Digitalt kompetenslyft för ledare i kommunal verksamhet

Utredningens förslag: Regeringen bör anslå medel för att genom-föra ett program för ett digitalt kompetenslyft hos chefer och ledare i Sveriges kommuner. Regeringen bör nå en överenskom-melse med Sveriges Kommuner och Landsting för att genom-föra programmet.

Regeringen bör anslå totalt 23 miljoner kronor under sex år för programmet.

Skälen för utredningens förslag: Kommuner och landsting har en avgörande roll för att digitalisera Sveriges välfärd, de levererar de facto merparten av de offentliga välfärdstjänsterna. Kommuner och landsting befinner sig närmast medborgarna och står enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för cirka 70 procent av kontakt-erna mot medborgarna.¹⁶⁷

Digitaliseringsarbetet inom kommunal sektor har dock särskilda förutsättningar. Med det lokala självstyret har kommunerna eget ansvar för utformning och genomförande av lokal e-förvaltning.

Det finns centrala direktiv på området, men hur och i vilken om-fattningen kommunerna ska arbeta med digitalisering avgör de själva.¹⁶⁸ Följande siffror är särskilt bekymmersamma: 45 procent av kommunerna har ingen strategi för e-förvaltning och 19 procent

166 DN 2015-03-14, Miljonsatsning på jämställd högskola misslyckades.

167 SOU 2013:75, Organisering av framtidens e-förvaltning, betänkande från E-delegationen.

168 Regeringskansliet (2008), Handlingsplan för eFörvaltning – Nya grunder för IT-baserad utveckling i offentlig förvaltning.

SOU 2015:91 Våra bedömningar och förslag

erbjuder inte några e-tjänster överhuvudtaget.¹⁶⁹ Den utveckling som sker är sektorsspecifik och initiativ tas separat inom de kommunala kärnverksamheterna, exempelvis inom skola avskilt från vård och omsorg. Kommunernas storlek har också stor betydelse för vilka teknikstöd som tillhandahålls. Bristande kompetens är ett betydan-de hinbetydan-der. Det finns t.ex. för lite förståelse för digitaliseringens möjligheter, såväl bland chefer som bland personal.¹⁷⁰ Ytterligare stöd behövs för att möjliggöra för kommuner att ge invånare lik-värdiga digitala tjänster och verksamheter oavsett kommunstorlek.

Den kommunala sektorns verksamheter har betydande kostna-der och står inför omfattande utmaningar. Den totala kostnaden för verksamheten i landets 290 kommuner var 568 miljarder kronor 2014. Äldreomsorgen står för en betydande del av kostnaderna.¹⁷¹ Kommunsektorn bedöms stå inför betydande finansieringsproblem.

En av de viktigaste orsakerna är utmaningen med en allt större andel äldre personer. Medborgarnas krav på kvalitet i offentlig service ökar också. Samtidigt finns en betydande potential i att ut-nyttja digitaliseringens möjligheter, vilket bl.a. Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (ESO) visat exempel på i en studie av produktivitetsutvecklingen i offentlig sektor.¹⁷²

Utmaningen är att det finns ett stort kompetensbehov hos kom-munerna för att kunna utforma och införa digitala produkter och tjänster. Hela 92 procent av Sveriges kommuner uppgav år 2012 att de var i behov av utbildning inom it och teknikstöd för att kunna möta kraven på it- och tekniktjänster inom äldreomsorgen.¹⁷³ Utan tillräcklig kompetens och förståelse hos kommunledningarna finns en risk att kommunerna halkar efter och missar de produktivitets-höjande effektiviseringar som ökad digitalisering kan ge. Eftersom digitalisering är komplext, sektorsövergripande och i många fall inledningsvis resurskrävande krävs ett särskilt aktivt politiskt ledar-skap för att initiera och föra digitaliseringsarbetet framåt.

169 SKL (2014a), Fyra av fem kommuner erbjuder e-tjänster. SKL. 19 juni.

170 Modig, Arne (2012), Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen. En kartläggning av samtliga Sveriges kommuner. Hjälpmedelsinstitutet (HI). Artikelnummer 12331.

171 SKL, http://skl.se/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/sektornisiffror/diagramforkommun erna.1882.html (Hämtad 2015-09-02).

172 Arnek, Magnus (2014), Med nya mått mätt – en ESO-rapport om indikationer på produktivitetsutveckling i offentlig sektor, ESO-rapport 2014:7, s. 111.

173 Modig, Arne (2012), Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen. En kartläggning av samtliga Sveriges kommuner. Hjälpmedelsinstitutet (HI). Artikelnummer 12331, s. 48–49.

Utredningen föreslår därför ett program för ett digitalt kompe-tenslyft för chefer och ledare i Sveriges kommuner. Syftet är att höja den digitala kompetensnivån och öka den strategiska förståelsen för digitaliseringens möjligheter i ett välfärdssamhälle som ställer nya krav på offentlig service till medborgarna. Målsättningen är att det digitala kompetenslyftet ska öka användningen av digitala verk-tyg i verksamhetsprocesser och digitala tjänster i servicen ut till invånare och företag och därmed höja effektiviteten och kvaliteten i det kommunala åtagandet.

Det digitala kompetenslyftets innehåll och omfattning

Utredningen föreslår att det digitala kompetenslyftet ska innehålla fyra moduler:

• It som strategiskt verktyg: Här berörs vilken betydelse den digi-tala utvecklingen har för kommunala verksamhetsprocesser och servicen gentemot medborgarna, samt vad som krävs av kom-munala chefer på olika nivåer.

• Förändringsledning – att leda i förändring: Här ges kunskap om beteendepsykologi och möjlighet att reflektera över de mål och beteendeförändringar som krävs för att gå från handlingsplan till handling.

• Samverkansprocesser inom organisation och mellan kommuner:

Här diskuteras samverkan både inom organisationer och mellan kommuner och lärdomar från tidigare kommunalt samverkans-arbete sprids.

• Digitalisering av välfärdens kärnverksamheter – problem och lös-ningar: Här diskuteras hinder och möjligheter för digitalisering inom kommunal kärnverksamhet, inklusive juridiska aspekter och upphandlingsfrågor.

Programmet bör sträcka sig över 2 år och satsningen inledas med en pilotomgång med 10 kommuner. Erfarenheterna från denna pilot bör sedan ligga till grund för utformningen av resterande program-omgångar. Cirka 30 kommuner deltar sedan i varje program, med träffar två gånger per termin. Under en 6-årsperiod föreslås totalt 240 kommuner delta i kompetenslyftet. Samtliga kommuner

för-SOU 2015:91 Våra bedömningar och förslag

väntas inte delta i kunskapslyftet, men målsättningen bör vara att så många som möjligt medverkar.

Målgrupp för det digitala kompetenslyftet är politisk ledning och förvaltningschefer. I den kommunala organisationen är kommun-politiker den viktigaste enskilda målgruppen. Kommunens tjänste-män är en annan central målgrupp. Politiker behövs för att initiera förändring, men det dagliga arbetet är tjänstemännens ansvarsområde.

En tredje målgrupp är projektledare, strateger och verksamhets-utvecklare eftersom de arbetar på såväl strategisk som operativ nivå.

Satsningens genomförande

Utredningen föreslår att regeringen bör nå en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för att genomföra det digitala kompetenslyftet. Överenskommelsen bör innehålla en gemensam problembild, och gemensamma mål för satsningen. SKL bör ansvara för att utforma, driva och marknadsföra programmet.

Statens kostnader för programmet uppskattas till totalt 23 miljoner kronor under en 6-årsperiod. För kommunerna uppskattas de totala kostnaderna till 38 miljoner kronor, vilket huvudsakligen består av alternativkostnaden för löner.

Vad gäller den statliga finansieringen skulle ett digitaliserings-främjande anslag kunna avsättas inom utgiftsområde 25. Utgifts-området avser allmänna bidrag till kommuner samt stöd till kom-muner och landsting. Därtill kan utgiftsområde 22 för kommuni-kation användas.

4.5.3 Samverkan kring utbildningsprogram för digitala jobb