade mer än lågutbildade.⁵⁰ De nya arbeten som skapas i

49 Slutrapport från Globaliseringsrådets kansli (2009), Utvecklingskraft och omställningsförmåga.

En globaliserad svensk ekonomi.

50 Se t.ex. Frey, B och Berger, T (2015) Digital disruption at work, s. 127, i Digitaliserings-kommissionens delbetänkande Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter, SOU 2015:65. Moretti, E (2013) The New Geography of Jobs, Mariner Books, Boston.

SOU 2015:91 Digitaliseringens transformerande kraft

och med digitaliseringen kommer framför allt de med högre utbild-ning tillgodo. Utvecklingen kommer sannolikt leda till att yrken som kräver medelhög utbildning och som har rutinartade arbets-uppgifter i snabbast takt kommer ersättas av automatisering och robotisering en s.k. ”middle jobs squeeze”. Det skapar ytterligare konkurrens om, och lönepress på, låglönejobben.⁵¹ Det leder till att arbetskraften med lågbetalda yrken kommer att växa. Risken är att klyftor växer mellan olika grupper i samhället med olika utbildnings-nivå, vilken är en utmaning som samhället behöver möta.⁵² Arbets-marknadens parter har här en viktig uppgift då det är de som i stort reglerar arbetsmarknaden.

3.3.1 Arbetsmarknad

Stor andel av dagens jobb kommer att försvinna

Arbetsmarknaden förändras i grunden av utvecklingen. Digitalise-ringen av arbetslivet visar sig i att yrken försvinner, stöps om och tillkommer. Under senare år har olika beräkningar på hur många jobb som kommer att försvinna under de närmaste två decennierna, till följd av digitalisering, automatisering och robotisering gjorts.

Siffror på mellan 35 till 53 procent har angetts avseende den svenska arbetsmarknaden.⁵³

It- och telekomsektorn förväntas fortsatt utvecklas starkt i för-hållande till den övriga ekonomin. Det beror främst på it-systemens allt större spridning har betydelse för alla sorters verksamheter och den snabba produktutveckling som sker inom sektorn och andra sektorer där it och telekom är bärande delar.

51 Se t.ex Felländer, Anna (2015) Digitaliseringens möjligheter och utmaningar, s. 76, i Digita-liseringskommissionens delbetänkande Om Sverige i framtiden – en antologi om digitalise-ringens möjligheter, SOU 2015:65.

52 Se t.ex. Frey, B och Berger, T (2015) Digital disruption at work, s. 121, i Digitaliserings-kommissionens delbetänkande Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter, SOU 2015:65.

53 Se t.ex. Frey, C., B., och Berger, T (2015) Digital Disruption at Work, s. 123, i Digitalise-ringskommissionens delbetänkande Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter, SOU 2015:65. Fölster, S., (2015) De nya jobben i automatiseringens tidevarv, rapport på uppdrag av Stiftelsen för strategisk forskning.

Sverige har brist på personal med digital kompetens

Allt eftersom digital teknik införs i allt fler yrken kommer kraven på digital kompetens att öka. Arbetsgivare efterlyser arbetstagare med såväl specialistkunskaper som god social och interkulturell kompetens, då utveckling i allt högre grad sker i nära samverkan med användare och kunder. Det finns ett utbrett underskott av arbetskraft med digital kompetens. De nya jobb som kommer skapas sker främst inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn, framför allt den som kräver kvalificerad it- och digital kompetens, kreativitet och avancerad problemlösning. Samtidigt skapas en efterfrågan på servicejobb i den lokala tjänstesektorn.⁵⁴ Uppskattningar visar att ett jobb inom en kunskapsintensiv och internationellt konkurrens-utsatt bransch skapar tre nya jobb inom den lokala tjänstesektorn.⁵⁵ Det ”mänskliga” – det som bara kan utföras av en människa, kom-mer i högre grad att uppvärderas.

Sverige har, i jämförelse med andra OECD-länder, en generellt god nivå på digital kompetens bland vuxna.⁵⁶ Samtidigt har Sverige en lägre andel som tar högskoleexamen inom naturvetenskap och teknik i jämförelse med andra länder i EU.⁵⁷

Nya arbeten kommer också kontinuerligt att skapas. Det hand-lar om arbeten som kräver högre utbildning och kompetens, som ingenjörer och it-specialiset, samt arbeten inom den lokala service-sektorn som kräver lägre utbildning, exempelvis baristas och spa-medarbetare.⁵⁸

54 Se t.ex. Frey, C., B., och Berger, T (2015) Digital Disruption at Work, s. 126, Felländer, Anna (2015) Digitaliseringens möjligheter och utmaningar, i Digitaliseringskommissionens del-betänkande Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter, SOU 2015:65.

55 Moretti, E., Thulin, P. (2013) Local Multipliers and human capital in the United States and Sweden, Industrial and Corporate Change, Volume 22, Number 1, pp. 339–362.

56 OECD (2013), Survey of Adults skills.

57 European Commission (2014) European Digital Agenda Scoreboard. Sverige har 15.9 exami-nerade per 1 000 invånare i åldern 20–29. Det europeiska genomsnittet är 18,1 och de ledande länderna är Litauen (23.0), Irland (22,5) och Frankrike (22.1). Se t.ex. Frey, C., B., och Berger, T (2015) Digital Disruption at Work, s. 129, i Digitaliseringskommissionens del-betänkande Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter, SOU 2015:65.

Fölster, S., (2015) De nya jobben i automatiseringens tidevarv, rapport på uppdrag av Stiftelsen för strategisk forskning.

58 Se t.ex. Frey, C., B., och Berger, T (2015) Digital Disruption at Work, i Digitaliserings-kommissionens delbetänkande Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter, SOU 2015:65. Fölster, S., (2015) De nya jobben i automatiseringens tidevarv, rapport på uppdrag av Stiftelsen för strategisk forskning.

SOU 2015:91 Digitaliseringens transformerande kraft

Tabell 3.1 Examples of new and emerging jobs in the 21st century Baristas Fuel Cell Engineers Robotics Engineers Biochemical Engineers Geothermal Technicians Search Marketing Strategists Bioinformatics Scientists Industrial Ecologists Solar Energy Systems Engineers Biostatisticians Nanosystems Engineers Spa Managers

Climate Change Analysts Photonics Technicians Video Game Designers Distance Learning Coordinators Recycling Coordinators Web Administrators Environmental Restoration Planners Remote Sensing Technicians Wind Energy Project Managers Källa: O*NET (2015) i Frey, C., B., och Berger, T (2015).

Innovation med digitalisering är nödvändig

Även om nya jobb kommer att skapas finns det anledning att uppmärksamma digitaliseringens effekter på arbetsmarknaden på kort och medellång sikt. Det är inte givet att nya jobb kommer att skapas i samma takt som nuvarande jobb ersätts av digital teknik.

Det finns främst två anledningar till detta. För det första påverkar digitaliseringen många sektorer på nästan samma gång. Tidigare har det varit enskilda företag eller sektorer, t.ex. varvsindustrin, som utsatts för strukturförändringar. För det andra sker digitaliseringen betydligt snabbare än tidigare teknikskiften, vilket gör det svårare för arbetskraften och samhällets institutioner att hinna ställa om.⁵⁹

För att ersätta jobb som går förlorade behövs satsningar på innovationer. Den digitaliserade arbetsmarknaden innebär även att arbete i högre utsträckning individualiseras, dvs. du säljer din kom-petens och din tid som en tjänst.⁶⁰

59 Intervju med Mårten Blix 2015-09-24.

60 Se t.ex. Felländer, Anna (2015) Digitaliseringens möjligheter och utmaningar, s. 91, i Digita-liseringskommissionens delbetänkande Om Sverige i framtiden – en antologi om digitalise-ringens möjligheter, SOU 2015:65.