Flera starka utvecklingstrender driver tillsammans utvecklingen

Digitaliseringen anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år 2025.⁴ Den verkar dock tillsammans med ett antal andra pågående genomgripande samhällstrender som var och en för sig driver utvecklingen.⁵

Figur 3.1 Pågående samhällstrender

4 Regeringskansliet, Kansliet för strategisk analys (2014), Strategiska trender i globalt perspek-tiv, 2025: en helt annan värld? s. 50, www.regeringen.se/sb/d/19624/a/249458

5 För utförligare beskrivningar av globala megatrenderna se Regeringskansliet, Framtids-kommissionen (2013), Svenska framtidsutmaningar, slutrapport Ds 2013:19, och Regerings-kansliet (2009), Utvecklingskraft och omställningsförmåga, Globaliseringsrådets kanslis slut-rapport.

Den ökade globaliseringen innebär att världens länder i allt högre utsträckning integreras genom att marknader för investeringar, för utbud av varor och tjänster och arbetskraft blir globala. Integre-ringen sker även genom att skeenden, beteenden och beslut i vissa länder får konsekvenser även för andra t.ex. avseende miljö och klimat samt människors livsvillkor och utvecklingsmöjligheter. National-stater blir genom globaliseringen mer beroende av varandra och av att samverka. Även konkurrensen mellan individer ökar såväl lokalt, nationellt som globalt avseende exempelvis utbildnings- och yrkes-möjligheter vilket påverkar människors livsvillkor.

Individualiseringen innebär att en förskjutning skett i synen på relationen mellan medborgare och samhällsinstitutioner i mer liberal riktning. Det handlar framför allt om att rättigheter och skyldig-heter ska utgå från individen och att även de offentliga samhälls-institutionerna ska svara mot medborgarnas preferenser. Denna utveckling har pågått under hela 1900-talet och varit en huvudlinje i jämlikhet- och jämställdhetsarbetet i samhället. Valfrihetsreform-erna som införts under de senaste decenniValfrihetsreform-erna inom vård, omsorg och skola är exempel på detta. Digitaliseringen stärker denna ut-veckling då den möjliggör kunskapsuppbyggnad om, förståelse för och utformning av varor och tjänster utifrån individen. I Sverige har individualiseringen haft mycket stort genomslag i såväl attity-der som i lagstiftning, offentlig sektor och inom näringslivet.

Kunskapssamhället innebär att efterfrågan på välutbildad arbets-kraft ökar inom de flesta yrkesområden. Det gäller särskilt i länder som Sverige som tillhör de gamla industriländerna där arbeten och tillväxt i allt större utsträckning finns och kommer att finnas inom de kunskapsintensiva tjänstesektorerna. Såväl produktion av varor som tillhandahållande av tjänster kommer att kräva en högre speciali-sering av kunskaper hos de som arbetar. Kunskapssamhället syftar också på det ökade behovet av kunskaper som krävs för att leva och verka i ett alltmer komplext samhälle.

Urbaniseringen innebär att allt fler människor i arbetsför ålder flyttar till städer och tillväxtregioner. Den kunskapsintensiva tjänste-sektorn är beroende av kluster av företag, individer och kapital.

Genom dessa nås kritisk massa – kunskapsmässigt, kreativt och resursmässigt. Sverige har en växande andel av arbetskraften som arbetar inom kunskapsintensiva verksamheter. Denna arbetskraft har stora incitament att flytta till städerna eftersom den

kunskaps-SOU 2015:91 Digitaliseringens transformerande kraft

intensiva tjänstesektorn främst utvecklas där. I Sverige växer städer-na och många mindre kommuner ser krympande resurser i form av exempelvis skattebaser, andel arbetsföra i befolkningen och tillgång till kompetent arbetskraft. Konkurrensen om företag, arbetskraft och kapital ökar mellan kommuner och regioner. I Sverige finns sedan länge stora skillnader i regionala/lokala förutsättningar för tillväxt och utveckling.

Större mångfald och pluralism i samhället innebär att allt fler människor från olika länder med olika bakgrund, erfarenheter, språk, kulturell identitet, religiös tro och attityder bor och lever i Sverige.

Storstädernas tillväxt och den mobilitet som ett modernt liv inne-bär gör även att många bor, studerar och arbetar i andra länder under perioder av sitt liv. En mångfald i samlevnadsformer har vuxit fram under de senaste decennierna och allt fler lever inte i traditionella familjer. Den ökande mångfalden innefattar också en utveckling mot ökande skillnader i människor livsvillkor. Det här är en global ut-veckling. Skillnaderna har ökat mellan människor som har tillgång till mycket respektive lite resurser. I Sverige har vi sedan 1990-talets kris ökade klyftor i samhället.

Miljö- och klimatfrågan är en av de mest angelägna frågorna inför framtiden. Människans inflytande över ekosystemens dynamik ökar alltmer från den lokala nivån till hela biosfären. Globalt har den institutionella kapaciteten att förvalta ekosystemen utvecklas lång-sammare än utnyttjandet av dem. Det innebär att resultatet av mänsk-lig påverkan har gjort att många ekosystem blivit mindre produk-tiva när det gäller att generera ekosystemtjänster som matproduktion, vattenrening och klimatreglering – tjänster som samhället och våra globalt sammanvävda ekonomier är fundamentalt beroende av.⁶ Globalt sker också en utveckling av allt fler konflikter i kampen om naturresurser. Ett omfattande arbete pågår, på olika nivåer i sam-hället, för att utveckla tekniska lösningar för frågorna samt för att förändra beteenden.

Nyttjandeekonomi innebär att ekonomin baseras på användning av tjänster till skillnad från ägande av produkter. Digitaliseringen möjliggör att varors och tjänsters vilande överkapacitet omsätts i ekonomin och att vi betalar för användning eller nyttjande. Privat-personer, företag, offentlig sektor och civilsamhället kommer i allt

6 Se exempelvis www.stockholmresilience.org/21/research.html

högre utsträckning att betala för nyttjande av tjänster och samhällets ekonomi byggs upp av detta. En stor del av svensk ekonomi utgörs av försäljningar mellan företag (B2B) och utvecklingen av tjänster växer snabbt här. Delningsekonomin är en del av nyttjandeekonomin och handlar om interaktioner medborgare emellan. Denna innefattar såväl kommersiella former för delande som icke-kommersiella.

Den tekniska utvecklingen med sensorer, robotar och automati-sering innebär tillsammans med internet att helt nya saker är möj-liga att göra. Sakernas internet handlar om att allt fler saker kopplas upp mot internet vilket kommer förändra våra vardagsliv, vårt arbetsliv, företags och offentlig sektors verksamhet etc.

Utvecklingstrenderna samspelar och driver varandra vilket leder till den allt snabbare transformationen i samhället som vi befinner oss i.

3.1.2 Det finns stora möjligheter men också utmaningar