de regionala digitala agendorna
2.5 Lärdomar och slutsatser från länens digitaliseringsarbete
Berörda aktörer lyfter fram ett antal faktorer som särskilt viktiga för att nå framgång i det fortsatta digitaliseringsarbetet i länen. De nyckelord som ses bäst anses fånga in dessa är i ordningsföljd: sam-verkan, engagemang, vilja, samarbete, kompetens, samordning, för-ankring, kunskap, resurser, enighet och delaktighet.
0 5 10 15 20
Bredband och elektroniska kommunikationer E-tjänster/e-förvaltning Digitalt utanförskap/innanförskap Hälsa, vård och omsorg Skola och utbildning Digital kompetens Entreprenörskap och företagsutveckling
Top 3 Top 1
Respondenterna lyfter även fram ett antal faktorer som utgör särskilt stora utmaningar för att nå framgång i det fortsatta digitali-seringsarbetet i länen. De nyckelord som ses bäst anses fånga in dessa är: samverkan, resurser, engagemang, finansiering, prioritera, ekonomi, pengar, kompetens, bredbandsutbyggnad och förankring.
2.5.1 Tre förklaringsfaktorer till regional framgång utmärker sig
Ett annat sätt att identifiera viktiga framgångsfaktorer för det fort-satta arbetet är att statistiskt testa vilka faktorer som uppvisar ett tydligt samband med bedömd framgång i arbetet. Tre förklarings-faktorer utmärker sig i analysen och uppvisar ett tydligt positivt samband med länens bedömningar kring i vilken utsträckning som agendorna bedöms få långsiktiga positiva effekter för länens digita-lisering fram till 2020:
• Digitaliseringsfrågorna är prioriterade inom det regionala utveck-lingsarbetet.
• Agendaarbetet har förankrats brett inom länet.
• Deltagare har blivit motiverade till att bidra till digitaliserings-arbetet.
2.5.2 Sex lärdomar är särskilt viktiga inför det fortsatta arbetet i länen
Respondenterna till webbenkäten ombads beskriva de viktigaste lärdomar att ta hänsyn till i det fortsatta digitaliseringsarbetet:
1. Samverkan – mellan berörda nyckelaktörer från alla sektorer anses vara en förutsättning för framgång. I det anges kommu-nerna vara särskilt viktiga. Vikten med förankring och regionalt helhetsperspektiv i länet poängteras. Man måste motverka att lokala intressen och brist på resurser/kompetens i kommunerna hindrar arbetet och synen på samverkan som en möjliggörare, inte ett hot, måste spridas.
SOU 2015:91 Uppföljning av arbetet med de regionala digitala agendorna
2. Förankring – såväl på den politiska ledningsnivån som i verk-samheterna och hos allmänheten – är viktigt för att arbetet ska gå framåt. Deltagare ser att arbetet kräver tid och resurser och koordinering på flera plan och mellan flera organisationer/valtningar. Det lyfts också fram hur viktigt det är att tydligt för-klara nyttoeffekter som motiverar kostnaderna samt att kommu-nikation i olika sammanhang och tid för förankring är viktigt.
3. Långsiktighet – i digitaliseringsarbetet är en förutsättning för att nå framgång. Det tar tid att skapa samsyn och långsiktighet. Det räcker inte att enbart bedriva digitaliseringsarbetet i projekt-form. För att få handlingskraft behöver regionen och länet ta gemensamma beslut och våga satsa på digitaliseringen. En per-son uttrycker det som att tillräckligt mycket fakta redan nu talar för att det är ofrånkomligt att öka takten på arbetet ifall länet och regionen ska hinna följa med på det ”digitala välfärdståget som är på väg att lämna perrongen”.
4. Tydlig regional samordning/styrning – behövs för att arbetet ska gå framåt. Det måste finnas någon som leder och styr det fortsatta arbetet och ser till att målen realiseras. Vidare under-stryks att utan tydlig ledning, samverkan och strategi händer inget. Gräsrotsrörelser måste mötas av incitament och samord-ning uppifrån. I dag, säger en deltagare, ”har vi en kastrull med kokande vatten – utan lock (ledning) försvinner all energi ut i luften men med lock kan det bli ett ånglok som driver arbetet framåt”.
5. Resurser – måste avsättas för att kunna gå från ord till handling.
Såväl regionala och kommunala resurser som incitament och smörjmedel för utveckling, ”det räcker inte med Vinnova”. En annan aktör säger att bristande ekonomiska resurser fördröjer det viktiga utvecklingsarbetet som kan bidra till viktig kostnads-effektivitet i framtiden.
6. Satsa på konkreta insatser och visa fortlöpande på nyttan av digitaliseringsarbetet – Det uttrycks bland annat som att inte uppfinna hjulet igen utan se till att det blir bättre och mer användbart. Hitta snabba/enkla insatser för att skapa bra exem-pel och därmed ett positivt arbete bedöms som betydelsefullt.
Hur detta kommuniceras och paketeras blir därför också viktigt.
2.5.3 Sakområden som behöver prioriteras på nationell, regional och kommunal nivå framöver
Det finns ett antal sakområden som behöver prioriteras för att driva digitaliseringsarbetet. På nationell, regional respektive kom-munal nivå har aktörerna pekat ut de områden som behöver priori-teras framöver.
Figur 2.4 Digitala sakområden som deltagarna i länens regional digitala agendaprocesser anser behöver prioriteras fram till 2020 på nationell, regional respektive kommunal nivå
Källa: Ramböll.
Nationell prioritet
I 16 av 20 län anser en majoritet av respondenterna att bredband och elektroniska kommunikationer bör ha högst prioritet på natio-nell nivå. I resterande län uppger tre län att e-tjänster/e-förvaltning behöver prioriteras högst på nationell nivå. Ett län anser att digitalt utanförskap/innanförskap samt entreprenörskap och företagsutveck-ling bör ha högst prioritet på nationell nivå.
På kort sikt, fram till 2020, lyfter var femte aktör att stöd för bredbandsutbyggnad behöver prioriteras från nationellt håll under de kommande fem åren. Därefter anser de att finansieringsstöd bör prioriteras från nationellt håll framöver.
0% 5% 10% 15% 20% 25%
Bredband och elektroniska kommunikationer Digital kompetens Digitalt utanförskap/innanförskap Entreprenörskap och företagsutveckling E-tjänster/e-förvaltning Hälsa, vård och omsorg Informationssäkerhet Kultur Miljö och klimat Skola och utbildning Annat:
Nationell nivå Regional nivå Kommunal nivå
SOU 2015:91 Uppföljning av arbetet med de regionala digitala agendorna
Regional prioritet
I 14 av 20 län anser merparten av aktörerna att bredband och elektro-niska kommunikationer behöver ha högst prioritet på regional nivå.
I tre län menar de i stället att e-tjänster/e-förvaltning behöver prio-riteras. I resterande två län uppger de flesta respondenter att hälsa, vård och omsorg bör ha högst prioritet på regional nivå.
På kort sikt bör högst prioritet vara tydligare styrning och sam-ordning från regionalt håll ha för att driva på digitaliseringsarbetet fram till 2020, även efter att agendan är antagen. Därefter anser de berörda aktörerna att bredbandsutbyggnad behöver prioriteras fram över på regional nivå.
Kommunal prioritet
En majoritet av aktörerna i 12 av 20 län anser att bredband och elektroniska kommunikationer behöver ha högst prioritet på kom-munal nivå. Bland resterande län vill merparten i fyra län prioritera e-tjänster/e-förvaltning. I tre län menar de flesta i stället att digital kompetens bör prioriteras högst på kommunal nivå. I ett län anser de att skola och utbildning behöver ha högst prioritet i kommuner-nas digitaliseringsarbete.
På kort sikt anses också samverkan med andra kommuner vara det som högst bör prioriteras från kommunalt håll fram till 2020.
Vidare anser aktörerna att digital kompetens, samt digitalt utanför-skap bör prioriterats från kommunalt håll framöver.
2.5.4 Utmaningar för arbetet
De skäl som angetts till att arbetet med att ta fram en agenda inte fungerat är avsaknad av tillräckliga resurser och brist på intresse bland centrala aktörer.
En knapp majoritet av respondenterna anser att det har funnits tillräckligt med resurser för att projektleda och samordna framtag-andet av agendan och endast i nio av tjugo län instämmer majorite-ten i att det funnits tillräckligt med resurser. Det finns dock stora skillnader mellan länen när det gäller berörda aktörers uppfattning om resursbehov.
Bristande tillgång till externa medel för att driva projekt och insatser inom digitaliseringsarbetet lyfts också fram som en avgör-ande fråga i många län. I endast ett av 20 län anser en majoritet att det har funnits tillräckligt med externa medel för att driva projekt och i två län anser ingen av de tillfrågade att medlen varit tillräck-liga.
En kommunal företrädare menar att det krävs finansiering från såväl nationellt som regionalt håll för att kommunerna ska kunna driva ett aktivt digitaliseringsarbete. Särskilt små kommuner har inte tillräckligt med resurser och därför blir insatserna heller inte till-räckligt omfattande.
Vid föregående uppföljning framkom även att personalomsätt-ning bland nyckelfunktioner och organisatoriska förändringar i före-kommande fall inneburit betydande utmaningar för arbetet med att ta fram en agenda. Detta har utgjort ett betydande problem för arbetet i var fjärde län. Endast tre län pekar på att personalomsätt-ningen inte haft någon negativ påverkan på arbetet.
Det finns även väsentliga skillnader mellan länen när det handlar om organisatoriska förändringar haft negativ inverkan på arbetet med de regionala digitala agendorna. I fyra av 20 län anser en majo-ritet att organisatoriska förändringar (ex. regionbildning) har på-verkat agendaarbetet negativt. I tre av länen har en regionbildnings-process genomförts under de senaste åren och i det fjärde länet har den regionala aktör som lett agendaarbetet genomgått en omfatt-ande organisationsförändring under samma period.